Min son Ville, fem månader, sover så dåligt på nätterna att jag börjar bli tokig. Han sover på mage, jag har slutat ammat och övergått till ersättning för att han ska bli mättare, vi buffar och försöker få honom att somna i egen säng i eget rum. Ändå vaknar han så många gånger varje natt. Snart måste vi ta tag i detta men jag har några funderingar och frågor till er som kommit längre än vi.
Nummer ett: hur gör man när man har ett lättväckt syskon i huset? Jag drar mig för att försöka mig på någon kur som betyder att Ville kommer skrika högt och ljudligt mitt i natten eftersom Melvin vaknar lätt och när han väl vaknat kan det ta timmar att få honom att somna om. Orkar inte ha det så i många nätter.
Nummer två: hur har ni hittat kraft och ork till att börja kura när man är så trött att man knappt kan tänka och bara gråter? Jag vet inte hur vi ska orka. Lösningen hade kanske varit om pappan och Ville åkt iväg och gjort kuren någon annanstans, men vi har inget sådant ställe vi kan åka till.
Behöver lite pepp, uppmuntrande ord och så vidare så att vi orkar ta tag i det här.
Förresten - kan man kura även om de är sjuka? Ville har varit förkyld av och till i sex veckor nu och vaknar flera ggr bara pga att han är så täppt i näsan - tycker han blir tätare av att ligga på magen, men jag vet inte. Ska vi vänta tills han är frisk`?
Funderar på att kura!
Funderar på att kura!
Annika - mamma till buspojkarna Melvin, 031117, och Ville, 050915.
Hej!
Har ingen erfarenhet av lättväckta syskon tyvärr, men vad gäller att genomföra kuren när man är så trött så man bara gråter så... Var presis så det var här... men gav mig attan på att stod jag bara ut dessa få nätter, så skulle jag ju få sova sedan - det gav mig ork att genomföra kuren. Ett annat alternativ är ju att ni skiftar och att en av er sover borta /i annat rum med öromproppar första nätterna eller innan kuren och sedan börjar att kura utsövd.
Du skrev att pappa och Ville skulle kunna åka iväg och kura..
Jag personligen tror i så fall att det är bättre att Ville stannar hemma och storebror + en förälder åker iväg och hittar på ngt, behöver ju inte vara så avancerat. Antingen hälsa på någon eller hitta ngt billigt hotell/vandrarhem i er hemstad? Bara det kan ju vara ett äventyr att få bo på hotell. Och man kan ju fortfarande komma hem på dagarna/göra saker alla fyra om man inte befinner sig alltför långt bort...
Hur som - Lycka till!
Har ingen erfarenhet av lättväckta syskon tyvärr, men vad gäller att genomföra kuren när man är så trött så man bara gråter så... Var presis så det var här... men gav mig attan på att stod jag bara ut dessa få nätter, så skulle jag ju få sova sedan - det gav mig ork att genomföra kuren. Ett annat alternativ är ju att ni skiftar och att en av er sover borta /i annat rum med öromproppar första nätterna eller innan kuren och sedan börjar att kura utsövd.
Du skrev att pappa och Ville skulle kunna åka iväg och kura..
Jag personligen tror i så fall att det är bättre att Ville stannar hemma och storebror + en förälder åker iväg och hittar på ngt, behöver ju inte vara så avancerat. Antingen hälsa på någon eller hitta ngt billigt hotell/vandrarhem i er hemstad? Bara det kan ju vara ett äventyr att få bo på hotell. Och man kan ju fortfarande komma hem på dagarna/göra saker alla fyra om man inte befinner sig alltför långt bort...Hur som - Lycka till!
Annelie; mamma till Widar (050606), och Vendela (060910)
Känner igen mycket av det du skriver, vi hade dt på liknande sätt och Isak var 5 månader når vi kurade.
Jag var också rädd för att störa storebror, och att man är orolig är ju ingen bra förutsättning, då är det svårare att köra med den självklara attityden som är så viktig. Vi löste det genom att storebror och pappa sov i källaren (vi bor i villa) när jag kurade Isak på övervåningen. Nu är det ju inte alla som har en sån möjlighet. Men det allra bästa är väl om den av er som inte tar första nätterna kan sova nån annanstans med storebror. Hur gammal är storebror? Kan man prata och förklara för honom vad som är på gång? Det är ju första natten som kan vara lite jobbig kanske. Andra har säkert synpunkter och erfarenheter om detta.
Jag kan verkligen relatera till det här med att vara trött. Kan ni inte göra så att den som ska kura får en eller två nätter innan kuren kör igång, när man verkligen får sova ut och inte behöver ta vaknätterna? Så att man är hyfsat utvilad när man kör igång? Annars funkar det ändå, tänk på alla underbara nätter ni kommer få sedan!!!!! Vi hade en situation där Isak vaknade typ varje timme nätterna igenom och bara sov halvtimmepass på dagen, om inte vagnen rörde sej. Jämför det mot att båda barnen sover 12-timmarsnatt och Isak sover precis enligt schema dagtid... rena paradiset. Läs gärna min SHN-dagbok för inspiration.
Kura trots förkylningen såvida inte han har feber och så. Näsdroppar!?
Lycka till!!!!! Och vi finns här som bollplank och stöd!
Jag var också rädd för att störa storebror, och att man är orolig är ju ingen bra förutsättning, då är det svårare att köra med den självklara attityden som är så viktig. Vi löste det genom att storebror och pappa sov i källaren (vi bor i villa) när jag kurade Isak på övervåningen. Nu är det ju inte alla som har en sån möjlighet. Men det allra bästa är väl om den av er som inte tar första nätterna kan sova nån annanstans med storebror. Hur gammal är storebror? Kan man prata och förklara för honom vad som är på gång? Det är ju första natten som kan vara lite jobbig kanske. Andra har säkert synpunkter och erfarenheter om detta.
Jag kan verkligen relatera till det här med att vara trött. Kan ni inte göra så att den som ska kura får en eller två nätter innan kuren kör igång, när man verkligen får sova ut och inte behöver ta vaknätterna? Så att man är hyfsat utvilad när man kör igång? Annars funkar det ändå, tänk på alla underbara nätter ni kommer få sedan!!!!! Vi hade en situation där Isak vaknade typ varje timme nätterna igenom och bara sov halvtimmepass på dagen, om inte vagnen rörde sej. Jämför det mot att båda barnen sover 12-timmarsnatt och Isak sover precis enligt schema dagtid... rena paradiset. Läs gärna min SHN-dagbok för inspiration.
Kura trots förkylningen såvida inte han har feber och så. Näsdroppar!?
Lycka till!!!!! Och vi finns här som bollplank och stöd!
Storebror född -02 Mellanbror född -05, kurad vid 5 månader Lillebror född -09, SM från 3 veckor Lillasyster född 120607, SM från startHejsan!
Jag är i samma situation som du. Jag funderar också på att kura. Jag känner så igen dig och tröttheten du beskriver. Ibland när jag vaknar på morgonen efter en dålig natt så undrar jag "var är nu denna glädje som jag trodde skulle finnas över att ha barn? var det verkligen så här det skulle vara?" Och så skall det ju inte vara. En baby borde ju kunna sova och sedan vara nöjd där emellan. Så kura på du bara (säger jag...) det är ju så många babysar som det fungerar för, så det måste ju fungera på våra också.
Det tipset jag kan ge dig i alla fall är att läs ordentligt så att du vet exakt vad du ska göra i olika situtationer. Gör det till 100 % då du väl bestämmer dig. Vi gjorde en "kur" för en tid sedan, men jag följde inte Annas program helt exakt, vilket gjorde mig osäker. Tredje natten sov min kille hela natten, men fjärde och femte natten vaknade han igen. Då gav jag upp eftersom jag trodde att han skulle svälta ihjäl
. Så felet var mitt.
Lycka till bara!
Jag är i samma situation som du. Jag funderar också på att kura. Jag känner så igen dig och tröttheten du beskriver. Ibland när jag vaknar på morgonen efter en dålig natt så undrar jag "var är nu denna glädje som jag trodde skulle finnas över att ha barn? var det verkligen så här det skulle vara?" Och så skall det ju inte vara. En baby borde ju kunna sova och sedan vara nöjd där emellan. Så kura på du bara (säger jag...) det är ju så många babysar som det fungerar för, så det måste ju fungera på våra också.
Det tipset jag kan ge dig i alla fall är att läs ordentligt så att du vet exakt vad du ska göra i olika situtationer. Gör det till 100 % då du väl bestämmer dig. Vi gjorde en "kur" för en tid sedan, men jag följde inte Annas program helt exakt, vilket gjorde mig osäker. Tredje natten sov min kille hela natten, men fjärde och femte natten vaknade han igen. Då gav jag upp eftersom jag trodde att han skulle svälta ihjäl
. Så felet var mitt.Lycka till bara!
Jag kan inte ge dig så mycket tips men jag tycker verkligen att ni ska genomföra kuren. Jag känner igen tröttheten så väl, vår son var 9 månader när vi kurade. Jag tror jag kände att vi faktiskt inte hade något val trots de jobbiga nätter som skulle komma, jag orkade inte mer. När vi väl körde igång blev det inte alls så jobbigt som jag befarat. Det var lite mysigt att planera och anteckna och framförallt att se framstegen från natt till natt. Efteråt har jag tänkt många gånger att "varför väntade vi så länge?".
Läs på ordentligt och lär av alla duktiga här.
Läs på ordentligt och lär av alla duktiga här.