Viktor 1,5 år. Vill inte sova tills vi väcker:(

[lilla mia]

Hej!

Mina 4 barn sover gott om nätterna och är små solstrålar dagtid! Många förundras över att dem är så lugna . Hur gör ni?!

De tre äldsta sover alla utan problem tills vi väcker på morgonen. Gärna 12 timmars natt om dem får! Nu är ju problemet minstingen. Han väcker hela familjen med sitt gastande. Lillebror Viktor 1,5 år och storebror 4 år delar rum. Viktor har sedan två-tre månader börjat vakna tidigt och kan inte somna om. Mellan 05.30-06.00 är det vanligast att han börjar gny. Först är det gnyenden var 5 minut. Som att han håller på att vakna. Han håller sig fortfarande lugn. Under en halvtimme kanske. Sen är det lite mer gnäll och han börjar ropa efter mamma eller pappa. Ligger och pratar för sig själv. Han är således helt vaken. Blir tyst en stund och sen drar han igång igen. Vid det här laget har han väckt storebror som snällt ligger i sängen och inte säger ett ljud. Sen blir Viktor frustrerad och arg och skriker högt. Efter en timme ungefär står han inte ut i sängen längre och är då förtvivlat ledsen och då är jag så arg i min säng (bor vägg i vägg) varpå jag går in och gör godmorgon med ringande väckarklocka, trots att inte tiden är inne. Vi har alltid haft morgon kl 07 men sedan Viktor börjat på dagis har vi börjat väcka 06.30 så det är väl vår nya vaknatid. Men 30-min till en timme innan är inte ok!
Det är som han är inställd på att vakna den tiden. Halv sex-sex. Men börjar bli rädd för att det blir tidigare och tidigare. Imorse 05.10! Vid omställningen till vintertid så vaknade han ju ytterligare en timme tidigare i två mornar men sen landade han igen på att vakna vid 6-tiden.

Så han lägger sig alltså 19. Och sover efter lunch mellan 1-1,5 timme. (Ofta kortare på förskolan då han ibland blir väckt av andra barn, hemma alltid 1,5 timme gärna mer om han får). Läggningarna är inget problem. Vi busar, lägger, går ut med ramsan och har svart rum både på dagluren och natten.

Han äter bra. Frukost, lunch, mellis, middag och kvällsgröt.

Min strategi är alltså att inte göra någonting på morgonen. Att han ska somna om själv. Vilket aldrig inträffat. Har även testat pangramsa- vilket gör att han då hör att vi är vakna och börjar direkt ropa efter oss och bli ledsen frustrerad snabbare än om han får vara ifred. Vi har även ramsat utanför dörren när han skriker upp sig- ingen effekt.
Även försökt minikura där på morgonen med att gå in och lugna för att sedan gå ut. Det gick inget vidare heller eftersom jag aldrig får till någon omsomning. Han är ju lugn när jag är där men somnar inte om.

Han sover som sagt gott hela nätterna utan att höra av sig men vaknar i mina ögon för tidigt. Några tips? Har ni kommit på nått nytt smart sätt att lösa tidiga mornar?

Mvh Maria (lilla Mia)

[annawahlgren]

Hej, kära lilla mia!

Han är en väldigt liten pojke, lillebror Viktor, med ett väldigt ansträngande arbetsliv nuförtiden. Han behöver sina 13,5 tim/dygn att sova igen sig på. (Fyraåringen behöver också 12 tim natt!) Ska herrarna upp halv sju ska de också läggas halv sju. Lillebror skulle jag förbereda för natten t o m trekvart innan sju, alltså strax efter sex, så att han verkligen somnade senast halv sju.

Det gör förmodligen susen med de tidiga morgnarna. Söm föder sömn.

Men jag skulle för säkerhets skull inrikta mig på en trenätters minikur också. Urjobbigt, jag vet! (Kanske kan pappa och/eller någon extra ansvarskännande storebror ta en morgon eller två?)

Då skulle jag ge en upplysningramsa vid första gnyendet, innan han ens är ordentligt vaken. Den skulle höras ordentligt (från utanför dörren - är den stängd skulle jag glänta på den och sticka in truten i dörrspringan ) och vara varm och lugn, vänlig, glad och bekräftande - typ: "Jaja, sådant händer i de bästa familjer, det tar vi inget extra för. Sov så gott, du!"

Sedan skulle jag avvakta, kanske göra lite spridda husljud, inte hänga kvar, låta honom styra skutan. Styrde han den i hamn dvs somnade om, är ju allting nice and dandy. Styrde han den däremot vidare ut på öppna havet skulle jag gå in utan några kommentarer och utan att släppa in minsta ljus och solfjädra honom, utan att röra händerna när jag väl parkerat dem över så stor del som möjligt över hans lilla kropp. Sedan skulle jag få stå så, bryta ryggen (helst inte) och vänta tills han faktiskt sov. Vilket hörs på andhämtningen. När jag hörde det och trodde det, skulle jag vänta två minuter till i samma ställning för att vara säker.

Sedan skulle jag snabbt som attan smita ut med en mycket mjuk, tyst ramsa x2 kanske eller x3, en som fick smyga in betryggande "bakvägen" i hans ljuva drömmar (säger vi)

Tre nätter (morgnar) i rad. Och jag är rätt säker på att det skulle fungera Det bör du också vara (Attityden av Självklarhet, du vet) =D>


O:)

[lilla mia]

Tack Anna!

Kul att få svar från dig personligen;) Häligt att du fortfrande håller i! Jag var på spädbarnskurs hos dig i sthlm med min nummer två

Jag återkommer när jag fått rätsida på fnurran! Jag kan ju det här egentligen. Men när allt bara rullar på så blir man lite slapp när problemen väl uppstår och tänker att de ska lösa sig av sig självt...
Testar lite tidigare läggningar och planerar annars för nått bra tillfälle för en liten morgonkur.

KRAM!

[annawahlgren]

Å, så roligt att det var DU!

Lilla stora Selma är kanske inte så intresserad av pussar på lilla näsan längre men ge henne en kram från mig Stora flickan. Otroligt!

Det är på barnen man ser hur tiden går. Och på sig själv, när man på grund av stigande ålder och visdom (?) tvingats inse att man inte för evigheten kan fortsätta vara så ung som man trodde att man var. Varken inuti eller utanpå Men ännu, eller återigen - som katten har jag kanske begåvats med nio liv och är inne på det nionde? - "håller jag i".

Tack för din omtanke

Så hörs vi igen om lille morgonkrånglaren, snart f d sådan [-o<

[lilla mia]

Hej!

Nu var det löst (sen ett bra tag tillbaka). Lite extra attityd och ramsning. Vi flyttade även fram morgonen till 06.30. Glad mamma och glad pojke vid väckning!

[annawahlgren]

Strålande jobbat! Pris och beröm =D> =D> =D>

Jag blir så innerligen glad. Jag tassar bakom dig i morgon bitti och får se en glad mamma och en glad pojke. Det är den vackraste syn jag vet :-({|=



O:)

[lilla mia]

Hej!

Nu är jag så arg och trött så jag håller på att spricka!

Ny fnurra sedan en vecka. Och idag är hans 2-års dag och denna natt var den värsta hittills. Jag tror jag sovit 3 timmar inatt. Viktor något mer iaf

Han har alltså börjat vakna på nätterna. I början var det bara tidigare på morgonen vid 05 och jag tänkte att det säkert kom in ljus i rummet. Så det åtgärdades snabbt. Men han har börjat vakna mitt på natten med. Drömmer? Han är ledsen skriker och ropar. Ramsan funkar inte. Han skriker upp sig ännu mer. Så fort vi kommer in i rummet tystnar han. Vilket stör mig otroligt mycket. Han skriker ju oss till sig! Inte bra. Han måste ju kunna somna om själv! Klappa säger han. Så jag tänkte mig en liten minikur tredje natten detta hände då jag insåg att detta inte kommer lösa sig själv. Ställde mig och solfjädrade 1,5 timme och på det somnade han om i 5 minuter. Innan han satte igång och gasta igen. Nice! tänkte jag och hoppades att det värsta var gjort. Men det fortsätter. Han somnar inte om. Trots att jag står och solfjädrar. Så fort jag lättar på trycket reser han sig upp och skriker. Jag börjar tro att han inte är trött.

Vi har natt 18.30-06.30. Sovlur 12-13.30. Ska jag dra ner till 45 minuter? Och mat äter han massor. Två frukostar- hemma kl 07 och på dagis 08. Lunch, melllis, middag och kvällsgröt.

Inatt vaknade han 01. Lät honom vara i 30 minuter men han gav sig inte. Slängde dit en ramsa som gjorde att han blev ännu mer arg. Gick in för att lugna och han tystnar direkt. Så fort jag släpper solfjädern reser han sig upp. Efter ytterligare 30 minuter var jag så arg så jag lät honom gå upp i det mörka huset och visade att alla andra sover. Det är mörkt man kan inte vara uppe nu. Det händer ingenting. Vi ska sova. Då gick han med på att gå tillbaka och lägga sig. Jag ramsade mig ut. Sen skrek han i en timme till. Maken blev frustrerad och gick in. Efter 1,5 timmes solfjädring hade pojken fortfarande inte somnat varpå maken plockar med honom in till oss. Där lägger sig Viktor tätt intill pappa och somnar. När han sovit en timme gjorde jag ett försök att lyfta tillbaka honom till sin säng då var kl 05.15. Vi skulle ju uppvakta med sång och paket på sängen. Men han vaknade ju- så klart och vägrade somna om. Jag var så arg i morse så jag hade lust att ställa in hela födelsedagen. Jag kan villigt erkänna att jag var på väg att ställa ut honom på trappen i kylan inatt- för att han skulle förstå hur varmt och skönt han har det i sin säng. Han har alla förutsättningar för att sova gott och så håller han på och "fjantar" sig så här. Varför?!!

[TorsMamma]

Hej,

så en gång ingen gång brukar man ju säga. men 2 gånger en ny vana....

Så han hade lite vargar på besök och ni drog igång hela artilleriet och sa, japp, vargen är här, vargen är här!!!

Precis som du säger skriker han sig er till sig och ni svarar med att stanna längre och längre och sen tar upp.... Så nu är ju liksom vargen ett faktum.

Läs safarin igen i SHN boken, läs om thaimassagen i våra favoriter. Ta fram en ny strategi i hur ni tänker ta er ur detta. Förklara tydligt för sonen att nu är det just detta som gäller! HÄPP!! Inget annat. Det kan också som du säger vara värt att dra ner lite på långluren till 45 min så han faktiskt inte riktigt orkar hålla igång lika länge på natten också.

Blir han trött kan man med fördel lägga 30 min tidigare på kvällen istället.