Akrobat i natten - tjut en gång i timmen

[Snark]

Vår dotter är 8,5 månader gammal och hon vaknar ca en gång i timmen varje natt, vilket håller på att driva oss till fullständigt vansinne. Jag skulle bli oändligt tacksam om någon har några tips för att bryta detta. Tycker att dagar och kvällar fungerar fint, hon somnar lugnt och ställer inga frågor och jag har kört min egen ’metod’ som i mångt och mycket liknar SHN-kuren (tycker jag). Men det verkar inte fungera…

Alltsedan födseln har hon ätit regelbundet var tredje timme (körde standardmodellen) och aldrig gråtit av hunger. Redan 5-6 veckor gammal började hon sova över nattmålen och 7 v gammal sov hon 8 timmar i sträck. Från ca 2 till 5 månaders ålder sov hon hela nätterna(!) utan ett pip. Vid 5 mån ålder började amningarna på dagarna brytas av hennes nyfikenhet, hon tittade sig runt omkring, lystrade till röster och var okoncentrerad. Samtidigt började hon vakna på natten och då ammade jag för jag tänkte att hon var hungrig pga att hon inte hann äta tillräckligt på dagarna. Såhär i efterhand kanske inte det klokaste beslutet…

(Fram till 5 mån ålder var det stört omöjligt att få henne att sova längre än 30 minuter på dagen, men hon sov många gånger… Sövningen tog alltid ganska lång tid och hon var ofta ledsen)

Hennes motoriska utveckling har gått i rasande takt, hon satt 5 mån gammal, kröp vid drygt sex, stod upp vid 6,5 och nu går hon längst möblerna och släpper taget och står själv flera sekunder. Detta har märkts på nätterna då hon snurrar, sätter sig upp, bökar, står på alla fyra, försöker krypa etc…

Mellan 5 och 7 mån blev uppvaknandena tätare och tätare. Jag ammade två ibland tre gånger per natt plus att hon vaknade och tjöt på alla fyra eller sittandes. Sen bytte vi amningen mot välling en gång per natt och på 8-månadersdagen tog vi bort vällingen. Det gick bra, första natten var hon vaken två timmar, utan gråt, hon bara blinkade och snuttade på nappen och försökte somna om. Andra natten var hon vaken en kvart och fjärde natten två timmar. Sen dess har hon inte vaknat och velat äta.

Våra dagar ser ut så här:
8 - vakna och amma
9 - äta gröt
11- förmiddagslur ca 30-45 min
12 - lunch, puré och efterrätt
15 - mellanmål, 2 dl välling
15 - eftermiddagslur, ca 2 timmar
18 - middag, puré och efterrätt
19.30 – 20.30 (beroende på när hon vaknat efter eftermiddagsluren) 2,5 dl välling
20.30 – 21.00 - somnar

Vakentiden består dagtid av ensamlek, babysim, sång, promenader, lek, bus och kvällstid mycket tid med både mamma och pappa. Dagarna och kvällarna är helt enkelt strålande roliga! Hon är alltid på bra humör och är en nyfiken, nöjd och kaxig liten flicka!

Hon sover och har alltid sovit i egen säng. Hon sover på rygg och har vänt sig till mage i sömnen först för några veckor sedan. (Buffning på mage fungerar definitivt inte.) Läggningen går på ca 2-10 minuter, dag som kväll. Spjälsängen står intill min och jag ligger brevid och säger min ramsa (som bara är schhhhh… schhhhh…) och håller lilla handen. Hon stillnar så fint och somnar sött.

Men… Sen kommer första tjutet efter ca 30 – 60 minuter. Behöver oftast inte göra något då. Andra tjutet kommer efter ytterligare en timme då hon sitter upp och gråter av ilska, hon vill ju ligga ned och sova! Jag lägger henne snabbt ned på rygg och stoppar i nappen och då somnar hon på 5 sek. Så fortsätter det sen i princip varje timme tills morgonen. Hon vaknar inte när hon tappar nappen, men däremot somnar hon när hon får den i munnen. Ibland vaknar hon och gallskriker, kanske av en dröm eller en prutt. Vid fem-tiden tar det någon eller några minuter innan hon somnar om och hon vaknar oftare på morgonkvisten.

Finns det något vi kan göra för att få henne att sova lugnt utan att tjuta varje timme? Ska jag avvakta tills hon lyckas komma i en position där hon kan somna om och på så sätt 'lära' henne att finna en ställning hon kan sova i? Hittills har hon dock aldrig lagt sig ned själv. Det är svårt att inte bara kvickt lägga henne tillrätta eftersom jag vet att hon sover vidare då, men det kanske är så att jag underhåller en vana?

Måste hon ligga på mage och buffas?
Måste nappen bort?
Måste jag gå ut ur rummet så att hon somnar själv?

Jag förstår varför det är en tortyrmetod att väcka människor så snart de somnat… Oerhört tacksam för tips och råd!

[/LO]

Hej och välkommen hit.
Jag tycker att du ska läsa allt du kan för att verkligen sätta dig in i vad kuren innebär och vad den går ut på.
Du behöver på något sätt få ta igen dig - sov när hon sover på dagen för att hämta kraft.

När du har gjort båda dessa saker så kommer det viktigaste av allt att bli bättre - attityden av självklarhet. Du måste ha en attityd som säger att på natten sover man! På natten händer ingenting - inget farligt, inget roligt, Inget spännande, ingen mat, ingen underhållning - ingenting.

Måste hon ligga på mage och buffas? - JA! När det behövs. Men det måste övas. Det görs på någon annan eller något annat, inte på barnet.

Måste nappen bort? - JA! Den gör ingen nytta och hon sover ju uppenbarligen inte ändå, trots att hon har napp - eller hur?!?

Måste jag gå ut ur rummet så att hon somnar själv? - Absolut definitivt JA! Hon ska inte lugnas, tröstas till sömns. Hon ska vara sprudlande glad och nöjd med tillvaron och läggas snabbt och kvickt, sedan ska lilla mamma göra något annat, som helst hörs. Det gör tre bra saker; det gör att lilla tjejen hör att livet fortsätter som vanligt utan bekymmer, att mamma inte överkoncentrerar på barnet och det gör att barnet märker att mamma inte är överkoncentrerad på barnet.

Som sagt, läs på, öva upp en ramsa som du inte kan prata med ormar med och som du kan ändra tonläge på för att använda när den behövs.

/LO

[Snark]

Hej och tack för svar och välkomnande:D

Jag ska läsa på mer!

Som tur är kan min man och jag turas om på nätterna så jag är inte helt nedgången av sömnlöshet, mer desperat över situationen som sådan och över att inte se något slut...

Jag tycker jag och mannen är under av självklarhet under de få sekunder dottern faktiskt är vaken då vi tyst lägger henne ned för att somna om. Inget prat, inget dutt bara pang ned och sov. Vet inte riktigt hur jag ska ändra min attityd...?

Buffning: -Hon somnar ju om på stört så jag kan inte se när hon behöver buffas eftersom hon hatar att ligga på magen.

Napp bort: -Huh, kan bli tufft för oss. Hon somnar ju så blixtsnabbt när jag stoppar in den... Ska mobilisera min styrka...

Gå ut ur rummet: - Okidoki, det ska vi börja med på stört

Ramsa: - Ormpratarramsa ska ändras till vanlig ramsa

[/LO]

Bra att du inte är utom dig av trötthet och att attityden finns, då är det inte så mycket kvar Jag tyckte mig kunna läsa lite desperation och lite tröstande i insomningsläget, det var därför jag ifrågasatte attidyden.

Hon glömmer nappen på en natt om ni gör det, ta det samtidigt som ni börjar med kuren. Ge henne också chansen att lära sig tycka om magläget. Ge det kurtiden och utvärdera efter det. Hon kan ju vända sig, så "vägrar" hon ligga på mage, så vänder hon sig.

Det bästa vore om ni kunde få en avskiljd egen vrå för tjejen när ni kurar. Helst ska hon ha den egna vrån även efter. Har ni ingen möjlighet att ordna eget rum till henne, så skärma av en del av sovrummet. Ljus stör mer än ljud.
Hon ska inte kunna se er när hon vaknar på natten. Bara det kan ju vara nog så underhållande.

Lycka till!

/LO

[Snark]

Hej LO

Eftersom det gick så bra att ta bort det sista nattmålet kanske det går lika lätt att ta bort nappen? Jag har varit sparsam med nappen och bara använt den precis när hon ska somna, så den har tyvärr blivit ett mycket effektivt verktyg för insomning, fungerar väl ungefär som ramsningen bör göra.

Jag ska ställa tillbaka spjälsängen i hennes vrå (eget rum finns inte) den stod där innan tjuten började, men sen blev det så jobbigt att gå upp stup i ett.

Men även om hon lär sig somna själv utan napp så kanske inte det kommer påverka nattakrobatiken? Nu målar jag fan på väggen, men det känns som om det inte är själva insomnandet utan den oroliga sömnen som är boven i dramat. Hoppas jag har fel...

Och hur gör jag på natten, ska jag avvakta eller fortsätta lägga tillrätta?

/Tack, Snark

[ElinN]

Jag tror absolut på att avvakta i stället för att lägga tillrätta direkt!

Som skrivet tidigare -öva upp en ramsa som kan användas i flera tonlägen och använd den vid läggning och nattuppvak. Jag är såååååå imponerad av ramsans makt! Det är precis som Pavlovs hundar!!! Ramsa=sova!!! Jag upphör inte att förundras över att jag inte behöver gå upp om natten utan bara ramsar från min säng OM det behövs! Det tar ett par kvällar att få in ramsan och ytterligare ett tag innan den sitter som berget för både dig och sötnosen! Jag rekommenderar att läsa på om ramsning m.m. i verktygslådan! ramsning är en konst som ska uttövas enligt konstens alla regler! http://www.annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=16

Mitt tips är att ge en bestämd påminnelseramsa inklusive bekräftelse (tot 4 verser) direkt hon vaknar upp, så hon blir påmind om att det är NATT och inget annat. Sen avvakta, förhoppningsvis reder hon ut det själv, i annat fall finns krisverktyg att ta till (verktygslådan). På natten händer ingenting, på natten sover man! Min Elicia har hållt på liknande sätt, men i stället för att sätta sig upp så har hon kört ned huvet i kudden och rumpan upp och kryptränat, jättearg (hon vill ju sova, inte krypa!). Sen jag slutade springa ut och in hela nätterna och lägga tillrätta, så har det bara blivit bättre och bättre. Oftast sover hon hela natten, men ibland vaknar hon många gånger, men lägger sig tillrätta själv och somnar om snabbt av ramsan. Jag går inte in om det inte är KRIS, och det är det aldrig numer.

SHN kuren funkar och ÄR fantastisk! Det är en långsiktig metod, som håller år efter år, och har gjort mig till människa igen! \:D/ Du vet hur slutkörd jag var!

LYCKA TILL! KRAM!

[/LO]

Ja, lyssna på Elin.
Ditt tillrättaläggande är underhållning. På natten händer INGENTING! Då sover man.
Du ramsar så fort hon vaknar, sedan avvaktar du så länge det bara går. När DU inte orkar höra längre så kör en ramsa till, i det tonläge som behövs. Är hon lite småarg, så var lite ilsk tillbaka, är hon mer åt det ledsna hållet så ge henne en hurtigt glad ramsa - INTE tröstande!

Det skulle ju kunna (och kommer att) hända att hon tystnar och så småningom somnar på första ramsan och då behöver du ju inte göra något mer än så.

/LO

[Snark]

Hej Elin och Lo!

Har redan börjat använda en ramsa, men tycker det är så svårt att bestämma sig för exakta ord, det råkar bli lite olika varje gång. Ikväll ska jag bestämma mig för den exakta ordalydelsen!

Tack för tips om tillrättaläggande, jag ska avvakta in i det längsta, tills det blir kris. Ska bli mycket intressant och se om hon kan lägga sig ned själv för att sova vidare. Hur lång tid kan det tänkas ta första gången tro? Säkert en timme eller två?

I natt sov hon hyfsat bra, tjöt ett par gånger innan midnatt, men jag behövde inte göra något utan hon sov vidare. Sen sov hon till tjugo i fyra innan hon väckte mig genom att sitta gråtande upp. Sen var det kl 5, 5.30 och kl 6 och efter det en gång i kvarten, men det var mest gny och gnäll. Hon vaknade 7.10, vilket är ca en timme för tidigt.

Åh vad jag hoppas att jag snart ska lovprisa ramsans magiska makt som du Elin, det låter så härligt!

[/LO]

Bestäm dig och ÖVA innan du använder den på henne! Hon ska inte vara någon försökskanin. När du kör ramsa på henne så är det SKARPT läge.

När du väljer att avvakta på att hon ska lägga sig själv. Det viktiga är att hon inte är förtvivlad eller ledsen.
Hon får vara arg, muttra för sig själv eller sitta tyst. Det är ok (tills du tycker att nu FÅR DET VARA NOG). Hon är van vid att hon får hjälp med att lägga sig, men hon KAN faktiskt själv, hon ska bara komma på det.

Om du ändå väljer att någon gång lägga henne ner, så gör det så diskret så att hon knappt märker att du hjälper till (går det?), så att hon får en känsla av att hon lagt sig själv.

Tänk på att hennes gråt är frågor. Hon vill ha tydliga betrggande svar - vilket du ska ge henne genom ramsan.

Du kommer att fixa detta, det är jag säker på.
/LO