Hur lugna en stående?

fransson · Inlägg av **fransson** » mån 27 dec 2004, 21:44

Vår snart 11-månaders dotter har alltid varit knepig att lägga. Efter två förkylningsomgångar i nov-dec så är det nu väldigt svårt.

Eftersom jag vill försöka ett tag till, medan min fru har gett upp, och vill köra 5-minuters-metoden, så behöver jag lite stöd för att veta hur jag ska gå vidare.

Så här ser en läggning ut nu:

- jag lägger henne vid 1945 efter lite bus
- hon börjar skrika direkt
- jag ramsar och går ut
- hon reser sig upp på en gång och skriker mycket upprört
- jag går in, lägger henne, går ut ramsande
- hon skriker och reser sig upp direkt
- jag klarar inte att lugna henne på plats i sängen,

Det här upprepar sig i mer än en halvtimme. Till slut börjar hon bli så utmattad att hon inte reser / sätter sig på en gång. Då är det möjligt att lugna henne i sängen. Jag fastnar dock i första fasen av en SHN-kur, dvs jag blir kvar och svarar på hennes återkommande skrik, tills hon helt lugnat sig. Då ramsar jag och går ut. Kanske skriker hon till nån gång till, men ofta somnar hon snabbt igen. Det har dock tagit ca 1 timme.

Lugnandet är som vi kört tidigare: (vagning med hjul på spjälsängen + lugnande ramsa.
Jag har provat solfjäder / buffning, men det funkar inget vidare. Hon blir vansinnig om man försöker hålla henne på plats.

Några tips på hur jag ska komma vidare?
Det som är kärnan med SHN (och skillnaden mot 5-mm) är ju att lugna henne i sängen. Jag förstår inte hur jag ska göra det under den första fasen, där hon skriker och ställer sig upp direkt. Mina argument mot 5-mm börjar tryta i och med att dottern skriker lika förbannat...

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 28 dec 2004, 01:24

Som jag förstår det så är hon kurad och s a s kan detta egentligen. Du också!

Då är det bara att öva upp ramsan till fulländning. Sätta sej ner kan stora damen alldeles själv! Protestera får man - men inte vara ledsen. Så gå ut med ramsan - tydlig och självklar - avvakta och ramsa sedan när hon blir mer ledsen i tonen än arg. Du kan då tänka dej att du "lägger henne ner med ramsans tryck". Så betryggande, enveten, genomträngande, övertygande och lite seg ska ramsan vara då. Några vändor på detta scenario och hon kommer att få svar på sina frågor! Solfjädern kan du använda vid KRIS och självklart klarar en stor, stark fader

att hålla på plats i sängen!

Läs på om ramsan och solfjädern och använd de verktygen för att få rätt på det. Frugan får stå tillbaka här - 5-minutersmetoden

skulle fullständigt fördärva allt vad god nattsömn heter

....

Lycka till!

fransson · Inlägg av **fransson** » tis 28 dec 2004, 14:47

Ja, vi kurade i Juli, men kom aldrig "ända fram". Dvs hon har alltid protesterat vid läggning, dock inte så mycket som nu.

Vi (dvs jag) gör ungefär som du säger. Men hon är ledsen redan på en gång, dvs jag får gå in på en gång och lägga henne.
En liten fråga då hon skriker ledset: bör jag bara komma in, lägga henne, ramsa betryggande och gå ut? Jag har fått för mig att man ska hjälpa barnet komma till ro - betyder det inte att jag ska stanna inne hos henne och lugna henne på plats?

Självklart är jag tillräckligt stark för att trycka henne på plats. Jag har ändå märkt att hon inte blir lugnare, bara skriker upp sig mer, av det, om jag inte samtidigt försöker vagna henne (vilket är lite jobbigt).

Tack för snabba svar (och kul att forumet återuppstod, hittade det precis)!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 28 dec 2004, 17:53

Ni når inte fram pga av trafiken in till henne! Undvik att gå in överhuvudtaget! Ramsan är precis lika mycket "värd" som att gå in och "verktyga" - om inte mer. Du ska alltså inte in och lägga henne ner så fort du gått ut - s a s. Nej; på med ramsan och "ramsa ner" henne istället. Ramsan ska vara din kristilldelning nu och då får du jobba på den så att den funkar. Faktum är att du stör henne med trafiken i rummet; du märker det på resultatet. Därför ska du se till att livet går vidare utanför rummet (de ljuden ge besked om att allt är i sin ordning) och ta till ramsan vid kris.

fransson · Inlägg av **fransson** » tis 28 dec 2004, 20:33

Ok, jag har också en känsla av att det inte är bra att springa in hela tiden. Men eftersom hon inte lugnar sig av enbart ramsande, då hon är så upprörd att hon ställt sig, så betyder det alltså att jag måste acceptera att hon står och skriker ett tag. Jag pysslar med lite annat utanför dörren och ramsar då och då, medan hon skriker. Hur länge tycker du är rimligt att vänta innan jag går in och lägger henne ned, ger *lite* lugnande vagning och ramsar ut mig?

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 28 dec 2004, 20:46

Hon är inte mer "upprörd" om hon står eller ligger. Hon kan stå nu och då gör hon det helt enkelt - utan vidare dramatik!

Du ska inte ens ha i tanken att du ska in i rummet! Då har du inte rätt attityd vilken ska vara att det är SJÄLVKLART att hon somnar snart och sussar skönt hela natten. Du ska pyssla med ditt och lyssna av under tiden. In går du vid superdupermegakris - innan dess är det ramsan som ska lugna! Du måste öva upp den så att den "tar" ordentligt. Du ska känna att ramsan ger precis lika mycket som att gå in och greja för det gör den!

Ramsa på nu - och läs gärna på mer om ramsan så att du vet vad du gör och varför du gör det!

/LO · Inlägg av **/LO** » tis 28 dec 2004, 23:16

Hej.
Ni kanske har haft dessa tider sedan ni kurade, men min första tanke var att försök lägga henne tidigare. Eller hjälper inte det?

Vår tjej går inte att hålla vaken längre än 19.15 - då blir hon förtvivlad. fast vi hade bestämt 19.30 - nu har vi läggning 19.

/LO

fransson · Inlägg av **fransson** » tis 28 dec 2004, 23:47

Ikväll lade jag band på mig och sprang inte in direkt. Hon fick resa sig / sätta sig, och det visade sig att hon då bara protestskrek/smågnällde, och det fick hon ju göra. Jag pysslade och ramsade vid behov utifrån. Inte förrän hon började skrika upp sig ordentligt ledset, gick jag in och lade henne och ramsade ut direkt (utan vagning). Detta upprepades många gånger, läggningen tog ca en timme. Men det var ändå positivt att hon somnade själv, efter sista läggningen. Visserligen lite snyftande...

Några frågor har jag förstås i alla fall:

- Kan jag vänta mig att hon lär sig lägga sig själv från sittande så småningom?

- Gör jag rätt som går in och lägger ned henne då hon börjar skrika upp sig ledset, och ramsan inte biter? (Om man inte skulle göra det är man väl rätt nära 5-mm...)

- Jag hade fått för mig att SHN skulle innebära att jag stannar inne hos henne tills hon lugnat sig helt. Det är alltså inte alltid fallet?

- Dottern är med mamma hela dagen, och skiljs vid läggningen från henne ganska abrupt, då jag tar hand om den. Kan det göra henne mer otrygg? (Tror inte det, men tanken slog mig...)

Tack för hjälpen!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » ons 29 dec 2004, 00:17

Bra gjort - även om vi önskar mer bandpåläggning imorgon

!

Självklart kan unga damen både sätta sej och lägga sej ner - varför skulle hon inte det? Du behöver alltså inte gå in och lägga henne - visa henne förtroende att kunna göra det själv -hon kan! Imorgon då du känner att "nä - nu ska jag gå in och lägga ner henne" då kör du med ramsan än mer så att du känner att den "biter". Det är då du jobbar med ramsan som om "du lägger henne" med trycket i den - lite segt och övertalande. Envist, segt och betryggande. Så länge du ramsar henne när hon är ledsen så är det ingen 5-minutersmetod - ramsan är lika betryggande som om du är i rummet (vilket faktiskt stör mer än gör nytta).

Läs på ordentligt så förstår du att första natten ägnar man mycket tid i barnets rum. Andra natten mindre - tredje natten ännu mindre och fjärde natten så är det ramsan som gäller och man slutar helt att gå in. Gör man inte så - ja, då hamnar man där ni är nu!

Låt mamma vara med och säga god natt i rummet och allt det där. Visa att ni båda är där och tar hand om det som sker på kvällen. det ska räcka!

Varsågod och tänk på att om dottern ska göra framsteg så måste ni göra baksteg - ingripa mindre och mindre för varje dag.

Vagna? Får hon plats i vagnen? Man brukar sluta med det vid 5-6 månader. Och hon behöver det inte alls....

Lycka nu till med ramsandet!

fransson · Inlägg av **fransson** » ons 29 dec 2004, 21:35

Jo, jag märker att bakstegen funkar och att ramsan biter bättre än jag sett den göra förut. Ikväll somnade hon efter 23 minuter, visserligen var jag inne och lade henne ett antal gånger. Skall försöka bandlägga mig mer och mer.

Ang vagningen: dottern har sovit i spjälsängen ända sen vi kom hem från BB. Jag har monterat rejäla hjul på sängen, så vi har kunnat vagna henne ordentligt. Har funkat bra och lugnat henne många gånger. Men nu vill vi som sagt komma ifrån vårt vagnings-beroende.

Gäst · Inlägg av **Gäst** » ons 29 dec 2004, 21:39

Bra jobbat! Imorgon får du lägga band på dej och gå in MAX en gång - ok?!

fransson · Inlägg av **fransson** » mån 10 jan 2005, 21:33

Hej igen,

Vi har inte gjort så stora framsteg sen nyår, pga en förkylning och hosta. Men nu är dottern frisk, och vi försöker gå framåt, men det går inget vidare.

Hon ställer sig, skriker upp sig och blir väldigt upprörd och flämtskrikande, och då biter inte ramsan. Vad gör man då?
Vi håller ut några minuter eller mer under ramsande utifrån, innan vi går in och lägger ned henne och går ut, dock utan att hon blir lugn.
Känns som att hon somnar pga hon skrikit sig utmattad...

Jag kan tillägga att hon på sistone varit mycket mammig, eller i brist mamma pappig. Vill inte bli lämnad på golvet att leka själv, utan vill upp i knä/famn väldigt ofta.

Tacksam för hjälp igen...

//per

fransson · Inlägg av **fransson** » tis 11 jan 2005, 21:35

Suck,

Nu har hon gråt-skrikit i 45 minuter. Vem sa att det här inte var skrikmetoden...?

Gäst · Inlägg av **Gäst** » ons 12 jan 2005, 12:06

Ni måste BACKA och SLUTA GÅ IN! Tro på ramsan och kör den till fulländning- annars kommmer ni inte vidare! Attityden är den som gör hela kuren. Har man rätt på ramsan och attityden så lyckas man. Annars inte.

fransson · Inlägg av **fransson** » ons 12 jan 2005, 18:49

Jamen det är ju precis det vi försöker! Vi är utanför rummet och ramsar och ramsar, men hon skriker lika hysteriskt för det. Tycker ibland hon bara blir ännu mer upprörd när vi ramsar. Med några, säg fem, minuters mellanrum går vi in och lägger henne.
Hur ska vi backa mer? Ska vi låta henne stå och gallskrika sig fördärvad tills hon stupar?
Ska man inte ha någon ambition att lugna henne?
Hur kan man få henne att uppleva ramsan som lugnande/besvarande, och inte som frustrerande? Hon känner sig övergiven (verkar ha stark separationsångest), och skriker än mer då hon förstår att vi står utanför och låter henne stå själv och skrika.

Jag måste säga att jag upplever lite dubbla budskap från SHN här. Å ena sidan ska vi backa och lita på att hon klarar att lugna ner sig och lägga sig själv. Å andra sidan har det poängterats att den viktiga skillnaden mot 5mm är att föräldrarna tar ett ansvar för att lugna barnet genom att besvara frågorna.

Igår var hon superledsen och gallskrikig i 65 minuter innan hon stupade till sömns. Vaknade vid 4-tiden och var ledsen, det brukar hon aldrig göra.