Vi är nya på det här med sova-hela-natten och det som till en början gick som en dröm har nu kommit att förvandlas till en mardröm och vi hoppas kunna få lite hjälp av er mer erfarna den här vägen.
Vi kurade vår lilla dotter för en månad sedan som då precis hade blivit 7 månader sedan och redan efter två tuffa nätter började både hon och vi fatta läget. Vi hade då läst boken om och om igen samt läst igenom många av inläggen här för att veta vad vi gav oss in på. Efter att inte sovit alls varken nätter eller dagar kändes det som om vi befann oss i paradiset med en liten sötis som somnade på 2-10 minuter utan skrik på kvällen och sov HEL natten då vi fick gå in och väcka henne klockan 07.00 på morgonen.
Men lyckan höll dessvärre bara i sig en vecka och sedan dess har vi haft det jättestökigt och vi kan inte lista ut vad vi gör för fel. Lite info runt omkring
Vi har kommit igång superbra med maten (se schema nedan) så vi tror verkligen att hon är mätt inför natten, schemat följs till punkt och pricka även om sovstunderna på dagen än så länge sker enbart i vagnen och ofta via promenad då vi tänkt att nästa steg sedan är att även dagtid lära henne att kunna somna på olika platser så länge tiden är rätt.
Vi har numera ett eget rum då hon tidigare hade sin spjäsäng intill vår dubbelsäng. Rummet är svalt och helt mörklagt och detta skedde i samband med att vi började kura.
Vi busar och skrattar efter kvällsbadet i minst 20 minuter och hoppar sedan i säng men så fort vi landar i hennes säng börjar gallskriket. De senaste veckorna kan själva nattningen ta upp emot en timme och därefter vaknar hon ca 3 gr per natt och är då otröstlig och vaken ofta upp emot en timme ibland till och med en och en halv timme. Vi håller i är konsekventa, ramsar, försöker lyssna och ha en dialog med henne men upplever inte att vi når fram. Buffar när hon eldar upp sig till max men försöker att inte göra detta mer än i nödfall.
Sedan kurningen har vi tagit det lugnt med sociala moment och satsat på att få schemat att sätta sig utan en massa störande moment ( i den mån det är möjligt i en 3 barns familj)
Vi har ju förstått att vi absolut inte får vackla utan vara ihärdiga, tydliga och bestämda men efter dessa veckor börjar nu modet svikta och vi börjar känna att det blir en ohållbar situation med en liten som upplever läggning och nätter som traumatiska och där vi inte tar upp henne. Nu känns det som att hon far illa och tanken är ju det motsatta, att hon ska somna glad och trygg. Vi behöver ert stöd och goda råd. Någonstans i något moment måste det vara något som vi missar men frågan är vad.
Här kommer vårt schema (som vi snodde rakt av härifrån forumet
)Nu fyller hon snart 8 månader och vi ammar fortfarande men sedan kurningen har det gått väldigt fort att hon börjat äta mycket mat och amningen är nästan mer som gos och tröst mer än mat numera.
07.00 Väckning, amning i soffan, gos, mys, klä på kläder etc
08.00 Frukost (Gröt, smörgås ofta med leverpastej, frukt)
9.00-09.45 Sovstund i vagnen
9.45-12.00 Lekstund
12.00 Lunch (ofta någon pure, frukt, majskrokar, amning som efterrätt etc)
13.00-14.30 Sovstund i vagnen (långpromenad med massa frisk luft)
15.00 Mellanmål (smootie, frukt, smörgås, amning)
16.00-16.20 Kort sovpass i vagnen (detta krånglar ibland då hon ofta inte är trött här och har svårt att somna)
17.30 Kvällsmat (Gröt ofta 1,5 portion, smörgås, frukt och amning som efterrätt)
18.15 Kvällsrutinerna påbörjas dvs bad, pyjamas och sen bus till säng
19.00 Sova
Hoppas på goda råd från andra som kanske gått igenom samma sak.
kramar och tack för ett fint forum
