omgivningen ifrågasätter -behöver pepp!

[Sagasmamma]

ja, som rubriken lyder jag känner mig trött, ledsen och ifrågasatt.

Gjorde misstaget att prata med en av mammorna på dagis. Berättade att lilleman sov bättre och att han visserligen vaknar till då och då på natten men att han löser det själv för det mesta. Bara vid 4-5 som det kan ta en stund och han behöver lite insats från min sida (dvs ramsa, ibland solfjäder. Så fick jag svaret "men om man inte ens är ett halvår och vaknar klockan fyra eller fem -tror du inte man är väldigt hungrig då?"
...och det har liksom satt sig på hjärnan. Skall tillägga att hon är sjuksköterska och barnmorska och jag har tyckt att hon haft mycket vettigt att säga innan. Så natten som gick kändes det superjobbigt när han vaknade och allt jag kunde tänka var "tänk om han är jättehungrig"

och till saken hör också att han har ätit lite sämre senaste dagarna (fast fortfarande rätt stora portioner) och jag hade besök av en annan vännina som påpekade hur viktigt det att inte tvinga i barnen mat.. och där satt jag och försökte lirka upp en stängd mun för att försöka komma över "är han hungrig på natten spöket"

Hjälp
Behöver lite pepp och att få höra att jag gör rätt med kur och mat...

[videunge]

Hej

Så börjar vi med en kram. Du är INTE ensam om att fundera på det här och ibland är det ensamt. Jag kan gärna dela min erfarenhet och den är att folk är så vana att bebisar inte skall sova på natten att det liksom sticker lite i ögonen när en unge faktiskt gör det. Så jag har lärt mig att vra lite försiktig när jag pratar. Folk vill gärna ha sitt gnäll i fred Sen får du komma ihåg att många försöker helamma till över halvåret. hade jag gjort det med mina så hade de garanterat varit hungriga mitt i natten. Men här har vi en liten som får riktig mat. Mums! Det är väldig skillnad och på det kan man sova gott en hel natt. ( och förresten är även jag sjuksköterska...)

Det där med mat går upp och ner. Ibland kan jag märka att en unge som av någon anledning ( för trött innan kur tex) inte kunnat äta ordentligt, plötsligt börjar äta massor. sen efter ett tag så stabiliserar det sig och då blir man orolig för att ungen inte äter lika mycket som innan. japp jag med Det andra är att om vi själva blir fixerade vid maten så kan det ta stopp för liten. Sen gäller det att inse att det är DITT barn. inte dina vänners eller bvcs eller socialstyrelsen. Du känner ditt barn och vet vad som är bra. Ta bort oron. mata glatt på under dagen, men är det stopp så är det. och sen visar du lugnt det som du egentligen vet. på natten sover man som små grisar.

kram och lycka till.

[Sagasmamma]

Tack! behövde nog mest kramen
Tror inte någon av mammorna menade något illa, men det blev liksom fel för mig.

Just nu så är alla mammor jag umgås med sådana som tycker om att sova med barn i sängen, och inte har ont av att amma på natten ibland. Och det är väl inget fel med det när det funkar för både barn och vuxen, men det funkar inte för mig som sover lätt och har svårt att somna om.

De hetaste ämnena bland mammalediga är ju sömn,mat och bajs -och såklart vems bebis som kommit längst i utvecklingen. så jag kanske skall hålla mig till bajs, det är ju inte så laddat

[mumintrollet]

så jag kanske skall hålla mig till bajs, det är ju inte så laddat

Tack för kvällens garv

Jo du - du är verkligen inte den enda som känner sig udda med den här metoden Jag känner mig väldigt utanför i mammagrupper då jag ofta verkar ha konkreta råd eller tips på vad de kan pröva med för att då barnet att sova/äta bättre och det verkar få mammorna väldigt obekväma för någon LÖSNING vill de tydligen inte ha... Så jag har lärt mig att ge råden här på forumet för dem som frågar istället

[Cottongrass]

Jag känner mig väldigt utanför i mammagrupper då jag ofta verkar ha konkreta råd eller tips på vad de kan pröva med för att då barnet att sova/äta bättre och det verkar få mammorna väldigt obekväma för någon LÖSNING vill de tydligen inte ha..

Amen på det!

Jag tar också väldigt lätt åt mig av andras kommentarer om AW och SHN.

"Men är inte det... lite kontroversiellt?"
"Jättebra att SHN funkar för ER men jag skulle aldrig orka!"
osv.

Har länge funderat över varför det skulle vara svårt att orka SHN... Det var jobbigt under kuren, men nu har jag hur mycket ork som helst. Hennes barn å andra sidan är 2,5 och vaknar varje natt - det skulle jag inte orka.

[Sagasmamma]

Jo, är det något jag lärt mig så är det att det som passar i en familj inte gör det i en annan. En av mina bästa vänner samsover med sina båda killar 4 och 7 år , hela familjen mår bra av det och det funkar för dem. Och en annan mamma jag umgås med tycker att nattamningen år den mysigaste stunden på dygnet och har tänk sig amma i flera år. För mig hade det varit omöjligt att trivas så. Vi är olika. Jag tror däremot stenhårt på attityden av självklarhet, att om man tror på det man gör så funkar det.

och läxan jag lärde med kuren för första barnet är att det måste vara rätt för båda föråldrarna. Förra gången var det min ide, min kur, mina rutiner och följdaktningen blev det vid varje bakslag 'din jävla metod funkar inte' och vid pappaledigheten blev det andra (i mina ögon sämre) rutiner. Så även om man har en väninna som man faktiskt tror skulle vilja köra och behöva shn så kanske det ändå inte funkar i familjen...

ja, så. Jag håller mig till bajs och ger sömnråd bara till de som vill ha. Och då lägger jag fram flera alternativ ( men berättar vilket jag valt och hur bra det funkat för oss)

[TorsMamma]

Och med denna fina slutklämmen kanske du skall komma och hjälpa oss hjärtan och svara på "Kurfrågor"?

Skulle vara såååå trevligt att ha dig svarandes. Börja med och svara alla andra med dina erfarenheter och så kan vi prata mera på PM?