x1000Jag måste bara få skriva av mig angående Bobo. Han är fortfarande en ren fröjd. Han frustar upphetsat och ger sig ålandes iväg mot... ja, allt typ. Sladdar, leksaker, hunden. Imorse när jag satt och åt frukost på golvet ålade han liksom upp med hela överkroppen i mitt knä och stirrade
på mig och gapade. Det var bara att dela med sig av den goda frukostgröten.Hans schema är VÄLDIGT spikat nu, eftersom han somnar direkt när man lägger honom. (Om det inte är i vagnen han ska sova förstås, då måste han först kika upp över kanten och se så gullig ut att jag nästan inte vet vad jag ska ta mig till. Sen somnar han.) Väcks 7.15, läggs 19.15, sover 45-1,5-45 på dagen. Äter allt jag ger honom. Lax, torsk, äggula, potatis, palsternacka, banan, äpplemos, välling, ris, bulgur, hemmagjord ärtsoppa, broccoli, blomkål. Och han äter MYCKET! Gapar stort, och är man inte tillräckligt rask med ny sked åker tummen in sålänge.
BARN! ÄLSKART! Folk är inte kloka som lyckas fördärva något så enkelt.
=D> 
Ojojoj..." 
) och åka ändå. Bobo fick kvällsyoghurt och välling istället för gröt, och klockan 19.00, efter att han flirtat sig riktigt trött med allt och alla (och fått skrattet till godnattet*100 typ), la vi honom i mjuklift i bagageluckan med mörkläggningstyg över hela härligheten. Så fort mörkläggningen var på plats började han med sina gulliga sovljud, förtjusta små "oiiii", "oiiiii" i någon minut. Sen somnade han. Klockan åtta gjorde vi oss redo att åka hem, lyfte över ongen till bilbarnstolen, hängde över tyget, höll tummarna. Han sov vidare! 
Yes! Åkte de två milen hem, bar honom från bilen och plums ner i sängen. Sov som en stock. HIGH FIVE! 
\:D/