Hjälp, "kurmamma" helt handfallen med nyf&oum

[mli]

Hjälp någon snälla!!! Kurade vår tvååring vid 7 mån och det har fungerat bra sedan dess (med vissa krisperioder som gått över genom att konsekvent följa AW´s råd). Nu har vi en nyfödd kille på 3 v och jag känner mig helt desperat av sömnbrist, totalt förvirrad och rådlös. Lilla bebisen går ej att hålla vaken dagtid. Han är oftast endast vaken ca 8-10 på fm och sover sedan sig igenom resten av dagen och kvällen. Vaknar och skriker tills jag ammar dagtid (ca varannan timme), men somnar snabbt vid bröstet och jag får kämpa för att få honom att suga mera. Sedan går det som sagt inte med några medel att hålla honom vaken. Vi har verkligen försökt... På nätterna han han vaknat allt oftare och längre perioder. Inatt var en "skräcknatt" då jag ammade varje timme och han skrek så fort jag tog bröstet ur munnen. Som ni hör har jag helt "tappat greppet" om situationen. Jag vet inte vad jag ska göra. Ligger nu med bebisen klistrad vid kroppen hela nätterna och sover inte själv. Är rädd för att stora barnet ska vakna om jag inte ammar eftersom det då ej går att få honom att sluta skrika. Hjälp, råd någon snälla!!

[annawahlgren]

Jo då, det går att få honom att sluta skrika.

Ligg inte med honom i sängen, det gör ingen människa glad. Oroa dig inte för äldre barnet, hon vaknar kanske första gången men inte sedan, när hon väl för klart för sig att du tar hand om problemet och inte överger lillebror.

Flytta in vagnen och lägg honom på mage (med larm). Ge nattmål men lägg honom sedan och "vagna". Se Verktygslådan för tekniken.

Du har en fördel i att han går in i den egentliga födelsen nu. Han piggnar på sig, Tyvärr har han redan hunnit vända på dygnet, och det måste vändas rätt. Använd Standardmodellen Det är läge för den nu. Det tar några dygn men inte hundra år.

Läs gärna "Marie och Samuel - en mailkorrespondens" för inspiration.

Misströsta inte. Det här är vanligare än tåget, höll jag på att säga. Går att fixa

[mli]

Tack Anna! Känner mig peppad och stärkt av dina ord, men vågar inte riktigt tro att det ska funka. Har ramlat ned i det "svarta hålet" som jag direkt gör av sömnbrist. Undrar om man lika gärna kan lägga på mage i spjälsäng och buffa som att använda vagnen? Eller är vagnen bättre? Kan man sen börja flytta över till säng? Hur länge ska de sova i vagnen?

[Piggelin]

Lägger mej i här, för jag vill fråga Anna om Du möjligen har några planer på att bryta ut Standardmodellen ur Barnaboken precis som Du har gjort med Sova-Hela-Nattenkuren? Det vore så bra!

/Piggelin

[annawahlgren]

Jag tycker det är både enklare och mer praktiskt att vagna så små Skräp än att buffa i sängen. Vagnen kan man ha med sig överallt i huset. (Många som bor bökigt skaffar en billig begagnad extravagn att ha för innebruk enbart.)

Men visst, du kan lägga i spjälsäng från början, med spjälskydd och kanske ett par hårt hoprullade barnfiltar längs sidorna så du "boar in" lite.

Har du vagn, kan du använda den i flera månader, eller tills du tycker lilla älsklingen börjar bli för stor. Att flytta över blir inga problem.

Klart det funkar Om du läser i Barnaboken i Sömnen, till exempel, ser du precis hur det går till när nattklubb bildas, och det skulle jag väl inte skrivit om ifall det inte var så fruktansvärt vanligt som det är Med Standardmodellen vänder du på dygnet och det är inte det minsta svårt. Man börjar på morgonen och det jobbiga i början blir att hålla barnet vaket under de långa målen (med allt vad därtill hör) men det GÅR, jag lovar, och det har funkat alldeles förträffligt för alla andra små barn som är gjorda av kött och blod Det är liksom enda kravet

Plus att lilla mamma bestämmer sig för att om en vecka ska hon få sova åtminstone sex timmar sammahängande varenda natt. (Sedan får man ta sig en dagslur själv också.) Och GENOMFÖR, inte "testar"

[annawahlgren]

Ack, Piggelin, det har jag inga planer på

Jag tänkte Barnaboken skulle räcka där.

Med Sova hela natten är det ju annorlunda - det står en hel del om "kuren" i Barnaboken men inte alls så mycket och så detaljerat som i själva boken.

SHN-kuren är ju utarbetad för barn som dragit på sig - eller som de ömma dragit på - rejäla sömnproblem. Barnaboken å sin sida ska ju föreställa en bruksanvisning - "Gör så här, så slipper du problem " Ungefär.

Om jag skulle skriva en separat bok om Standardmodellen som så att säga motsvarade Sova hela natten-boken, skulle jag behöva ta mig an och skaffa en massa erfarenhet av folks PROBLEM med basal spädbarnsvård. Och genomföra Standardmodellen åt dem/med dem en massa hundra gånger... tycker jag. Och nej, det tycker jag inte att jag vill/orkar/tror är särskilt nödvändigt

För som sagt, kommer man bara rätt från början så fortsätter ju Standardmodellen av sig själv och barnen sover längre och längre och äter mer och mer och alla är nöjda och glada

Känns som om forumen får ta hand om problemen Med din hjälp bland annat

[mli]

Nu har vi införskaffat andningslarm och provat att söva lilla bebisen (nu 3 1/2 v) på mage i spjälsängen med buffning två kvällar i rad. Det har båda gångerna slutat med att han gråtit hjärtskärande tills jag gett upp och tagit honom till mitt bröst, där han sedan legat kvar under resten av natten. Jag vill ju inte ha det så här... Kan själv inte sova bra med honom klistrad intill kroppen och känner mig jätteirriterad och frustrerad över av att vara hans napp för insomningen på kvällen. Hjälp, hur ska vi komma vidare?! Jag känner mig för trött och slut för att orka riskera att det blir ännu mer kaos på nätterna. Som det är nu ammar han ca 3 gånger under natten, men somnar sedan utan strul (i och för sig ligger han då kvar bredvid mig, men jag får ju i alla fall vila då). Har tanken att "man kan ju alltid kura honom senare, så det får väl vara som det är nu för jag orkar inte ta tag i nåt". Men det är kanske jättetokigt för både honom och mig? Stora barnet var det aldrig lika svårt att lägga själv, men vi kurade honom vid 7 1/2 mån för att han fortfarande vaknade och ville amma flera gånger per natt.

[/LO]

Hej
Min fråga är om du har tillräckligt med mat. Alltså tillräckligt för att tillfredsstlla hans överlevnadsångest. Du skriver att han vill suga hela tiden och för mig låter det som om han är livrädd för att maten tar ska ta slut. Komplettera med ersättning efter måltiden, för att se om han får i sig lite till.
Är du övertygad om att du har tillräckilgt så gör vad du kan för att hålla honom vaken genom hela måltiden. Lägg honom på skötbordet utan kläder, klä även av honom när du ammar. Kanske kan du ha honom mer upprätt än liggande.

Ta in vagnen och kör med den, jag tror att det underlättar. MEN din attityd är det viktiga. Du får inte rädda honom ur skräcken, du måste lugna honom på plats.

Kom igen - du vet ju vad som gäller - egentligen, eller hur

/LO

[K?RinGa]

Hej! Anna skrev att vagna var det bästa med em så liten... råder dig att prova det, istället för buffning i sängen.. Många kramar

[annawahlgren]

Ja, JAG tycker det är enklast, inte minst för att som jag skrev, man kan ha vagnen med sig överallt. Men det går utmärkt att buffa till ro även från början. Om man hellre ligger åt det hållet

För dig misslyckades det ju tydligen totalt, kära mli, förmodligen för att tålamodet brast, såväl med lilla älsklingen som med dig själv.

"Har tanken att 'man kan ju alltid kura honom senare, så det får väl vara som det är nu för jag orkar inte ta tag i nåt'." Tycker jag låter som en ba idé. Nu är du i vilket fall alldeels för trött och negativ. Då följer man gärna minsta motståndets lag och inget fel i det - bara man vet vad man gör då också och inte klagar på lilla barnet, som faktiskt bara gör som man lär det.

[mli]

Tack alla ni, inte minst Anna, som svarat! Kan inte säga hur mycket stödet här betytt. Nu, men även tidigare kring det äldre barnet. Kände verkligen på ditt svar att du förstod min situation, Anna... Jag vet och känner verkligen att "problemet" ligger hos mig. Jag har definitvt lärt honom vad som gäller, pga en kortsiktig bekvämlighet och enorm, överskuggande trötthet. Just nu är jag för trött för att orka ta tag i situationen. Men jag vet att AW metoden är det bästa för oss alla, det är ju mitt äldre barn ett levande bevis på!!! Att genomföra kuren på honom är det bästa vi gjort för vår familj. Nu samlar jag krafter för att ta tag i detta... Försöker i alla fall tänka och så gott jag kan följa standardmodellen. Försöker också vänja bebisen vid att sova på mage på dagen. På dagen har nämligen den lille mannen inga svårigheter att sova själv. Proppar i honom så mycket mat det går och ger ersättning till natten. Finns något mer man skulle kunna tänka på innan man tar tag i det "på riktigt"?

[/LO]

Jag antar att tvååringen sover sådär runt 1,5 timmes middag. Och eftersom lillbebisen sover hela dagarna så försök att se till att han i alla fall sover samtidigt som storebror, så att du också kan sova då.

Om husethållet skulle förfalla, så är det ingen som dör av det. (Jag vet)

/LO

[annawahlgren]

Tack, LO Tack, alla

Hur går det, mli? Står du på benen Jag hoppas och tror det för jag vet att du kan

Galen blir man av sömnbrist. Det gäller små barn också Visst kommer du tillrätta med saker och ting