Hjälp, nattningen försämras dag för dag!

[Mammax]

Hej

Vi började med kuren på vår lille gosse den 20/11. Då hade han och jag varit vakna i 4 månader så det var en befrielse när vi fick höra om detta. Men vi startade med bara lathunden som hjälp då den andra hemsidan stängt ner... vi var så laddade att sätta igång.

Det tog ett par veckor innan lille gossen sov hela natten men nattningen fungerade bra bara efter 3 nätter - han somnade på 5-10 minuter.
Problemet var (troligen) att vi fortsatte att buffa honom vid läggning. Detta har vi slutat med sedan vi upptäckt nya hemsidan och forumet- läst på ordentligt kring alla verktyg etc. Det har också fungerat bra fram till för 1.5 vecka sedan ca. ( vi vet för vi för fortfarande loggbok över hela dygnet).

Så här är det nu:
Lille gossen blir ledsen när man vid nattningen tillrättalägger honom i sängen och ramsar och går ut. Han skriker sedan upp sig och påminnelseramsan som vi ger efter en stund (när han är jätteledsen) tar inget vidare. Han står i sängen och gråter sig förtvivlad. Vi har försökt att vara envisa att inte gå in och lägga tillrätta honom utan vi stökar och grejar på i huset. Vi ramsar bestämt och sedan bekräftar när han tystnar.

Vår fundering är om vi inte fått ramsan att sätta sig ordentligt eftersom den inte tar. Tendensen de senaste dagarna är att han blir mer och mer ledsen vid nattning, och det känns som att det går utför. Det tar 30- 40 min för honom att somna. Han har sovit gott hela nätterna den senaste veckan men i natt var han orolig och gnällde flera gånger (kan inte dra slutsatser av en natt), men då inatt då tog ramsan bra och han somnade om igen.

Så vår fundering är:
Kan svårigheterna vid nattningen vara tillfälliga (efter 1.5 vecka) eller är det något vi måste ändra på? detta känns inte bra eftersom han blir så förtvivlat ledsen.
Tilläggas skall att han aldrig vare sig på dagen eller vid insomnandet på kvällen somnar direkt på ramsan. Är det något man skall förvänta sig skall inträffa? Är det dit vi måste nå för att ha kurat ordentligt? I så fall har vi en lång väg kvar, och vi vet inte hur vi ska gå tillväga för att uppnå detta. Vi tycker vi har gjort och gör som det sägs i verktyg och lathund.

Kan någon komma med tips och råd??

[Lena]

Hej Mammax!

Har egentligen inget konkret råd, men vill svara så att din fråga inte försvinner för långt ner bland ämnena. Min hastiga fundering är om det är nån 8-månadersångest som spökar? Hoppas du får svar från nån mer erfaren.

/Lena

[anna]

Hej!
Vill också hjälpa till att flytta upp tråden för dig, eftersom ingen svarar.
Ska försöka mig på ett litet svar själv med

Barnet somnar inte direkt av ramsan.
Det händer säkert en del, men ramsan är ett BESKED man ger barnet, sedan brukar det nog för de flesta ta en stund efter det, innan barnet verkligen SOVER.

Vad jag förstår sover han gott, när han väl har somnat? Utom en gång på den natt du beskrev? Och då somnade han snällt av ramsan, så det är ju bra!
Då är det ju själva nattningen som verkar spöka.
Hur är det med "skrattet till godnattet"?

Det kan vara tillfälligt.
Eller som Lena skrev ovan något med 8-månadersångesten.
Då gäller det bara att fortsätta som ni gör, och ge besked med ramsan!

Jag tycker det låter som ni gör precis som man ska göra!
Inte gå in, ramsa bestämt, och bekräftelseramsa.
Det är ju så det ska vara, bra jobbat

Hur är det på dagarna? Somnar han bra då?
Har ni fast schema?

kram anna

[Mammax]

Tack för att ni läst och reflekterat!

Har också fungerat över 8-månadersångest, nu är han nio månader och man undrar när det iså fall har passerat
Dessutom har de två första tänderna tittat fram...

Jo, han sover ganska gott om nätterna nu och de 2 senaste nattningarna har faktisk fungerat bra igen Men då har jag vid nattningen buffat en liten stund (kanske 4 omgångar) och sedan tryckt till och gått ut med ramsan...skulle kanske inte tagit till buffadnet igen men det fungerar ju mycket bättre då.

Skrattet till go´nattet försöker vi få till. Lille gossen är ganska svårflörtad 8) Han skrattar inte så han kiknar precis, men han är glad. Vissa kvällar blir han ändå jätteledsen när man går in i rummet och han fattar vad som är på gång, och alla andra gånger är han glad fram till det att man börjar med tillrättaläggandet, då sätter han i gång och vrålar/gråter.

Lille gossens schema är följande:

7.30 väckning
7.45 frukost (välling + ammning)
lek och sen ut i vagnen
10.30-12.00 lur ute i vagnen på ryggen
12.30 middag
14.30 mellanmål
15.00 - 15.45 lur ute i vagn på ryggen
17.00 middag
18.00 bad
19.00 gröt
19.30 nattning

När det är mycket dåligt väder tar vi dagslurarna inne i spjälsängen. Dessa har aldrig haft möjlighet att sätta sig helt! Det tar alltid minst en halvtimme att somna in inomhus. Då har han stått upp och protsterat länge och väl. I början (innan vi inte hade tillgång til alla verktyg /info ) så gick vi in och lade ner honom hela tiden när han reste sig upp och buffade honom lugn. Numera lägger vi honom med tillrättaläggning och sedan ut med dagsramsanoch går inte in och lägger ner honom.

Men 90 % av gångerna vilar han ute. Han sover betydligt bättre ute i vagnen och jag "tar den enkla vägen" som jag vet fungerar istället för att bråka inne

Frågor om nattningen:
Borde vi inte ta till buffandet när han är jätteledsen vid kvällsnattning? Ska man vara envis och bara lägga tillrätta? Är det ok att barnet är ledset och sprallande när man går där ifrån? Eller är det meningen att barnet skall vara helt lugnt innan man går ut?

Skall tillägga att tillvaron är ju radikalt mycket bättre och lättsammare sedan vi började med kuren. Gossen är oftast utvilad och nöjd. Äter som en häst och upptäcker sin omgivning med stor lust. Jag känner mig tryggare som mamma och både jag och maken kan sköta "ruljansen" kring gossen lika bra. Det är egentligen fantastiskt om man jämför med tidigare

[/LO]

Hej.
Buffning är en kristilldelning. Alltså är det kris så kan den användas. Fastna inte bara. De kvällar som ramsan tar ska ni inte buffa.

Skrattet till gonattet. Även om han inte skrattar påväg till sängen, så ska han vara nöjd och ha skrattat innan. Ni får PÅ INGA VILLKOR vara oroliga för att han ska bli ledsen och orolig, då svansar vargarna runt benen på er. Förvänta er att han är glad och bete er som om han är det.

Med självklar attityd, så fixar ni detta.
/LO

[pia-lotta]

Hej Mammax!

Min dotter har somnat själv på ramsa från ca 4 månaders ålder och jag har märkt att när hon går igenom stora utvecklingsfaser tex 8-månadersångest och tänder så var hon från och till lite orolig när man la henne. Men då mer än någonsin behövde hon få beskedet att allt var som vanligt.

Målet är att ditt barn ska kunna somna på ramsan men jag tror inte att det är meningen att du ska gå ifrån sängen när hon är ledsen.
Jag tror (rätta gärna mig om jag har fel) att tanken är att man lägger ner barnet, är den ledsen ska man kunna lugna med buffning vid kris på 2-minuter, lägga till rätta, köra solfjäder och sen gå därifrån med ramsa.

Min dotter kan protestera ibland när jag går ifrån med ramsa (ytterst sällan) men då ändrar jag tonen lite i ramsandet för att ge ett bestämt besked.

På det du skriver känns det som att ramsan inte tar riktigt - öva och testa olika ljudnivåer och tonlägen - glatt, bestämt, viskande snällt, högt från magen lite barskt etc

Ett tips jag fått härifrån forumet är också att när ni ramsar utanför dörren - gör det samtidigt som du buffar dig själv på benet eller nåt - för då blir det mer tryck i ramsandet. Jag brukar stå och inspektera lister och väggar för att mina tankar ska vara "lite på annat håll - 13 barn till tänkandet" och det ska låta som jag ramsar i förbifarten.

Du skrev att hon blir lite ledsen bara ni är på väg till sovrummet - prata gärna högt om hur skönt det ska bli att sova och att hon kommer tycka det är mysigt etc. Då avspeglas det du säger i ditt kroppspråk och tanke och det känner barnet av - attityd av självklarhet.

Sen är det ju bara 1,5 vecka sen ni slutade med buffandet och satsade på ramsan - ge det lite tid - bara ni bibehåller attityden av självklarhet så kommer det gå jättebra!

Konkret tror jag ni ska satsa på att hålla en glad attityd innan läggning, öva på olika ramsanden, inte gå ifrån sängen förns barnet lugnat sig och sen ramsa.

Mycket svammel blev det - hoppas du fick några bra råd.
Pia-Lotta

[anna]

Hej igen!

Jag tycker du fått jättebra svar ovan!

Vill bara tillägga att när du lägger honom utomhus och själv känner dig generad över detta och tycker det känns som den "enkla vägen" - gör inte det Känn dig inte:oops: alltså!!!
Det är ju SUVERÄNT bra för små bebbar att sova utomhus!
Varför bråka om det, när det inte behövs! BRA jobbat!!
Det finns inget väder som är för dåligt, det är bara att ha känslan på vad som är lagom varmt, och sätta på regnskydd Se till att det inte blåser rakt in i vagnen.

Om detta struk beror på 8-månsdersångest, så är det snart över, bara du fortsätter ge besked!

Att han fått tänder BÖR inte spela in skriver ju AW, men jag har märkt att det HAR spelat in på båda mina "schema-barn".
Kommer tänder, så har dom vaknat och gnällt.
Jag har gett lite flytande alvedon i sängen, vänt tillbaka på magen igen, och de har fortsatt sova, så större bekymmer har det inte varit
Se till att han får gnaga på saker när han är vaken. Kyld bitring, knäckebröd, eller annat "vasst", gör gott.

Nja, du ska inte gå tillbaka till buffandet igen, även fast det är smidigare och enklare då... Han tror det "ska vara så" och plötsligt är ni inne i en allt vidare cirkel som kräver mer och mer procedurer innan han är nöjd.
Sätt i så fall en buffnings-gräns på max 2 minuter, som Pia-Lotta skrev, mer än så blir det inte. Ramsa och gå därifrån.
Hon skrev även om att ändra tonläge på ramsan, också det viktigt!
Ta i, överrösta, var bestämd!
MEN, som LO skriver buffningen ÄR kristilldelning, och du ska inte använda det nu. Du ska ramsa!

Han behöver inte skratta så han kiknar. Han kanske är för trött för att orka kikna. Bara han är nöjd och glad så kan du köra en lite "mildare" variant av skrattet till godnattet, bara det finns med i bilden:D

kram anna

[Katarina-Mamma duracell]

Hej!
Jag har inte så mycket konkret att komma med, men jag håller med de andra, oroliga tider infinner sig emellanåt. speciellt om något som tänder eller åldersperioder som tex vid 8 månader har varit besvärliga tider.

Min son är just nu i en tvåårsfas, när han upptäckt pratande och att trots kan leda till roliga reaktioner, och då är det som om nattandet blir svårare. Men för oss har det gått i perioder, efter en längre tid då allt fungerat kommer en kort period då man återigen får bekymmer igen med nattandet.

Hållert helt med om att du inte ska skämmas för att ta till vagnen om det fungerar, även jag har ibland byltat på min son alla vinterkläder och gått ut poå nattpromenad för att sömnen ska infinna sig. Har nästan varit ett måste nu under jul och nyår då vi varit ute och rest och varit borta mycket på kvällarna.

[gunnar]

Usch vad jobbigt det låter. Men många bra råd verkar du ha fått. När det gäller att han blir ledsen när han kommer in till sängkammaren. Vi brukar leka lite på dagarna i Elis rum för att han skall känna sig mer hemma där. Vi har även en extra säng stående där där vi brukar mysa tillsammans. Allt för att han ska känna att det är mysigt att komma dit. Försök att inreda säng/rum som du skulle vilja ha det. En sånt rum som man har drömt om under all trötthet.

[Mammax]

Tack alla för era många tips och förslag på hur vi ska gå vidare!

Vi försöker jobba på att ramsa tydligt och bestämt när det behövs och framför allt att ändra röstläge under samma ramsomgång- det har jag inte fattat riktigt tidigare. Tipset med att buffa i luften är bra!! Min påminnelseramsa har ändrat karaktär sedan jag testat detta.

Kan berätta att i kväll somnade lille gossen på 2 minuter efter tillrättaläggande, 2 buffningsomgångar dvs max 20 sek, och sedan ut med ramsan. Han protesterade vilt när jag började ramsa men efter jag ändrade röstläge, blev mer bestämd och förlängde ramsan till 6 istället för 4 tystnade han helt och kom till ro omedelbart.
Jag lovar att den som tar nattningen i morgon INTE ska buffa. Kunde liksom inte låta bli idag...
Jag vet att vi måste göra baksteg!!

Igår lade maken gossen inne på ena dagsluren och han somnade på 10 minuter
Sen var vi iväg på kalas på eftermiddagen och då vagnade jag honom på en balkong där han sen sov gott!

Det känns som vi har den rätta attityden men att man tappar bort den ibland på väg in till sovrummet. Skall jobba på detta och skrattet till gonattet som vi MÅSTE få till.

Ännu en fråga: skall jag ersätta buffningen med solfjädern vid nattningen? Hur länge håller ni solfjädern, brukar det räcka med 10 sekunder? När jag har provat denna efter tillrättaläggandet så blir gossen mer ilsken än tidigare. Han köper inte detta! Det är nog därför som jag tagit till buffningen igen.

Så bra att detta forumet finns!!! De svar och tips vi fått gör att man blir ordentligt peppad

[pia-lotta]

Heja Mammax!

Det går framåt - superbra!
Dock kan jag ej svara för solfjädern - har aldrig behövt använda den. Hoppas du får bra svar!

Pia-Lotta

[Mammax]

hmmm... kollade precis igen i verktygslådan, tycker jag läst det femitoelva gånger men hittar alltid något nytt att ta till mig:
under tillrättaläggandet står att den kan följas av buffande eller solfjädern - det måste va detta jag fastnat i