Lillebror föddes 5/12-13 och han är snart 6 månader. Han har ammat var fjärde timme på natten tills en 1,5 månad tillbaka. Vi har varit så oroliga att han skulle ha väckt Storebror om jag inte ammat direkt när har vaknat till. Så vi får ju praktiskt taget skylla oss själva som byggt upp att trygghet vid uppvak stavas MAMMASTUTTE och inget annat ...
Just nu har vi det såhär. Somnat ca 19.00 och sovit till 22.00, ammat, somnat om (i vår säng). Sen har det under en tid nu varit 00.00, 02.00, 04.00. Från 04 har det varit pruttande och tuttande och bökande. Han har helt enkelt blivit riktigt irriterad på att vi delar säng och "stör" honom. Han blir såklart orolig. Fram till 07-08 sover vi halvtimmar ca, sover till och från så jag vet inte riktigt.
Nu var det dags att ta tag i detta! Efter att han känt mig som en stor levande napp under en tid...
Inatt kör vi.
18.50 -Vi nattade lampan, besked, buff i ca 10 min tills kroppen var avslappnad och lugn, solfjäder, ramsa x4. Lilllebror bara låg nöjd och glad och småpratade. "Vad är det nu för kul lek?" Bekräftelse. Sov efter ca 8 min nöjt mys!
23.53 -Vaknar och gnyr, tar i och pruttar. Jag går in och ger besked, buffar 4x3, (glömmer solfjädra men slänger på täcket), ramsar mig ut. Tyst och bökar runt lite. Bekräftelse.
Somnar fem minuter senare efter lite letande i sängen.
Jahåpp, har inte kommit så mycket längre, klockan är nu 01.13, jag är småtrött. Det här går ju hur bra som helst! Inte för mina stenhårda bröst, men ändå... längtar tills morgonamningen
(En halvtimme senare, lillebror vaknar och blir ledsen (har inte hört honom så förut) och vi upprepar, besked, påminnelser och bekräftelser till och från när han är ledsen. Vilken kontakt vi får! Vi kommunicerar verkligen! Jag har suttit och väntat på detta då jag vill att han ska reagera och undra, så att vi för en dialog där han så småningom tror på mig att allt är lugnt, och kan somna om själv! I tio minuter innan han somnar "sjunger" och pratar han glatt. Haha!) Nu får vi se hur nästa uppvak går...
Storebror och pappan sover borta inatt. Nu till lite funderingar.
Mitt enda "orosmoment" under kuren är storebror, att han ska vakna om lillebror någon gång blir arg/sur/ledsen under kuren och undra vad det är frågan om. Vi har pratat med honom om det lite, att det kan hända, han är 2,5 år. Vi slutade ramsa honom för lite mer än ett halvår, han sover och är trygg, vi säger bara nattinatti. Han har fått en juniorsäng nu, och det kanske inte var det smartaste av oss att köpa det nu, han ska sova där imorgon natt.
Men kan det kanske vara bra med en natt till borta?
Jag vet egentligen inte vad som gör mig orolig, eller, jag vill inte att storebror ska väckas helt enkelt. Finns det fler med syskon, hur har det gått?
Lillebror har haft det här dagsschemat på lurar ett tag (i vagn):
9.00-9.45.
12.00-13.30
15.30-16.15
Lillebror kommer att sova första luren 45 min i vagn på promenad (pga förskolelämning).
Jag vill gärna att han sover sin andra lur, 12.00-13.30 i sin säng. Av erfarenhet är den luren lite "lurig". Med ett tidigare uppvak.
Eftermiddagsluren vill jag också gärna ha honom i vagn, då vi ofta är ute och leker. Fungerar det att hålla på med lurarna såhär och måste jag "kura" honom i vagnen?
Är det okej att trycka i honom mat jag lagat/burkmat + fruktpuré hur mycket som helst om han vill?! Eller är han för liten? Visst kommer det ut någonstans men han är hård i magen, TROTS katrinplommonpuré.
Tack tack och tack (går inte att tacka tillräckligt) för denna fantastiska sida. Tänk vad vi kan ge våra barn och oss själva en så vacker gåva som TRYGG och SKÖN sömn oavsett drömmar, tandsprickning eller feber, eller för den delen - magsjuka, allt går.
Oj vad rörigt allt blev, tack för att DU orkade läsa, haha
Men jag får skylla på att klockan faktiskt är 03.20...
8) Men nu har ni dragit ig¨ång kuren och ska ställa allt till rätta igen. 
eller möjligtvis på väg att bli sjuk? också en klassiker när sömnen infinner sig och kroppen "slappnar av" att bli sjuk i några dagar....