Hjälp!

[Persdotter]

Hej!

Jag skäms över att behöva skriva det här, att vi har låtit det gå så långt och pågå så länge. Men nu ska det förändras. Och till hjälp behöver vi inte dem i vår omgivning som konstaterar hur fel vi gjort med allt. Vi vet om att vi har gjort massor med saker på ett dumt sätt men den vetskapen hjäper oss inte nu utan nu är det goda råd, tips, svar på frågor och peppning som vi behöver och därför är vi här.

Här kommer "fakta".
Idag ser en dag och natt hos oss ut ungefär så här:

08.00-08.30 Lille Bus vaknar liggandes i vår säng. Vi går upp och äter frukost.
10-10.30 Första dagsluren, vaknar 11.30-12.00. Den tas alltid ute i vagnen antingen på balkongen eller på promenad. I vagnen somnar han alltid efter ett par minuters vagnande fram och tillbaka. När han vaknar äter vi lunch.
15.30 Andra dagsluren, vaknar 16-16.30. Samma sak med den, tas i vagnen ute. Efter det middag.
19-19.15 Kvällsmål då han äter gröt.
19.30 Förbereder för natten med blöjbyte, tandborstning, godnatt till pappa.
Varje kväll och natt ser likadan ut men det är här den stora förändringen måste till.
20.00 Sovdags och då börjar nattskiftet. Jag ammar Lille Bus i vår säng, sen vänder jag honom på mage och kör en variant på buffning med en stilla hand på ryggen, buffandes på rumpan och sjunger. Det brukar ta mellan 5 och 10 minuter innan han somnar och då väntar jag ett par minuter och lyfter sen över honom till hans spjälsäng och där sover han en halvtimme då han vaknar och jag går in och lyfter upp till vår säng ammar, han somnar, lägger tillbaka.
Efter det är det lite olika hur ofta han vaknar men vaknar det gör han och då är vi inte konsekventa för fem öre. Ibland går hans pappa in och buffar och sjunger och ibland går jag in och ammar eller buffar. Vi kan ju ana att det inte är bra. Lille Bus måste ju hoppas på vinstlott varje gång som verkar vara amning men vi har inte märkt att han vaknar oftare pga av att hans pappa går in. Vem som går in och antalet uppvaknanden verkar det inte finnas något mönster i.
Sen när vi går och lägger oss vid elva, tolv tiden så brukar han vakna efter en stund och av ren lathet så lyfter jag över honom till vår säng där jag ammar och sen får han ligga kvar där hela natten, vilket innebär att han vaknar, ibland en gång i halvtimmen och har vi tur så sover han 1 1/2 timme i sträck. Och vid de uppvaknandena möts han nästan alltid med bröstet också bara pga av lathet och trötthet. Det är det snabbaste sättet att få honom att somna om. Det här håller inte. Nu måste han få sova, sova i egen säng och lära sig att somna om själv.

Nu till lite frågor i spridda skurar:

1. När vi nu ska köra SHN är det bra att förändra allt som vi vill få ordning på en gång eller tar man en sak i taget? Det gäller amning och dagslurar framför allt. Han har aldrig smakat välling. Jag fortsätter gärna amma EN gång på kvällen men nu när vi ska ändra nattningsrutiner är det lika bra att börja försöka med välling på en gång? Eller ska man prova under dagtid någon gång innan?
Sen är det dagslurarna, han kan helt enkelt inte somna inne, vi har försökt flera gånger men det går inte, inte ens i vagnen inomhus, han somnar inte så. Utan då är han vaken de timmar han ska sova. Vi tycker att det är okej att han sover ute i vagnen för det mesta men vi vill att han ska KUNNA somna i sin säng även dagtid. Så försöker vi med det från dag ett eller tar man det senare? Och om vi ska försöka går vi tillväga på samma sätt som nätterna? Det funkar ju som sagt med vagnen.Men vi vill kunna alternera.
Och hur är det med att bara sova en gång per dag. Idag behöver han sina två dagslurar på f.m och e.m men om han börjar sova på nätterna så kanske det förändras, avvaktar vi och ser eller borde vi ändra det med en gång också?

2. Hur många gånger kan vi gå in och ge beskedet(buffa)? Börjar vi ALLTID med att försöka med ramsan eller om det börjar låta hysteriskt så försöker vi inte ens med den utan går in direkt, eller?

3. När han ställer sig upp i sängen, vilket vi förstår att han kommer att göra, spelar det ingen roll? Det avgörande är skriken om vi har förstått det rätt, det ska ALDRIG bli hysteriskt men stå upp det får han göra?

4. Nu buffar vi ju medvetet honom till sömns men i ett kolsvart rum när han inte får somna av buffningen hur vet vi att vi slutar i rätt tid? När är det för "tidigt" att sluta buffa?

5. Om han vaknar under vargtimmen och inte somnar om fastän vi inte vill att dagen ska börja förräns 08.00, hur gör vi då?

Till sist vill vi gärna se andras scheman för 11-månaders, hur ser era dagar ut?

Tack på förhand.

Kramar från en trött familj

[annawahlgren]

En bra bild av det hela får du och ni om ni läser på och läser på igen och så några gånger till: allt som står under sova-hela-natten-kuren här på forumet och även på hemsidan, sova hela natten. Dina frågor har sina svar där. Det kanske viktigaste för er just nu står i Tips på vägen: Shn-kuren är ingenting man testar eller prövar. Man måste veta exakt vad man gör och varför, och innan man kommer så långt måste man ha läst in sig, funderat, resonerat och fattat Beslutet

Gör så och välkommen tillbaka sedan till en härskara av erfarna forumisthjälpare

[mammamy]

Hej Persdotter!
Här blåser friska fräscha vindar av självinsikt och jag tycker mig ana en hel del humor också! Ett mycket bra utgångsläge! Om du behåller tron på att ditt barns beteende påverkas ffa av ditt eget agerande så kommer kurerandet att gå som en dans och nattsömnen snart att infinna sig till allas glädje och lättnad. Att så många forumister finns till hands med råd och dåd är pga att man för att lyckas måste bli något av en expert själv genom att läsa på, läsa på, läsa på. Med kunskaperna kommer den omtalade ATTITYDEN sv självklarhet, den som är förutsättningen för att agera tydligt och betryggande mot barnet.
Lycka till!
(Vi hörs om det behövs )

[mamma may]

Hej,

Min lille plutt Leo, född 10 januari, har följande tider

07:00 vakna, ammas, kläder. Följer med och lämnar storebror i skolan innan åtta.
08:15 extrafrukost, smörgås, juice eller fil
09:00 - 11:00 sova middag
11:15 lunch. Hämtar storebror vissa dagar. Hjälper till med sysslor
14:00 - 15:00 sova
15:15 äta mellanmål, smörgås eller gröt eller fil. Hämtar storebror vissa dagar
18:00 äta kvällsmat med familjen
18:30 bada + pyjamas
19:00 ammas
19:30 bus + godnatt

Leo gillar inte välling, jag har provat med olika sorter flera gånger under hösten, så jag fortsätter amma ett litet tag till, det stör inte mig.

Jag kurade honom när han var ca två månader och han har sovit hela natten sen dess, med vissa små avbrott och förändringar naturligtvis.

Leo ställer sig ofta upp. När jag lägger tillrätta efter buset så solfjädrar jag ca 10-20 sek tills han slappnar av. Sen går jag ut med ramsa x 4-8. Om han ställer sig upp så ramsar jag utanför dörren och om han skriker så lyssnar jag på hur han skriker. Det är ingen idé att gå in om han skriker argt, utan jag väntar tills skriket förändras, det rör sig om några minuter. Så kommer det inte att vara från början för er, han måste först fatta vad som händer.
Det gäller att vara konsekvent och vara självsäker. Man tvekar inte att spänna fast i bil eller hålla i hårt när man står på nåt högt ställe, det är liksom självklart. Det måste vara lika självklart att detta är det enda alternativet för sovandet.

Lycka till.

[Persdotter]

Hej igen!

Tack för era svar. Jag får erkänna att jag kände mig rejält nedtryckt i skorna av ditt svar Anna men bara till en början. Vår egen trötthet har tyvärr den effekten att vi vill att sömnen ska lösa sig med ett trollspö och då tror man att ett uppmuntrade svar på forumet gör nog att Lille Bus sover, men icke. För det är ju precis det du skriver det handlar om. Att vi ska veta vad vi håller på med och varför. Vi har läst och i mitt tycke förstått det mesta. Men självklart ska vi läsa mer. För vi saknar det viktigaste, tron på oss själva så den självklara attityden infinner sig. Egentligen visste vi svaren på frågorna. De tillhör ju grundkursen. Men jag antar att jag söker bekräftelse för oss. Vi är övertygade om att kuren fungerar, det vittnar ju alla de föräldrar som finns på forumet om. Det handlar om ett tvivel om oss, kommer vi att fixa det? Kan vi verkligen? Så anledningen till vårt Hjälp! var nog mer för att få råg i ryggen. Men nu ska vi läsa, läsa och läsa tills det sitter som berget och då kör vi. Och på det bästa sätt ingjuta mod i oss själva. För Lille Bus kommer att klara det, kanske bli jädrigt arg, men klara av det? Japp!

Vi återkommer!

Kram

[father of sons]

Välkomna! Vi hejar på er!

På återseende 8)

[mammamy]

Det är du och din man som kommer att klara av det! Er son kommer tacksam att reagera med lång och ljuvlig nattsömn, lättad av alla trygga besked!
Lycka till, vi finns här!