Välkommen är du (igen)
Och tack för tacket
nedia skrev:... läste ett bra tips här på forumet att boken läses någn annanstans och sen massa bus och lek. Sen ramsar man då eller?
Just precis. Man ramsar sig UT, bortvänd och snabb, utan att dröja på tröskeln och utan att darra på manschetten. Och fortsätter ramsa utanför, vid behov - glatt och bestämt (med skrattet-till-go'nattet fortfarande i magen) =D>
nedia skrev: Hur gör jag på natten, när han vaknar, ibland känns det som om han har ont (växtvärk), ibland känns det som om han bara hittar på, inatt var det först ont i foten, sen törstig, sen en snorkråka som gjorde ont och till sist ont i låret.
Ur Barnaboken:
*Den lilla tricksaren – ofta en nära släkting till lilla ålen; se ”Något om personligheten” – lägger sig snällt och kvider sedan:
”Mammaaaa... Jag kan inte sova!”
”Nu ska du sova”, är det lämpliga, trygga svaret.
Här får man göra avkall på logiken: ”Nu ska du sova” är ju knappast något svar på lilla tricksarens ömkliga meddelande att han eller hon inte kan sova.
Men det fungerar; ty barnet påstår egentligen inte att han eller hon inte kan sova. Barnet FRÅGAR med sitt påstående:
”Är det verkligen meningen att jag ska sova nu? Är det säkert? Behöver jag inte ifrågasätta det? Kan jag lugnt lägga mig ner och sova? Tar du ansvaret för det?”
Svaret är ja.
”Nu ska du sova. Sov så gott. Vi ses i morgon.”
Den lilla tricksaren trotsar ofta raffinerat.
”Mamma... Mammaaa! Jag har så ont!”
De flesta små änglar har mödrar (och fäder) som är utomordentligt angelägna om barnens goda hälsa; inte sällan gör föräldrarna en lite alltför stor affär av en krämpa.
Alltså kommer ängslig moder störtande, full av oro, och tricksaren har nått sitt mål.
Det kan ta lilla tricksarens mamma eller pappa månader att inse att barnet driver ett spel. Barn är fenomenala på att nosa upp ens känsligaste punkt.
En gång är ingen gång, men två gånger är en dålig vana!
Andra gången bör man därför nöja sig med att gå till dörren, utan att gå in, och lugnt deklarera:
”Vi tittar på det i morgon. Sov nu så gott.”
Vill man sedan stilla sina nerver, kan man smyga in när den lilla tricksaren somnat och känna efter om pannan brinner av feber, vilket den förmodligen inte gör.
Och skulle det vara så illa ställt med barnet, som den lilla tricksaren med sina hjärtskärande kvidanden vill ge sken av, är det ju knappast möjligt för barnet att somna.
Så metoden är riskfri.
”Sov nu så gott, vi tittar på det i morgon.”
Lilla tricksaren har tusen knep.
”Jag måste kissa.”
”Jag är törstig.”
”Jag kan inte sova.”
”Jag är rädd.”
”Jag har ont.”
”Jag har tappat min nalle.”
”Det är någonting som sticks i sängen!”
”Mitt plåster har fallit av.”
”Det är så mörkt.”
”Jag fryser.”
”Min kudde är svettig!”
”Tänk om jag drömmer något hemskt... Jag DRÖMDE något hemskt!”
Och så vidare.
Vad det än är, kan det tas om hand i morgon; i varje fall är det regeln man får utgå ifrån.
”Vi tittar på det i morgon. Sov nu så gott.”
Mörkret går inte att åtgärda och där blir det ologiska svaret upprepningens:
”Nu ska du sova. Vi ses i morgon.”
”Jamen det är så mörkt!”
”Sov så gott.”
Man kan naturligtvis förklara att det brukar vara mörkt på natten och att det är meningen att det ska vara mörkt på natten och att solen till och med sover på natten och alla människorna och alla husen.
Fast då frågar tricksaren:
”Varför det?”
Varpå ett samtal utspinner sig vilket man – som sagt – kan ta i morgon
nedia skrev: Sen vaknar han och är så sur så man vet inte vart man ska ta vägen, hela morgonen består av skrik - - - det är skrik skrik skrik och han tar inte in något alls av det vi säger.
Din lille gosse har kommit i trotsåldern. Det ska du inte klandra dig själv eller någon mammighet/klängighet för som du skulle ha pådyvlat honom i allmän överkoncentration.Trotsåldern måste han igenom under alla förhållanden, och den bör man hantera så klokt man kan - och det kan man, om man begriper vad den så att säga är till för och vad man kan och bör - respektive inte kan och inte bör - göra.
Avsnittet ur Barnaboken här ovan är hämtat ur trotskapitlet, "Jag vill - jag vill inte!" som jag vet har varit till god hjälp för många, många föräldrar och därmed små barn
O:)
