Kurar 8 månaders/problem med schemat

[mamitalinda]

Hej alla fina här inne. För drygt 4 år sedan skrev jag här inne och behövde då hjälp med att kura min förstfödde. Tyckte det var svårt och behövde både råd och tips. När allt satte sig (efter drygt en vecka) så försvann jag härifrån. Otacksamt för den här kuren gav oss livet tillbaka och vår pojke har aldrig någonsin haft problem med sömnen. Han har sovit sig genom allt

Nu är det dags att kura vår andra guldklimp. Jag sparade boken och började läsa den redan när han var 3 månader. Tanken var att köra igång när han var 4 månader. Men jag har dragit mig för det? Och jag vet inte varför då jag vet att det funkar och har ju njutit av det. Har hittat alla ursäkter men nu är han 8 mån och det har blivit olidligt. Han ammade hela natten. Gick aldrig och la sig och vi kämpade i allt från 1-2 timmar med att få honom att somna på dagen och då sov han bara en kvart

Vi är idag inne på dag 3 och det har verkligen gått jättebra. Jag har stenkoll på SÄKERHETEN OCH LUGNET och använder mina verktyg väl. Det är som att han bett oss i månader om att få sova för nu är han såååå trött.

Jag har lite frågor och skulle uppskatta med hela mitt hjärta om någon snäll vill hjälpa mig.

Schemat ser ut så här.
Vakna 07.00 - välling (som han knappt dricker)
Frukost 08.30 (gröt)
Sova 09.30 - 11.00
Lunch 11.30 (Mat + efterrätt) Äter inte så bra, men älskar efterrätt.
Sova 13.30 - 15.00 (blir väckt och är supertrött)
Mellanmål 15.00
Middag plus plock + välling som han inte dricker 17.30
Bad + skrattet till godnatten 18.00
Sova 19.00

Vi kämpar med skrattet för han är så trött så han inte vet varken ut eller in.

Första natten bluffade jag 20 min ( han somnade efter 30 med ramsan) och bluffade någon minut som var vid 23, 02, (bara ramsade) 04, (bara ramsa) 06.30
Andra natten Gjorde solfjädern och gick ut med ramsa. Tog 20 minuter. påminnelseramsa innan han somande. Vaknade 04.30 somnade om med ramsa.
tredje natten Gjorde solfjädern gick ut med ramsa. Somnade på 8 min.

Och nu håller jag tummarna för att det går bra inatt.

Frågor.
Behöver jag göra en påminnelseramsa även på dagslurarna?
Ibland är jag rädd att han slutat andas? Är det okey att titta in lite snabbt när jag verkligen mår dåligt och tänker det värsta?
Vi vill inte ha ännu en dagslur som är på 20 minuter då jag upplever att de krånglar redan så mycket för att få honom att sova på dagen och det tar allt från 20-30 och får han bara sova en kvar. Vill hellre han sover lite längre på fm/em.
Schemat känns inte helt hundra men det kan bero på att han är så himla trött.
Nu kommer jag inte på något mer men det dyker säkert upp fler frågor inatt.

Önska mig lycka till!

[mamitalinda]

Hej igen. Natten gick bra.
Han lägger sig i position själv utan att jag behöver lägga honom, även huvudet åt sidan. Så gulligt. Jag gjorde solfjädern och ramade ut. Han protesterar så klart. Men igår sov han efter 8 minuter. Vaknade runt 4 tiden och jag ramsade fyra gånger och han somnade om. Vi väckte med skratt och sång klockan 7. Han är sååå trött? Det känns som om han skulle behöva sova längre än 1,5 på förmiddagen. Och nu blev han dunderförkyldd La han nyss för dagsvila och hör att han behöver få näsan torkad. Kommer in och få en chock. Han står upp i sängen Han är så ostadig och jag är rädd att han ska ramla bakåt och slå sig nu. Fick panik och ville bara ta upp honom och lägga kuren på hyllan. Men lugnade ner mig, snöt hans näsa solfjädrade och ramsade ut. 5 min senare sov han. MEN är fortfarande panikslagen. Vill nån snäll själ kika på vårt schema

[TorsMamma]

Hej och välkommen tillbaka!

Ärligt talat tycker jag schemat ser mer än utmärkt ut! Det är en aning i överkant, men som du säger han har haft sömnbrist så pass länge att lite plus är nog bara bra i detta läget. Så håll fast vid det tycker jag. MINST 2 veckor!

Blir han sjuk kan man m de behöver lägga 15 min tidigare och ta upp 15 min senare och med det får du genast 30 min mera sömn/lur samt lägga upp till 30 min tidigare på kvällen. Var dock återhållsam med detta och gör det när de har feber så inga snurror uppstår, det är ju ändå 1,5 tim mera sömn/ dygn.

Ang. att han ställer sig upp. VADDERA sängen! Många brukar trä in typ liggunderlags material runt spjälorna så om de ramlar inte slår sig. Se till att den är sänkt till absoluta botten!

Förkylningstips! Höj huvudändan med minst 7 cm genom böcker eller en träregel under huvudändans ben. Rå om näsan INNAN du lägger med koksalt och näsfrida. På natten ställer du en kastrull med vatten du kokat upp och sen lägger i hackad gullök och ställer under huvudändan på sängen. Stäng dörren. Det luktar skunk men funkar!!

Att bli sjuk några dagar in i kuren är mera en regel än undantag. Så ta det lugnt. Är du av någon anledning orolig så gå in när han sovit exakt 10 min och titta till, torka, byt osv... Gå ut som inget hänt.

Ang. rädd för att sluta andas, hoppas jag du vet att vi rekommenderar ALLA föräldrar att använda andningslarm från födsel upp till ca 1 år. Så har du ett, ta fram det.

[Sarisparis]

Hej och välkommen tillbaka

Jätteroligt att höra att storebror sover så bra och att du har fullt förtroende för kuren. Förtroende är ju det viktigaste i alltihopa, särskilt för att ditt barn ska ha förtroende för det du förmedlar under kuren. Stor applåd för de första dagarna, härligt att höra att lillebror nu också får njuta av sin sömn =D>

Först dina frågor från första inlägget:
1/ Påminnelseramsa för dagslurarna: om du känner att ramsan går hem och han har greppat vad det handlar om så skulle jag strunta i att ge den separat. Däremot rekommenderar jag att baka in den i sista versen på den vanliga ramsan.
2/ Andningslarm: alla föräldrar känner oro för att något ska hända ens barn, så är det bara. Jag upplevde en helt annan avkoppling med mina små efter att jag skaffat andningslarm. Innan dess låg jag på spänn, var inne och kikade titt som tätt (=störde)... Kan bara rekommendera att du skaffar ett, även om lillkillen börjar bli ganska stor. Hos oss vill jag minnas att vi tog bort larmet någon gång vid 10-11 månader eftersom de då började trycka själva på knappen Vi använde Babysense2 och var supernöjda.

Så till schemat.

Det är inte konstigt att lillebror är supertrött nu, sömn ger sömn och nu när han äntligen fått korn på det är det lockande att betala tillbaka hela sömnskulden pronto. Men målet just nu är ju att lägga grunden för ett härligt liv framöver och alltså att sätta ett schema som ingen behöver ifrågasätta på ett tag (sen att bebisar växer ur dem fortare än kvickt är ju en annan sak ).
Som jag ser det är nästa steg i er schemautveckling att korta förmiddagsluren. Tanken är ju att bara eftermiddagsluren hänger med i takt med att barnet växer och att den alltså försvinner sist. Sover han natten som han ska samt de båda lurarna fullt ut så kan ni vänta lite med att korta förmiddagsluren, men det skulle vara min första korrigering om ni upplever att en sån behövs. Risken med en lång förmiddagslur är att den lurar barnet att tro att det är någorlunda utsövt, vilken kan störa eftermiddagsluren vilket är synd eftersom det är den som gör att barnet sen orkar hela vägen till kvällen. Jag brukar tänka på natten och eftermiddagsluren som "den riktiga sömnen" och de övriga lurarna som små sömnskvättar så att de ska orka fram till eftermiddagslur/natt. Förmiddagsluren och sena eftermiddagsluren faller ju bort allt eftersom. I ert fall har ni redan skippat sista luren. En idé när barnet befinner sig i gränslandet mellan olika antal lurar kan vara att lägga in en väldigt lugnt stund där luren skulle behövts. Kanske en promenad i vagnen.

Jag funderar på varför frukosten ligger så långt efter godmorgon? Och varför välling om han ändå inte dricker den? Han är ju ganska stor nu, kanske tillräckligt stor för att skippa flaskan utom som nattslurk? (vilket mina aldrig fått, däremot lite gröt eller en mosad banan har varit poppis som nattfösare). Jag skulle lägga vällingen efter badet och innan sovet. Du hittar också ett typiskt 8månaders schema på s129 i SHN-boken.

Vad gäller mat, har du läst Andra Mosboken av Johanna Westman? Massor av enkla och goda mosade rätter :thumbsup:

Jobba vidare nu, i lugn och ro. Snart kommer du också att drabbas av sömnkoma

[mamitalinda]

TACK SNÄLLA för återkoppling. Så tacksam.
Fjärde natten gick bra trots förkylning. HAN SOV HELA NATTEN FRÅN 19-7.00 Vaknade till runt midnatt ropade lite men somnade om själv innan jag hann ramsa. Är så glad och tacksam även om mitt mammahjärta måste vänja sig vid att sova ensam och ha honom så långt ifrån mig. Försöker i samma veva sluta med nattamningen så har lite skön mjölkstockning och ångest.

Nu på dagsvilan så gick det lite tokigt. Är ju så orolig att han ska ställa sig upp (jag har vadderat nu) att jag gick in för tidigt och solfjädrade vilket inte var nödvändigt då han ropade men låg fint i sängen. Sen blev han så klart jätteledsen och ville komma upp jag fick ramsa ordenltigt. När han väl somnar så hör jag hur han snyftar i sömnen och det känns ju inte bra när det blir så
Känner mig ibland lite stressad om jag tvingas gå in och solfjädrar för många gånger eller han gråter längre än vanligt. Som att kuren skulle vara förstörd och jag går bakåt alla steg jag gått fram. Har en stor inre stress då jag verkligen vill att det ska funka.

Känner mig också ganska låst hemma (och olycklig) då han sover alla lurar i sängen. När kan jag introducera vagnen? Vill gärna han ska kunna sova där med så jag kan ta mig ut. Måste det alltid vara likadant? Alltså om jag inför dagslur i vagn på eftermiddag måste han alltid sova där eller går det bra att sova i säng när vi är hemma sen?

Självklart ska vi köpa hem ett andningslarm.


Tack för era värdefulla tips. Så tacksam för kuren och detta forum. Jag känner mig självsäkrare i min roll som mamma och dessutom har jag hoppet att livslusten snart ska komma tillbaka.

[TorsMamma]

Hej, härligt jobbat!!!

Jag förstår att du känner dig lite låst nu med två lurar inne. Min son kunde efter en tid sova korta lurar i vagn och jag tror att snart kommer förmodligen fm luren att bli lite kortare.

Visst kan man ha lurar ibland i vagn och ibland i säng, men viktigt är att de när lurarna är så här långa går att göra på mage och att man hänger över ett skynke som gör de inte ser ut. Och om du tänker röra dig på luren så lägg och försök att han somnar i stillastående vagn och börja inte gå förrän han sovit 10 min.

[mamitalinda]

HJÄLP. jag gör nåt fel.

Det har gått över all förväntan och vår son har tagit till sig kuren så bra. Började äta bättre och var nöjdare. Har försökt få honom att sova i vagn men det däremot har varit en utmaning och inte alls gått. Har inte möjlighet att köpa en vagn som han kan ligga på mage utan han ligger på rygg i fullt liggläge. (Vi gjorde så med storebror och det gick bra ) Jag vaggar och ramsar mig därifrån. Men han skriker och gråter och blir riktigt ledsen. Jag upprepar minst 4 gånger innan han somnar (för han är ju trött) när jag börjar gå med honom hör jag hur han snyftar och 30 min senare börjar han gråta igen hysteriskt, går inte att lugna. Vaggade och ramsade 10 gånger innan jag drog vagnen tills han blev tyst och då tog jag bort skynket och tog upp honom. Han såg riktigt tagen ut och snyftade länge. Vet inte riktigt om jag vågar testa igen. Blir ju så rädd att jag förstör allt nu. Sen tre dagar tillbaka har även maten krånglat. Han stänger sin mun och vägrar släppa in något. Jag försöker i en halvtimme sen ger jag honom en flaska ersättning som han slukar. Han har även blivit mer missnöjd igen.

Inatt vaknade han två gånger 02.00 och sista gången höll han på så länge att jag fick gå in och buffa? (06.00) (det hade jag ju helt slutat med)

Känns som om jag gör nåt fel?
Hur länge skulle ni råda mig att köra lurarna hemma? och inte i vagn?
Känner mig väldigt låst hemma och vill ju gärna leva som vanligt så småningom.
Det orar mig även att han inte äter bra.
Funderar på att ändra schemat? Låta han sova 45 min 09.30-10-15 och sen 1,45 vid 13.30 då han är riktigt trött från 17.30 till läggning.
När skulle jag kunna ändra detta?



sååååå Tacksam för svar. Är så glad att det funkar men är rädd att allt ska åt skogen.

[Sarisparis]

Hej

Förstår att du känner dig låst hemma, men mitt råd är ändå att låta honom sova i sin säng. Nu när han fått korn på hur skönt det är att gosa in sig och somna som han vill så kan jag förstå att han inte uppskattar påtvingat ryggläge på en mer begränsad yta. Den goda nyheten är att han växer och att lurarna snart blir färre.

Allt hänger ihop, trötta barn har svårare att uppbåda energi för att äta och det är lätt att hamna i en ond cirkel. Men lika lätt, eller nästan 8) , att starta en god Igen, förstår helt och fullt att du vill vara ute och röra på dig osv men jag tror att ni alla skulle vinna på att sätta sovtiderna ordentligt hemmavid först. Jag tror som sagt inte på ryggläge i vagnen, särskilt inte för en lång lur för ett så stort barn, men kanske att du kan ordna sovplats där dit du vill åka? När mina var små styrde jag och några andra mammor upp så att vi ofta sågs hemma hos varandra. Då gick det lättare att ordna så att alla små kunde sova som de ville.

Ja, att korta fm-luren är nästa schemaförändring. Skulle nog bjuda på en 2timmarslur sen på eftermiddagen om du tror att det skulle behövas. Som utomstående är det självklart svårt att säga exakt när denna schemaändring bör infalla, men eftersom han är drygt åtta månader (lägg gärna in barnets ålder i din profilsignatur så blir det enklare för oss som svarar) så tycker jag inte att det är för tidigt.

Viktigast av allt: håll lugnet på plats

[Ylvispylvis]

Hej!

Vill bara lägga till att du förmodligen också har en klassisk 8-månadersångest att tampas med nu eller snart och för en del bebisar visar sig denna mest på nätterna. Läs mer om detta i Barnaboken. Extra viktigt att du inte ger efter för uppgivna och negativa tankar, skuldbelägger dig själv eller så utan verkligen står stadig som en fura när hela världen svajar för barnet och liten undrar vad som händer!!! Jag har själv en snart 8-mån som knappt tål att jag lämnar hans synfält för några ynkliga sekunder...

Du verkar jobba på jättefint så jag är säker på att det snart vänder igen! Var beredd på frågorna och stå med bössan och Attityden laddad!! Och det är ALDRIG kört!

Kram!

/Ylva

[mamitalinda]

TACK SNÄLLA FÖR SVAR
Er uppmuntran betyder så mycket för det är precis det som händer. Jag tappar lugnet får nästintill panik och tänker nu är det kört. Men just orden "Det är aldrig kört" får mig att ta kontroll så tack för orden Ylva Jag tror att han har 8 månaders ångest och att det är därför det krånglar extra. Lillebror har nu sovit hela natten 12 timmar och jag börjar falla in i zombiestadiet och vill bara sova sova sova.

[Sarisparis]

Tack Ylvispylvis , missade den lilla biten i mitt svar 8månadersångesten är verkligen värd att läsa mera om eftersom det gärna stormar lite extra då och lite extra föräldralugn kan behövas.

Och precis (igen ), det är aldrig kört. Ni verkar ju redan vara på god väg, att du gått in i zombiestadiet tyder på att din kropp nu också vågar lita på att faktiskt få sova om nätterna.

Kanonbra jobbat, stor applåd =D> =D> =D>

[mamitalinda]

FAST NU VERKAR VI TA STEG BAKÅT!

Sedan några dagar funkar inte dagsvilorna alls! Från att han snabbt la sig i position ropade lite och somnade sött. Nu gråter han i 40 min. Jag gör verkligen ALLT. Jag har till o med bluffat (inne på 10 dagen) vilket jag inte ska behöva göra. Han blir tokig när jag lägger honom ner. Sen gråter, skriker han tills han somnar snyftandes och vaknar upp för tidigt i vilan gråtandes vilket gör mig så livrädd då tanken är att jag inte ska ta upp honom när han gråter. Han vägrar somna om trots att jag ramsar i alla möjliga olika tonlägen, går in och solfjädrar när jag verkligen hör att han är ledsen. Han vägrar somna om och han gråter och gråter. När han ska ta sats för att gråta igen så går jag in och tar upp honom glatt som att inget hänt. Inför varje vila har jag nu en stor klump i magen. Jag har säkerheten lugnet och allt möjligt men jag förstår inte vad jag gör för fel? Allt gick ju så bra.

Han äter också sämre. Är gnälligare än vanligt Nätterna funkar fortfarande.

Hjälp?

[mamitalinda]

Ger snart upp.

Nätterna är jättebra och om han vaknar till somnar han om. MEN dagarna är katastrofala.
Han har nu gråtit 30 minuter. Han är sååååå ledsen. Jag har gjort allt för att lugna honom. Varit inne och solfjädrar och nu sist gick jag in och bluffade + solfjäder och ramsade såklart. Han blir lugn när jag buffar men hysterisk sen. Det känns bara fel fel fel. Vet ju att det inte handlar om att barnet ska gråta sig till sömns det är ju helt fel men jag kan inte påverka det. Snälla någon där ute? Jag läser gamla trådar men hittar ingen hjälp. Visst är nätterna underbara, men inte värt om dagarna är så här hemska :-s

Jag är liksom inne på dag 12. Ska inte detta gå bättre?

[mamitalinda]

Dag 13. Första vilan. HYSTERISK.
Har attityden lägger till rätta. Han sätter sig snabbt upp och så börjar cirkusen. Utanför har jag husljud, tv på och jag tvättar men han är JÄTTEARG. Har ramsat och påmint. Vad är det frågan om? Han gråter ju sig till sömns.

Vårt schema ser ut så här.
07.00 Godmorgon Välling
09.00 Gröt, som han inte vill ha. Äter max en sked.
09.30 första vilan 1h.
11.30 Lunch + efterrätt. Äter lunchen dåligt. efterrätt går bra. Kämpar en halvtimme med lunchen.
13.30 Sovvila num 2 1,5 h. (Gråter i 1h. sover 30 min. den senaste dagarna.)
15.00 mellis. Välling då inte gröt går ner.
17.30 Middag + efterrätt. Äter liiiiite bättre.
18.30 nattslurk, bad, skratt till gonatt.
19.00 sova.

Tror att han äter dåligt men kan ju inte tvinga i honom?

[Sarisparis]

Oj, bakslag, åttamånadersångest OCH matproblem. Förstår att det känns tungt! =P~

Jag har kort om tid, men några saker slog mig när jag läste dina senaste rapporter.

Du ramsar "i alla möjliga tonlägen" och du har "en klump i magen" inför varje vila (högst förståeligt). Vidare "vägrar" din son att sova och du "kämpar" med mat och annat. Ta nu inte detta fel, för jag förstår verkligen att du känner så här och att du gör allt du kan. Men, när man tar i så man så man spricker är det lätt att det slår över och till sist handlar precis allt om mat och sömn. Vilket gör det så mycket svårare att faktiskt förmedla det berömda lugnet och säkerheten som visar barnet att allt är precis som det ska. Att man sover för att man är trött och att man äter när man är hungrig.

Jag skulle råda dig att försöka backa några steg och hitta tillbaka till känslan i början av kuren när saker och ting började falla på plats. (Lättare sagt än gjort men väl värt ett försök )

Några konkreta råd:
Ramsan är din del i dialogen du har med ditt barn. Det viktigaste i en fungerande dialog är att lyssna. Och sen svara, utifrån det man förstått. Du har tonläget att svara med, orden är ju desamma i ramsan. Våga lyssna, ordentligt på din son, och ge honom sedan ett svar på det han faktiskt försökte förmedla. Man kan ramsa en kram, man kan ramsa en smekning över pannan, man kan ramsa att NU är det dags att sova.
Vilka husljud använder du dig av? Dammsugning och tvättmaskin var poppis hos ett tag, men det är ju inte det roligaste för de som är vakna om de ska användas vid varje lur. Mozart eller annan instrumental klassisk musik kan också vara bra att ta till. Musik har förmågan att ge både dig och barnet något att lyssna till, så att ni båda inte "tar i så ni spricker". Förstår du hur jag menar?
Hur har du det med mörkläggningen dagtid? Hos oss blev det viktigt att från och med ca 3 månader om jag minns rätt ha det ganska så dunkelt vid dagslurarna. Inte becksvart, det är det bara på natten, men dunkelt.

Om du kan, försök att ta lite tid för dig själv idag. En promenad, ett bad, en löptur... En stund i soffan med något helt annat än SHN-boken i händerna. Du kommer att fixa det här. Det paradoxala med kuren är att den lätt känns fyrkantig och precis, när allt faktiskt handlar om det allra mest naturliga: att sova. Ibland "släpper" det när man kopplar och inte har all fokus på insomnade och matmängder. Lätt att säga när man inte är mitt uppe i det.

Som tidigare talare sa, det är aldrig kört och det kommer alltid en ny dag, en ny lur. Har du läst om åttamånadersångesten förresten? Att tillbringa mycket tid på golvet var ett måste hos oss.

Anna i någon gammal tråd jag inte hittar åt:

Ha en sockerfri fullkornsskorpa i beredskap eller ett dito smörgåskex (gärna Digestive) eller en äppelhalva (om ett par tänder föreligger) och stick till henne, som till en liten hund, när hon kommer och klänger på benet. Utnyttja sekunden hon tar den till att flytta på dig lite. Klänger hon efter, så hämta mutan och ge henne igen. Ta inte upp.

Inför duschen skulle du rentav kunna kosta på dig att muta med en glasstrut... som räcker lite längre och är kolossalt intressant

Ta upp henne till social delaktighet när hon INTE gnölar och var verkligt beslutsam - det är ett arbete som ska utföras, ingen tröstande underhållning. Sätt saker i händerna på henne, be att få dem (ta dem), tacka så mycket och kör nästa. Jobba på länge, helst så länge att hon faktiskt tröttnar på vad det nu är du håller på med Med tillräckligt god arbetsinsats (som du genomfört envist som en åsna) och tillräckligt lång arbetstid, leker hon förträffligt i rena lättnaden på golvet sedan. Ge henne en outforskad kökslåda t ex. Utan att invänta godkännande nickningar. Bara sådär i förbifarten.

Sitta på golvet till barnets disposition är ibland den enda vettiga "lösningen" när det gäller en liten åttamånadersångestare. Och då får man sitta. Det kan bli flera gånger om dagen och det kan handla om en halvtimme i stöten Det får man leva med. Man kan ju trots allt läsa tidningen. Jag brukar ta med mig necessären och sminka mig (och barnet ); förfelar aldrig sitt glädjande syfte. (Obs! Gäller även små herrar...) Poängen är och förblir att man ska invänta att barnet rör sig bort från en. Till slut. Då pilar man syrax iväg själv men "ersätter" sig då med någon ball pryl (eller ätbar muta), som av en händelse droppad där man satt.