Hmmm.
På frågorna verkar det som om det kloka vore att rekomendera dig att läsa boken en gång till. Det är värdefullt att göra det, och jag rådar nästan alltid att man ska läsa två gånger. Man läser med HELT andra ögon den andra gången, och många av frågorna får plötsligt sina svar...
Om du inte har siffror i hörnen på baksidan av kortet, hur ska du vet vilket kort du visar? det är ju inga siffror på framsidan, och när du kommer till mer än 15, blir det vårt att hälla reda på de olika värden på korten. Och om du inte har ett i varje hörn, blir det svårt när du vid visningar håller kortet i en annan riktining. Siffror i alla hörn, och de ska skrivas sån att du kan se siffran utan att lägga huvudet på sne.
Ekvationerna är inte för barnet, men för dig. Om du inte har dem på baksidan av kotet måste du hela tiden komma upp med en ekvation som passar för denna siffra. Det är för att underlätta. Och det rör sig inte om mängder. Men en ekvation pr. räknesätt. x fyra hörn, givetvis, så det blir några ändå.
Ett mattepass om dagen är för lite. Lägg in ett eller två på morgonen. (Det tar ju bara några sekunder att visa). Ett direkt när ni kommer hem, och två till under kvällen. Försök få till fem. Jämför med hur många år barn måste gå i skolan om de endast gick en dag i veckan...
Orange prickar går bra. Gröna och svarta också. Det viktigaste är att det finns prickar.
Hur vet man att barnet lär sig dem? Ja, hur vet man att barnet lär sig skillnaden på hund och katt? Granne och familjmedlem? Rött och blått? Man visar, hoppas på det bästa, och repeterer om det är nödvändigt. Sedan ser man om barnet har lärt sig. Ropar han "Kisse!" till grannens hund är det ju lämpligt att visa honom hur en katt ser ut.
Barn lär sig prickarna. På samma sätt som de lär sig hela svenska språket, grammatiskt riktig, utan att vi lär dem. Innan de fyller tre år! Vi visar, de plockar upp tråden. Deras hjärnor kan inte jämföras med våra. Så lita på att han lär, och försök få till fem pass.
