Så skönt att läsa all uppmuntran i detta forum.. Efter ett bakslag så behövs det verkligen. Tror att jag vet vad jag gör för fel, vore skönt att få lite bekräftelse på det:
Emil kuras sedan 29-12. 3e kurnatten sov han 11 tim på raken och andra uppföljningsnatten somnade han om själv 2 ggr och med en "pangramsa" 2 ggr. Läggningen på dagarna går helt utan vagning, en revolution för oss! Nattning går jättebra.
Till bakslaget:
Ett antal nätter har Emil vaknat vid 3-4-5 tiden och då har en pangramsa inte alltid hjälpt. Han hör och lyssnar till ramsorna, men blir alltid arg-ledsen efter att varit tyst en liten stund. Så sätter cirkusen igång, han har varit vaken i 50-60 minuter och jag har blivit helt GALEN av all ramsning, vagning och tillrättalägganden. Vissa nätter har jag varit inne 10-12 ggr på en timme....
Alltid samma historia, så fort jag vagnar blir han knäpptyst och jättenöjd.
När jag ramsar, lyssnar han och tystnar.
Så fort jag slutar med det ena eller det andra, klagar han. Det tar oftast 3-5 minuter innan jag går in igen. Inte för att Emil är i panik (han gråter ganska mycket men inte hysteriskt) men för att jag inte orkar höra på det och jag vill gå och lägga mig och sova igen..
Så jag misstänker att jag borde vänta ut honom längre redan första gången?
10-15 minuter??? Jag borde sluta med vagnandet över huvud taget, nu när han reagerar på ramsorna och faktiskt tröstas av dem (men inte alltid)?
Mer stamina och tålamod med gråt??
Tacksam för reaktioner.
Elin
två steg framåt, ett steg bakåt!!
-
elinkarlsson
- Inlägg: 75
- Blev medlem: mån 22 aug 2005, 19:30
två steg framåt, ett steg bakåt!!
Mamma till storebror Emil, född 1 augusti 2005. Kurades i december 2005, sov 12 timmar i sträck på nyårsafton. Lillebror Alton kom 9 december 2011. Bor med lilla familjen i Amsterdam och har verkligen stöd av detta forum!
-
elinkarlsson
- Inlägg: 75
- Blev medlem: mån 22 aug 2005, 19:30
Hej Annelie,
tack för svar, du har rätt, det står en hel del bra grejer i din länk.
inatt har jag ramsat som en galen, under 50 minuter till och från - MEN det funkar, Emil blir lugn av ramsan. jag kör det som en ganska hård kommunikation, är inte rädd för att överrösta eller väcka honom (han är ju redan väldigt vaken). föreställde mig att jag tog upp geväret och siktade på vargen med rösten! och undret skedde, jag fick lugn på emil.. ett par gånger när han bara pep till (så somnade han om igen efter en snabb och hög ramseomgång) och ett par gånger när han verkligen jobbat upp sig.. då fick jag ramsa längre och högre, men jag slutade inte ramsa förrän jag hörde att han lyssnat och tystnat lite.
och min egna lilla success är att jag inte rörde vagnen en enda gång!
funderar på att ta ur den och ställa den i spjälsängen, för då kan jag ju inte vagna! buffning kör vi inte, det fick jag aldrig riktigt haj på.
jag hade nog underskattat emils förmåga att verkligen ta till sig ramsan, tänkte att han nog skulle vara för liten för att få tröst av den. instinkten säger ju till en att ta upp honom och vagga, vyssja eller så...
men de är smarta de små barnen...
hur har det gått för widar?
elin
tack för svar, du har rätt, det står en hel del bra grejer i din länk.
inatt har jag ramsat som en galen, under 50 minuter till och från - MEN det funkar, Emil blir lugn av ramsan. jag kör det som en ganska hård kommunikation, är inte rädd för att överrösta eller väcka honom (han är ju redan väldigt vaken). föreställde mig att jag tog upp geväret och siktade på vargen med rösten! och undret skedde, jag fick lugn på emil.. ett par gånger när han bara pep till (så somnade han om igen efter en snabb och hög ramseomgång) och ett par gånger när han verkligen jobbat upp sig.. då fick jag ramsa längre och högre, men jag slutade inte ramsa förrän jag hörde att han lyssnat och tystnat lite.
och min egna lilla success är att jag inte rörde vagnen en enda gång!
funderar på att ta ur den och ställa den i spjälsängen, för då kan jag ju inte vagna! buffning kör vi inte, det fick jag aldrig riktigt haj på.
jag hade nog underskattat emils förmåga att verkligen ta till sig ramsan, tänkte att han nog skulle vara för liten för att få tröst av den. instinkten säger ju till en att ta upp honom och vagga, vyssja eller så...
men de är smarta de små barnen...
hur har det gått för widar?
elin
Mamma till storebror Emil, född 1 augusti 2005. Kurades i december 2005, sov 12 timmar i sträck på nyårsafton. Lillebror Alton kom 9 december 2011. Bor med lilla familjen i Amsterdam och har verkligen stöd av detta forum!
-
Gäst
Toppen elinkarlsson! Du beskriver din vinstrika attitydförändring så väl! 
!-
Gäst
elinkarlsson skrev:jag kör det som en ganska hård kommunikation, är inte rädd för att överrösta eller väcka honom (han är ju redan väldigt vaken). föreställde mig att jag tog upp geväret och siktade på vargen med rösten! och undret skedde, jag fick lugn på emil.. ett par gånger när han bara pep till (så somnade han om igen efter en snabb och hög ramseomgång) och ett par gånger när han verkligen jobbat upp sig.. då fick jag ramsa längre och högre, men jag slutade inte ramsa förrän jag hörde att han lyssnat och tystnat lite.
Vill bara poängtera detta - bra och givande läsning för de som "inte får ramsan att fungera"! Så här tänker och gör man för att lugna med ramsan - toppen!
Natten som var var den bästa hittills - läs i "min tråd". Lät mig inspireras av ditt "vargtänk" 
hur går det själv 
också övergått till sängen? resultat