Min 1,5-åring kurades när hon var 10 månader och sedan dess har läggning och nattsömn funkat superbra. Från början hade jag ett fast schema (första 2 månaderna ca) men med tiden har jag släppt på det, kanske då det ändå funkat med nattsömnen så bra.
Hon brukar somna vid 7 för natten, men det kan även bli kl 8 om det är något speciellt. Hon har sedan sovit hela natten i egen säng, vaknar vid 6-7 på morgonen, lite varierande. Hon sover även en gång på dagen, ca 1.5 h. Dagsluren blir ibland på förmiddagen och ibland på eftermiddagen. Det har inte spelat någon roll för läggningen och nattsömnen när dagsluren hamnat.
Sedan hon kurades har vi varit bortresta några gånger, upp till en vecka åt gången. Hon har då somnat på andra sätt (mestadels i vagnen och sedan flyttats över till spjälsäng). Insomningen har varit lite svår när vi varit borta men när hon väl somnat har hon sovit bra, trots att vi sovit i samma rum (Hemma har hon eget rum). När vi kommit hem har sedan läggningen och att somna själv gått bra igen.
Nu till problemet. Sedan några dagar tillbaka vägrar hon att somna själv och sover inte längre på natten. Vi var bortresta för 2 veckor sedan och under den tiden somnade hon i min famn och flyttades över till sin säng när hon sov (7 nätter). Där sov hon sedan bra hela natten. När vi kom hem somnade hon bra några nätter, men nu de senaste 4 nätterna vägrar hon att somna själv. Hon skriker och ställer sig upp i sängen. Jag har försökt ramsa men ingen respons. Hon lugnar sig inte heller om jag kommer in, såvida jag inte tar upp henne eller lägger mig bredvid henne. Jag har nu de senaste dagarna lagt mig bredvid henne och då har hon somnat. Om jag försökt sätta mig upp för tidigt så sätter hon sig också upp och drar ner mig igen. Hon har sedan även börjat vakna på natten utan att somna om. Jag har då de senaste dagarna låtit henne sova i vår säng resten av natten.
Hjälp!! Hur hittar vi tillbaka? Jag känner mig också osäker, funderar på om just 1.5 års åldern är en känslig period där de behöver lite mer närhet, känns då inte riktigt bra att förvägra henne det, men samtidigt vill jag att hon ska känna sig trygg att somna själv och få bra nattsömn. Känns också aningens svårare att genomföra kur nu när hon direkt ställer sig upp i sängen och inte vill ligga ner. Hon kan ju inte somna om hon står upp och skriker
Funderar också på om man verkligen behöver fasta rutiner för att det ska funka i längden...?
Tacksam för tips!!
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
De flesta 6 åringar lägger sig både 21 och senare kommer till skolan som vrak och är mörka under ögonen, så vill jag inte ha det. Så min son lägger sig idag senast 20! Och sover till 07! Att ha en vagn och lägga i eller resesäng om man är borta är guld värt, och sen lägga på vanlig tid, då är alla glada, sätt i bilen i mörker, ta in i huset i mörker, tänd inga lampor, lägg och sov till normal tid. Det är mina tips i alla fall!
Och skrek "mig mig" 