jag har försökt kura min lille son som nu är 8,5 månader sedan han var 7 månader.
Många gånger har jag tänkt att jag skulle skapa ett konto för att få hjälp och råd och stöttning från er, men jag har även stöttning från annat håll. Nu börjar dock läget kännas rätt hopplöst och det känns som om jag inte kommer att kunna återgå till att sova i min egen säng (jag sover i en soffa utanför rummet där lillen sover).
Detta är mitt fjärde barn och jag har kurat alla andra tidigare med SHN. Jag fick Barnaboken av några vänner när min äldsta son var 5 månader och jag sträckläste den och det var mycket som föll på plats! Men! Jag var inte beredd på att det skulle kunna vara såhär krångligt att genomföra en kur!Ingen har varit såhär envis och haft såhär många frågor. De andra har i princip sovit hela natten från natt 4…
Starten av kuren kanske inte var den bästa. Jag hade gärna kurat tidigare, men vi väntade tills hans rum var klart. Såhär i efterhand kanske det hade varit bra om han vant sig vid sitt rum först, lekt med något roligt därinne, men nu körde vi igång ändå. Jag hade lånat boken ”Sova hela natten” eftersom den fungerar bra som stöd och det är bra att kunna titta i den medan man håller på (förutom att man inför varje ny kur får läsa på igen, då man hinner glömma mycket).
Jag (mamma) har tagit alla nätter då jag är den mest resoluta av oss och jag har kurat de andra barnen. Då jag är extremt lättväckt så valde jag att sova utanför i soffan även under natt 1 och 2, säkert fel. Vad jag vet var jag varje gång inne i hans rum på studs ändå…
Från början hade han ett schema med 3 sovpass på dagen. Redan fjärde eller femte dagen uppdaterade jag schemat då han hade svårt att komma till ro på kvällen, jag hade nog ett för kort vakenpass det sista innan natten. (Jag vet att man ska låta det gå en vecka, men redan då såg jag att kuren inte verkade fungera lika bra som tidigare.) Nu när han är mellan 8 och 9 månader gammal så har jag börjat ta bort sista sovpasset och schemat ser ut såhär:
6.15 väckning, ammas
8.45 – 9.30 sover förmiddag på magen i vagn inomhus
10.00 lunch
12.00 - 14.00 sova middag på magen i vagn utomhus (vilket börjar kännas jobbigt efter senaste schemabytet då jag undrar vad alla grannar ska säga när ungen vrålar som en tok en halvtimme innan jag kan ta upp honom)
14.00 mellis
17.00 gröt
17.30 bad (han älskar att bada!)
18.00 ammas (han brukar ha svårt att få i sig speciellt mycket vid det här passet)
18.15 läggs, oftast med skratt-till-gonattet
Detaljer kring nätterna:
Första natten gick som de brukar, man fick buffa en massa, 40 minuter innan han somnade första passet, sedan 30 minuter, sedan några korta och sedan ett riktigt långt på 2 timmar och 20 minuter (där jag kunde gå ifrån emellanåt, men sedan började han skrika igen), totalt 4 timmar.
Andra natten gick bättre, protesterna var inte lika vilda och det var mer tystnad mellan varven, ändå fick jag buffa en massa och jag fick hålla på totalt 3 timmar och 40 minuter.
Sedan har tiden minskat, men många nätter kan det fortfarande vara vakenpass på 2 timmar i sträck!
Natt 5 sov han faktiskt ända till 5.30, så då var vi kanske på rätt spår.
Natt 6 och 7 somnade han helt själv utan protester. (Även om han vaknade och behövde hjälp med ramsa.)
Redan första helgen fick vi besök av farmor och farfar (natt 8, 9 och 10). Såhär i efterhand ser jag i mina anteckningar att de nätterna hade han längre uppvak och var oroligare. Hade jag kunnat backa bandet och avstyra det besöket hade jag gjort det!
Från natt 12 fick jag råd att sluta gå in och istället stöka med husljud utanför. Jag valde att stryka tvätt och nynna. Dock var jag tvungen att gå in redan samma natt, då han flyttat iväg sig så långt att andningslarmet gått igång. Även natten därpå går jag in då han håller på i över en timme (läggningen, han kommer aldrig till ro). Då har han kravlat så högt upp att han inte kan lägga ner huvudet och jag får rätta till honom och sedan somnar han snabbt. Ytterligare natten därpå slår vi vårt rekord och han är bara vaken 9 minuter totalt (även om jag faktiskt var inne hos honom då också…).
Sedan en ”vanlig” natt med en timmes vakenpass... Därpå är det julafton (natt 16), vi har både dag och nattgäster. Han vaknar tre gånger där han håller igång i totalt 2 timmar. Även om han har en del tråkiga pass där han håller på från 20 minuter upp till 1,5 timme, så klarar han att somna om själv på många uppvak. Sedan fortsätter han att ha massa tråkiga nätter fram till natt 21 där han i princip sover fram till 5.40, natt 23 är också en bra natt men ramsa kan krävas några gånger, även om det räcker med 1x4 som jag kan ramsa utan att gå upp. Natt 25 är också en mycket bra natt där han totalt är vaken/gnäller 8 minuter. Sedan blir det sämre och det visar sig att han håller på att få tänder. Han har så ont att det är svårt att få honom att äta dagtid. Då går jag in på natten och ger alvedon i sängen. Natt 28 blir faktisk rätt så bra, trots tänder. Ger alvedon och han somnar om. Natt 29 kanske jag gjorde bort mig. Jag var på nedervåningen och vi spelade musik, plötsligt hörde jag att han skrek, och jag vet inte hur länge han hållit på. Det tar mig en timme att få honom att somna om. På småtimmarna blir det ytterligare ett pass på över 1 timme. Natt 30 är också tråkig.
Sedan, plötsligt, kommer en natt när han sover hela natten!!! Han kan!
(Börjar ”prata” före 06, men inget skrik eller gnäll.) Natt 32 och 33 tråkiga med mellan 1-2 timmar vakentid. Natt 34 rätt så lugn fram till 5.45. Vi börjar prova med dammsugning utanför hans rum när han skriker upp sig. Fungerar rätt så bra i början, fungerar även bra med musik.Natt 39 räcker det med ramsa några gånger under natten. Kul att känna att ramsan tar!
Natt 41 räcker det att ramsa en gång på hela natten och han sover tills han väcks 06.15!
Natt 42 hemsk med ett nästan 2 timmar långt vakenpass.
Natt 43 en bra natt där ramsan fungerar.
Då han varit svårlagd på sistone och dessutom har det varit svårt att få honom att sova det tredje dagpasset, så bestämmer vi oss för att ändra i schemat till det nuvarande (vi tar bort tredje sovpasset på dagen). Detta har vi alltså kört fyra dygn nu med start dagen innan natt 44. Dock så har han svårt att få in dagslurarna bra och natt 45 blir han dessutom förkyld och vaknar med feber… Det har varit tråkiga nätter där natt 47 var den värsta med ett vakenpass på nästan 2,5 timmar… Dagen innan sov han också väldigt dåligt. Kan ju bero på förkylningen? Mitt i allt provade jag solfjädern (natt 45) och då lugnade han sig tillslut efter att ha skrikit i 40 minuter. Natt 47 var solfjädern ingen hit… han var vaken totalt 2,5 timme! (Jag kanske överanvände den?) Det var den natten jag började skapa ett konto här på forumet… Dagen innan natt 48 sov han äntligen precis enligt nya schemat! Den natten blev också mycket bättre, med en total vakentid på ca. 20 minuter där det räckte att ligga kvar i soffan och ramsa. Även idag har han sovit dagslurarna enligt nya schemat, det kanske helt enkelt tog några dagar att få de nya tiderna på plats. Dessutom somnade han själv nu ikväll helt utan protester!
Bakgrund:
Något som kanske kan spela in är att vi tillämpat buffning sedan han var två månader, detta för att han skulle somna i egen säng, vilket han gjorde och sov till mellan 12 och 01 innan han ville ha mat första gången. Från tre månader började han vakna första gången för mat redan vid 21-22. Han somnade dock alltid om och sov antingen i sin säng eller bredvid mig tills han var mellan fem och sex månader. Då kunde han börja snurra och trassla och vara vaken långa stunder, vad man än gjorde. Därav drog vi igång kuren, så snart hans rum var färdigt. Han buffades ofta på kvällarna, vilket gjorde att han vande sig vid att buffas vid läggning (även om vi alltid slutade innan han somnade). Detta kan ha bidragit till att natt 1 och 2 blev så jobbiga.
Notera att jag aldrig lyft upp honom ur sängen under kuren utan alltid lugnat honom på plats.
Jag har försökt att bara ramsa sedan natt 3, men ibland har jag gått in och rättat till honom om han låtit mycket upprörd. Ungefär varannan gång lugnade han sig och varannan blev han mer upprörd…
Det som gör mig osäker, skulle jag tro, är att han ibland behövt hjälp. När jag gått in har han fått ut benen genom spjälorna, kravlat för högt så att han inte kunnat lägga ner huvudet, trasslat in sig i pyjamasen… Men lika gärna kan han ligga bra eller ”bara” utan täcke. Jag behöver råd om när jag bör gå in och när jag bör avvakta.
Vi är bortbjudna imorgon, en timmes resväg med bil, men som läget är nu kommer jag inte våga åka. Jag vill inte förvirra honom mer innan nätterna sitter. Men jag börjar känna mig låst då detta har pågått ett bra tag nu...
Så nu till min fråga: Hur ska jag få honom att sova hela nätter? Vad gör jag för fel? Springer jag in för ofta i hans rum? Vad ska jag annars hitta på när han skrikit i en timme eller två? Är vi på rätt väg även om det är kraftiga bakslag nu med förkylning och allt?
Detta måste vara den mest långdragna kur… Krävs en envis mamma för att fortsätta
: Om du är rädd att han fastnar i spjälorna så lägg honom i resesäng istället eller sätt ett högt kraftigt vadderat spjälskydd i spjälsängen. Sovpåse istället för täcke så stannar pyjamasen på plats och han blir inte kall.
?!
. Han somnade ju inte om heller, eller hur? att gå in gör bara arga barn mer arga till slut.. När man väl fått ramsan att ta ordentligt i några rejäla ramsdiskussioner brukar poletten trilla ner till slut.