Min stora tjej har varit blöjfri ett år nu (!) dagtid och hon kämpar fortfarande en aning med toalettrutiner. Det är så roligt ute i världen att avbryta för att gå på toa är ju bara trist. Så hon håller sig tills det läcker.
Lösningen för oss, förutom tålamod
har varit att:1. Köra på rutiner (kissa före lunch, kissa innan vi åker i bilen) etc etc och då kissar ALLA i huset, annars blir det som om vi ger order till henne om hur hon ska göra och det är hon "för stor för" och då väcks också trots björnen. Och fair enough känner jag, hon vet hur man går på toa, och vet när hon är kissnödig det sista hon vill ha är en överkoncentrerad mamma som tjatar om kissande hela tiden. (alltså jag)
Då tänker hon ju absolut inte gå och kissa - om mamma vill det!!! Det får inte bli maktkamp. Men jag har gått många gånger och "låtsat kissat" bara för att ALLA kissar innan vi går ut i trädgården eller vad det nu är man hittar på för aktivitet.2. Om det blir en olycka i byxan så får de sköta det hela själv. Inget anklagande från mamma, heller ingen curling. Byxorna får tas av själv, in med dom i tvättmaskinen, ladda gärna en maskin (liten alltså) när ni ändå håller på, det ska hängas upp, vikas läggas in i lådan, nya byxor ska på. Allt ska göras av liten och inte mamma. Inte som straff, det får inte vara viktigt för mamma som sagt utan helt enkelt för att kissiga byxor måste tvättas punkt slut. Så smarta små 3-4 åringar tycker antingen att det är värt det, tvätta är jättekul, eller äsch jag går på toa för jag vill inte tvätta.
kram Tin
Och vilka underbara ord från Clara Cecilia, ta det verkligen till dig (som du ju verkar ha gjort). För endast genom självreflektion och öppet sinne kan man ändra och förbättra och skapa den värld man vill vara i. Jag blev lite tagen själv av hennes fina ord, och framför allt inspirerad. Mer kärlek till folket.
