Nu är jag i stort behov av er visdom. Jag håller ju på att minikura Johannes och är inne på natt 5. Detta för att få 12 h nätter utan mat, införa spjälsäng, kasta napp och införa ramsan ordentligt. Vilket nu är gjort. Första natten var förstås en pärs men vi fick fina ramskonversationer och andra natten gick det mycket bättre. Jag upplevde att poletten hade trillat ner, han kände sig trygg i sängen och jag tänkte att vi var inne i en god cirkel. Sedan tredje kvällen skulle jag iväg och pappan fick natta. Då sätter lillen igång med en oväntad vändningscirkus, så pappa går in två gånger vänder snabbt och ramsar ut. (Till min fasa hör jag att dessutom lyckas storebror klämma sig in och tända lampan en av gångerna!!
Nu ikväll jollrade han/vände sig/knorrade i EN TIMME innan han somnade. Jag var inne och vände flera ggr innan jag insåg att det bara var underhållning, tyvärr spydde han just då (därav knorrandet/vändandet?) och jag fick gå in igen och byta viklakan vilket han skrattade och sprattlade åt...
Jag har kört SM från start (SM med Johannes på SoS) men till skillnad från sin supertröttis till storebror har han verkat så väldigt pigg och alert från dag 1. Jag har alltså fått för mig att han är en piggis, men nu är jag verkligen inte lika säker längre. Kanske är han i stället en konstant övertrött tröttis? Har egentligen alltid legat i underkant med sömnen, och tyvärr har vi inga hjärtan med piggisar nu så jag har förgäves försökt få information om piggis-fenomenet. Är det inte optimalt med 12-45-2-45 på såna? Körde ett tag 11-1,5-2-45 och så blir det ju om man börjar kompensera nätterna med fm-luren. Bör jag ha 11 h eller 11,5 h natt (vilket det ju blir i praktiken ALLTID)?
Han har alltid varit fm-trött och em-pigg men pga konstanta problem med tidiga morgnar har vakenpasset på morgonen ibland blivit hela 2 h. Han måste ha dragit på sig en stor övertrötthet även om det inte har märkts så mycket, tänker jag nu. Eller kan det vara tvärtom? Känns inte alls trött på em-luren, jollrar om jag lägger tidigare och vaknar efter 35 min (MEN inte pigg, alltid med ett skrik).
Sover i klädkammaren, naturligtvis beckmörkt, massa magläge dagtid (måste nu öva vändningar mer också), sover sina lurar som en klocka förutom sista som blir lite för kort alltså.
Schemat:
06.45 GLAD morgon, ammar
08.00 Sova 45
08.45 Vaken, ammar kort slurk, kl.10 äter MYCKET mat (halv banan, halv avocado och kokosolja)
11-13 sover ute i vagnen
13 Ammar mycket, ger mellis inom timmen, äter sparsamt av den.
15.00 Sova 45 (sover 35 i stället)
15.45 Erbjuder en slurk amning, äter sparsamt.
17.00 Matpuré (ex. morot med smör) äter mycket.
18.30 Ammar/ger bm på flaska, äter inte mycket.
Vill hålla igång amningen men han äter mer och mer annat. Tror han är mätt.
Fy, vilket långt och snurrigt inlägg.
Ska jag helt enkelt anse honom färdigkurad (dvs trygg) och gå vidare med de klassiska problemen tidiga morgnar och vändningscirkus som om kuren aldrig funnits? Dvs. behandla honom som den SM-bebis han ju trots allt är?! Och hur ska jag tänka om hans schema och sömnbehov? ÄR han en piggis och borde jag i så fall byta schema? Har sett att piggisar ofta har kortare nätter?! (Men vill ju gärna ha åtminstone 11,5 h natt eftersom vi tänker låta honom och storebror dela rum sedan).
Kort sagt: HJÄLP!
/Ylva