Sedan kom ett bakslag då hon plötsligt började "fråga" så intensivt, hjärtskärande och envist att vi började fastna och göra en massa saker vi inte hade tänkt. Vi gjorde många fel och så vips! var allt ett riktigt kaos och vi började ångra att vi gett oss in på det här. (Jag har nog aldrig gråtit så mycket som i förrgår då jag fullkomligen bröt ihop.)
Inatt har jag nästan inte sovit någonting men jag har bestämt mig, vi SKA reda upp det här. Det gick ju så bra i början och då borde det ju rimligen gå att komma på rätt köl igen. Men hur?!
Vi har tolkat metoden som att man ska (och bör) lugna barnet med en ev. kort buffning och en längre solfjäder när det hela verkligen har urartat (ingen kan ju, eller vill, somna totalt uppjagad och ledsen). Och det gör det för oss ideligen nu. Vi bor lyhört och grannen knackade i väggen den kväll det var som värst (vilket släppte in några vargar, men de, vargarna alltså
, ska vi jaga bort idag med en lapp i trappuppgången). Problemet är alltså att ramsan inte tar (mer än vid sällsynta tillfällen mitt i natten) och att vi alltid slutar en läggning med en lång solfjäder där hon somnar/nästan somnar. Reser vi oss för tidigt har vi inte hunnit ut ur rummet innan hon är på väg upp och gråter mycket, mycket högt. Vi försökte bryta den onda cirkeln idag, genom att följa råd från forumet; att snabbt, odramatiskt och med en hurtig ramsa lägga henne för middagsluren, börja med köksbestyr och låta henne vara ifred läääänge.
Då och då gick vi in, lade tillrätta snabbt, buffade typ tre gånger (hon lugnade sig genast), gav snabb solfjäder och gick ut med ramsa. Kanske var vi lite för snabba in/var inne för ofta. Efter en vidrigt lång timme (!!!) var hon iaf så trött och hade jagat upp sig så mycket mer än i början av läggningen att jag inte stod ut längre utan avslutade det hela med, ja just det, en lååång solfjäder. F-n!!! Men jag stod inte ut! Hur ska jag lyckas med det här?! Hon blir ju ledsen för att vi sköter kuren så klantigt
Inatt vaknade hon fler gånger än någonsin tidigare i kuren. Jag vägrar en sådan här läggning till - jag är desperat! Allt har gått så snett, snyft.
Jag förmodar att de råd jag kommer få är att lämna henne ifred ännu längre, ha tålamod, öva upp ramsandet, mota ut vargarna och jobba på attityden. Men exakt hur ska jag göra ikväll om hon börjar gråta högre och högre och ångesten lyser ur ögonen på henne? Snälla snälla, vi behöver konkreta råd för att inte fortsätta göra klantiga fel eller ge upp.
Vilken bra start ändå! Synd att ni tappde fotfästet vid dag tre... Lätt hänt men väldigt synd. Står en hel del om den saken i "Tips på vägen"! Nåväl - det går att styra upp 
Du har egentligen allt klart för dig. Du vet precis vad du ska göra - egentligen. Så ta reda på vad det är som hindrar dig och skuffa sedan bort hindret!
?!
när du känner att du vill ramsa så är du tyst och förlitar dig på känsla och andra ljud 
och att det var värre än innan kurningen. Tillslut var det min man som redde ut det hela (aningen sakligare och drog inte in en massa vargar 
född 2005-09 (kurad vid 4 mån) 
Gullunge! 
!
så kan då jag inte se något om att gå in 
Då är det inte så konstigt att hon vaknar hela tiden, lilla raringen. Tur att man är rätt pragmatisk 
Hon åt lunch och så gav jag henne en slurk bröstmjök efteråt - eftersom jag försöker ge det i anslutning till en måltid, för att inte paja schemat. Då somnade hon i min famn i soffan. Jag lade ner henne i spjälsängen och då protesterade hon men somnade om strax. Men, har hela blöjan full med bajs! Då kommer hon ju inte sova så länge.