Hur väcka bebisar?

[Ylvispylvis]

Perfekt! =D>

Genomför nyheterna med Attityden av Självklarhet så ska du se att det blir prima. Utöka tiden efterhand.

Tänkte bara höra: har du andningslarm? Det rekommenderas oavsett sovställning av oss alla här på forumet! Hemma använder vi Babysense II, funkar superbra (fast har som tur är aldrig larmat, bara när vi glömt stänga av det när vi tagit upp honom ). Det är mycket beprövat, med sladd (mindre strålning) och sensorplattor man lägger under madrassen. Det brukar finnas de som säljer begagnade här på forumet, kolla under "Barnasaker", vi köpte vårt så. Tror de flesta här inne använder babysense, men det finns säkert andra märken också (jag är inte sponsrad eller nåt! ). Viktigt dock att det är plattor under madrassen och inget annat skumt...och helst inte trådlöst pga strålningen, skulle jag säga.

Det ska bli spännande att se om du märker någon förändring efter införandet!! Jag upplevde verkligen att Samuel blev uttråkad vid den här tiden, så samma stationer hela tiden funkade inte längre...

Kram!

[sara carlsson]

Tack för tipset =D> ja, vi har också babysens andningslarm, vi köpte det till Elias när vi körde SHN kuren. Som tur var så fick man med 2 plattor så nu använder jag dem till tvillingarna
Har backat idag när det gäller maten och det har gått mkt bättre, gladare barn! Jag testade att ge huvudslurken direkt när dem vaknade, men sen inget mera förrän det hade gått 1,5 timme. På så vis fick dem resten av måltiden precis innan dem somnade. Kör nog på det några dagar och ser vad som händer, kan ju ändra sig det med…

Kram <3

[sara carlsson]

usch, känner mig helt nedslagen. Pojkarna är i mental ålder 2 månader nu och dagar och nätter har börjat bli svajiga…kvällarna här är olidliga….
em vill dem inte sova och jag bufflar men kan inte buffa båda två samtidigt utan måste ge den ena napp så jag kan buffa den andra, men ibland har jag fått hålla på i upp till 45 min! då har jag gett upp och tagit upp dem. sen är det grin hela kvällen.
till natten lägger jag dem på mage och släcker rummet, kolsvart, sen buffar vi varsin. Angelo klarar sig ganska bra utan buffning, men Matheo är det bråk med. Matheo skriker så mkt så jag blir alldeles förtvivlaf, men jag fortsätter ändå och han somnar.
Sen så har jag satt upp detta schema för dem nu
07.00 Mat

08.30 Sova 1 h

09.30 Vakna

10.30 mat

11.30 sova 2 h

13.30 vakna

14.30 mat

15.30 sova

1700 Mat, extra slurk

18,30 mat

1900Godnatt!

Men ofta orkar dem inte vara uppe så länge utan somnar in en liten stund vid matningen. Men em är som sagt struliga….
Just nu så buffar jag ganska mkt, ska jag ta ett steg tillbaka eller är dem för små för det? När är dem mogna att tillåtas sköta insomning så mycket som möjligt själv?? Jag läste i SHN kuren att den rekommenderas från 4 månaders ålder pga då börjar barns förstå ramsan, innan dess är dem inte mogna att förstå det budskapet, stämmer det?

[Ylvispylvis]

Hej!

Jag skulle snarare säga att de är mogna för MERA MAT För deras magars ålder är väl nästan 4 månader, eller? Vi började med smakisar vid 3,5 mån och OJ vilken skillnad, när liten var mätt sov han som en prins igen och var glad på dagarna också. Så jag skulle verkligen satsa på att införa smakisar, det är ju bara att backa om det inte verkar funka med magarna!

Läs mer i tråden "Mer mat åt småfolket". Köp någon burk eller gör ngt själv, det är faktiskt busenkelt att koka någon rotfrukt och mixa, eller havregrynsgröt eller...vad du nu vill börja med!

Det är mitt absolut hetaste tips för goda dagar och nätter utan buffning (fått från självaste SaraMilana )

Kram!

[lgh140]

Jag känner igen mig så! Min första tanke är att andas några djupa andetag och fundera över hur NI vill ha det.det känns lite som ni börjar falla in i ett "så här ska det vara"-tänk istället för att lita till er kännedom om barnen och hur de fungerar. För mig har det iaf alltid varit viktigt att känna mina egna gränser för att attityden ska kunna vara på topp. Då kan jag lyssna av barnen och besvara deras frågor istället för att börja varna för varg Luddigt blev det... Upp på rätt spår igen bara med mantrat att det blir bättre snaaaart

[Ylvispylvis]

Som vanligt har Frida fina poänger!!

Jag var kanske lite för snabb med matrekommendationen, förlåt om det kändes dumt! Det är bara det att det har hjälpt oss såå mycket här hemma. Självklart är det DU som avgör om, när, vad osv!

Du undrade om ramsan och "problemet" med att använda den som verktyg innan 4 mån är att de kan börja söka den som pratar i stället och det blir motsatt effekt, tror jag. Men du kan säga den mjukt 2 verser när du går för att de ska lära känna den.

Angående schemat så lägg gärna maten så nära lurarna som möjligt så sover de oftast bättre. Kanske lägga in en extra frukost på morgonen för att "rädda" resten av dagen om de inte klarar sig så länge utan mat? Vi har amning 06.30 när han vaknar och sedan äter han stoor grötportion kl. 07.30 som liksom blir den "riktiga" frukosten. Då kan lunchen ligga 11 i stället, och även resten av måltiderna skjuts fram lite. Jag vet inte hur det skulle gå till med amning/flaska men så småningom kan det iaf vara en tanke, om du tror att det skulle vara bra förstås.

Sen kan det vara bra att veta att ett naturligt sovpass snarare är 45 min än 1 h för att det ska gå lätt att väcka de små liven. Annars trillar de ner i djupsömnen igen och kanske blir griniga av det? (Det blir min son!) Så jag skulle försöka hålla vaken till 8.45 (om det går) och sova 45 på det.

Men det viktigaste är förstås att du njuter av dina älsklingar, stressa inte över schemat för när de så småningom börjar äta riktig mat och blir större så kommer allt (ALLT) att bli såå mycket enklare och bättre! Och för varje dag växer de och orkar mer och mer! Se på dem och ta in hur fantastiskt det är!

Det ÄR jobbigt (och du har ju TVÅ!! ) men jag lovar, det kommer! Du kommer se tillbaka på din resa med stolthet sedan! =D>

KRAM

[sara carlsson]

Tack så mycket för er fina uppmuntran =)
Ja, jag ska erkänna att jag har fastnat i träsket "såhär ska det vara vid den här åldern" och det har stressat mig nåt enormt...Jag har ju kört SM från början med dem små och dit jag har kommit är att dem sover i sina egna sängar lugnt och tryggt och det är jag glad över för så var det inte med Elias, då jag aldrig la han i sängen för att sova (bara vid bröstet, famnen etc, därav kuren )
Men hur som haver så har jag i nuläget bara fått ta ett steg tillbaka….
Jag har trugat med mat hela tiden och detta har resulterat i att Matheo matvägrat. Samma sak med sovandet på dagarna, jag har varit lite för snabb tror jag och sätta upp schema för dem för jag har egentligen aldrig kommit underfund med deras rytm.
Och det är som Frida säger, där jag är nu med dem så känner jag mig inte helt säker på gränserna, förstår ni? Dem är 4 månader, men mentalt 2 månader, fast Angelo är nog mentalt lite äldre så ja….
Just nu så har jag släppt dem på dagarna och dem får sova när dem är trötta. Och det funkar bra, jag lägger dem på mage i sin dagsäng och kommer dem inte till ro riktigt så buffar jag dem lite. MEN mattiderna håller jag stenhårt på. Nätterna är jag stenhård med också med buffningen. Det är klart att det finns risk och hamna i buffträsket, men jag känner som Frida sa att jag kan inte odla attityden av självklarhet förrän jag är helt säker på att dem klarar av det mesta själv. Och det har också med maten att göra, jag tänkte börja ge dem lite smakportioner om nån månad och blanda gröt pulver med ersättningen (gjorde det med Elias) så den blir stubbigare. Då kommer jag känna mycket säkrare på att dem klarar längre nätter och ett schema. Men just nu så behöver jag bara avvakta och släppa kontrollen lite för att känna in mina älsklingar och se var dem egentligen är i sin utveckling….
Jag återkommer med uppdatering! Jag är såååå tacksam för alla era svar och fina inputs, det är svårt och se klart i dimman ibland =)

[sara carlsson]

Tack så mycket för er fina uppmuntran =)
Ja, jag ska erkänna att jag har fastnat i träsket "såhär ska det vara vid den här åldern" och det har stressat mig nåt enormt...Jag har ju kört SM från början med dem små och dit jag har kommit är att dem sover i sina egna sängar lugnt och tryggt och det är jag glad över för så var det inte med Elias, då jag aldrig la han i sängen för att sova (bara vid bröstet, famnen etc, därav kuren )
Men hur som haver så har jag i nuläget bara fått ta ett steg tillbaka….
Jag har trugat med mat hela tiden och detta har resulterat i att Matheo matvägrat. Samma sak med sovandet på dagarna, jag har varit lite för snabb tror jag och sätta upp schema för dem för jag har egentligen aldrig kommit underfund med deras rytm.
Och det är som Frida säger, där jag är nu med dem så känner jag mig inte helt säker på gränserna, förstår ni? Dem är 4 månader, men mentalt 2 månader, fast Angelo är nog mentalt lite äldre så ja….
Just nu så har jag släppt dem på dagarna och dem får sova när dem är trötta. Och det funkar bra, jag lägger dem på mage i sin dagsäng och kommer dem inte till ro riktigt så buffar jag dem lite. MEN mattiderna håller jag stenhårt på. Nätterna är jag stenhård med också med buffningen. Det är klart att det finns risk och hamna i buffträsket, men jag känner som Frida sa att jag kan inte odla attityden av självklarhet förrän jag är helt säker på att dem klarar av det mesta själv. Och det har också med maten att göra, jag tänkte börja ge dem lite smakportioner om nån månad och blanda gröt pulver med ersättningen (gjorde det med Elias) så den blir stubbigare. Då kommer jag känna mycket säkrare på att dem klarar längre nätter och ett schema. Men just nu så behöver jag bara avvakta och släppa kontrollen lite för att känna in mina älsklingar och se var dem egentligen är i sin utveckling….
Jag återkommer med uppdatering! Jag är såååå tacksam för alla era svar och fina inputs, det är svårt och se klart i dimman ibland =)

[Ylvispylvis]

HURRA!!! =D>

Jag blir så glad! Vilken klok mor de här gossarna har! =D> Nu är ni verkligen på väg framåt!!! \:D/

Det du skriver låter så insiktsfullt och bra, du är på rätt väg och varje SM-resa är unik! Så skönt att du har kommit underfund med varför det inte har känts bra och hur du vill göra i stället!! Det är super!! :thumbsup: Det är DU som leder nu, även om du låter dem sova när de vill. Det är din inställning som är hela skillnaden!

Eftersom vi också körde SM från början så känner jag verkligen igen mig i "såhär ska det vara" som du beskriver. Som någon sa till mig så står det ju inte i BB vad man ska göra när det INTE fungerar, så då blir man lätt osäker och ställd. Attityden är verkligen A och O i SM så du gör helt rätt som inväntar den rätta känslan :thumbsup: =D> . Med Attityden klarar du allt, och tar dig upp ur buffträsk och andra ev. diken på vägen hur lätt som helst, så oroa dig inte för det!! Skulle sömnen vara katastrofal är det ju bara att kura sen, även det klarar du galant om det skulle behövas. Jag var också ganska låst vid hur det skulle vara "enligt boken" och nu i efterhand önskar jag att jag hade kunnat släppa taget lite mer i början och njuta mer av det som faktiskt var. MEN jag är nu inte en särskilt lugn person så förmodligen hade jag varit stressad över något annat i så fall...

Och att de sover lugnt i sina sängar är en stor och viktig framgång! Det gör det så mycket enklare framöver, det har du gjort strålande! =D> Tänk så många barn som inte kan somna någon annanstans än i mammas/pappas famn.

Som du tänker med maten tror jag blir jättebra. Jag kände också att det inte gick att styra upp nätterna förrän jag VISSTE att han var helt mätt och nöjd. Och att vänta lite till skadar ju inte, bara du känner att du orkar med dagarna och inte helt faller ihop av trötthet själv. Ta vara på de pauser du har och ta det baara lugnt då. Gör alla "måsten" när barnen är vakna (om det går) så att du kan vila när de sover.

Ditt inlägg gjorde mig så glad att jag nästan gråter. Så underbart att se en mamma som tar ledningen och bestämmer: så här ska jag göra! :thumbsup:

KRAM och fortsätt jobba så här!!

[lgh140]

Och jag instämmer helt och fullt med Ylva - underbart!!

[sara carlsson]

Ja, lite uppdatering kring vår situation =)
Jag kan stolt säga att nu sover tvillingarna Hela natten utan mat, 19-07 =)

Dem gjorde det från 4 månader gamla ; dem är nu 4,5 månad =)
Jag har börjat ge dem smakportioner då jag läste att magen är ju faktiskt 4 månader gammal! Och dem äter bra =)
Så jag känner mig mkt stolt över att kunna säga att alla mina 3 barn har sovit 12 h natt från 4 månader ålder =)

Nästa steg är dock att vänja killarna vid ramsan, för jag buffar dem fortfarande om det behövs, men jag väntar in i det längsta!

Dagarna är lite svajiga, därför behöver jag introducera ramsan ganska snart, men det kommer. Jag stressar inte med nåt =)

Jag vågade faktiskt buffa över det sista nattmålet på båda, och det behövdes bara en natt till det, sen var vi på "rätt spår" direkt. Dem äter bättre på dagarna när dem inte äter på nätterna =) Så äntligen är vi där =)

[lgh140]

Vad härligt!! Ramsan kan du ju smyga in genom att säga den vid varje läggning. Sen kan den användas i skarpt läge när du känner dig mogen för det