Älskade lille E

[Sarisparis]

Pass härmed

Kanske man skulle kunna klura ut nâgot om du skrev ner hela schemat? Ensamleken behöver ju inte nödvändigtvis ligga pâ morgonen om det är sâ ni har det nu, mânga har den under andra tiden pâ dagen.

[Lillastina]

Är absolut ingen expert men tänker att man kanske bara kan väcka glatt efter 5 min och tänka på det som en 'fem-minutare' utanpå vanliga schemat. Om det inte händer jätteofta alltså, för isf kanske schemaändring behöva. Men nån annan kanske har en bättre ide

[Sarisparis]

Jag hittade en trâd där ungefär samma frâga ställs och där Anna svarar:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =8&t=24985

Utdrag: Respekt! Han FÅR ta sig en tupplur. Får han den sömn han behöver, enligt hans sammanlagda sömnbehov/dygn, sover han inga 50 minuter på ensamleken. Möjligen 5 eller högst 20 min någon enstaka gång, eller några dagar i sträck någon enstaka vecka - och det påverkar ingenting.

Upplever du att han ofta sover för mycket sâ har ju Lilla Stina gett en lösning.

[Rynn]

Tack för era svar!

Vårt schema nu:

7-9:30
45min
10:15-13:00
1,5h
14:30-16:30
25min
17-19:00

Ensamleken brukar börja ca 8:00. När han har somnat har han sovit i minst 45min. Häromdan sov han 1,5h.
Men oftast somnar han inte.

[videunge]

hej

Då tror jag att det är så enkelt att morgonpasset är för långt våra barn är nästan exakt lika gamla och han har första vilan efter 2h. så kanske justera lite?

kram

[Rynn]

Lille E har blivit 10 månader och vilken fantastisk unge han är!

Känns så fult av mig att bara skriva här när det är nåt som skaver... men nu är det så i alla fall.
Natten till sin tiomånadersdag vaknade han och gick inte att lugna. Det slutade med att jag ammade honom i 4-tiden. Första nattamningen på jag-vet-inte-hur-länge. Tänkte "en gång-ingen gång" .
Tyvärr har det upprepat sig. Jul och nyår kom och allt var upp och ner, med släkt och tågresor och konstig mat och konstiga tider och sova i samma rum som mamma. Då orkade jag inte oroa mig så mycket över att han vaknade 5 av 7 nätter.

Nu är vi hemma och han verkar fortsätta vakna trots att vi är tillbaka i rutinerna.
Hittills har jag ammat honom, han äter glupskt och somnar sedan om utan problem och sover till morgonen.
Försöker lugna honom i sängen men han gallskriker och sätter sig upp, tar tag i min arm och drar sig upp. Hur mycket kraft ska jag använda?

Jag vet att jag inte borde ta upp honom, men hur ska det gå till?

[Tetz]

Hej Rynn

Härligt att höra att er lille mår finemang och är glad!

Nattamat behöver man dock inte när man är så stor som din kille är. Men det vet du nog...

Att buffa en stor liten 10-månaders är väldigt svårt, och du ska naturligtvis inte ta i mer än du känner dig bekväm med. Jag brukar tänka som så att jag använder det "tryck" som motsvarar om jag skulle lugna ett sprattlande barn famnen. Men överhuvudtaget så tycker jag att du borde ramsa honom istället. Det är betydligt effektivare på lite större bebisar och barn

Har du infört ramsan

[Rynn]

Ja, jag vet ju att han inte bör behöva äta på natten. Hittills har det ju varit extremt effektivt dock.. men jag vill ju inte amma på natten egentligen, både han och jag behöver sova.

Nä, buffningen har blivit svååår. Dock har det varit det som vi använt mest när nu något behövts vilket inte varit ofta och särskilt inte på natten.
Jag trodde vi infört ramsan men det fungerade visst inte när det kom till kritan. Vi har sagt den till honom vid varje läggning sen han var liten, antingen strax innan han somnat eller strax efter.
Det händer dock ingenting alls när jag säger den när han är ledsen.
Ska läsa på lite mer om ramsan och se om jag missuppfattat nåt.

Vi har ju inte kurat utan kört sm från början och det har ju fungerat så bra. Är inte så van vid att hantera problem.

btw sov han hela natten i natt igen

[SaraMilana]

Hej!

Ja, bebisar som är standardmodellerade från början är ju inte vana att lyssna till ramsan på samma sätt som kurade bebisar är. Lite lästips: Ramsa även säkra sovare!

[Tetz]

Skönt att ni fick en bra natt!

När det gäller ramsan så upplever jag att det är först när det blir en "kris" som man på riktigt sätter den. Man har ett försprång av att ha smugit in den sedan späd ålder, men för att den ska bli sådär magisk så krävs lite arbete "in action".

Glöm inte att läsa på om bekräftelseramsan (finns i Verktygslådan) Och kolla gärna in filmklippen

http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... ela-natten

[Rynn]

Tackar!

Här ska ramsas!
Hade inte sett filmen innan och sitter nu och småfnittrar, precis så där låter jag ju Har ju undrat över om det var rätt, men bara kört på.
Dock har jag inte bekräftelseramsat, som nu t.ex. la jag honom precis och ramsade mig ut, han gnällde lite ett tag och sen blev det tyst. Borde jag då ha ramsat igen alltså?! Ja, naturligtvis eftersom "ramsan är det sista han ska höra innan han somnar"... jag HAR ju läst det...
Jag får jobba vidare med ramsan helt klart.

[Sarisparis]

Hej Rynn

När du känner att ramsan börjar "ta", att ni fâr till kommunikation och att han lyssnar och tar till sig ditt budskap, sâ kan du baka in bekräftelsen, alltsâ gâ ned i ton pâ sista versen. Det är viktigt att bekräfta separat när man kurar, alltsâ när man sätter ramsan för första gângen. Men dâ ni haft den i bakfickan sen start sâ har ni ett stort försprâng.

[Rynn]

Hej,
Mina problem känns lite småttiga att fundera över den här veckan...men för lille Es skull får jag väl göra ett försök.

Vi hade över en veckas paus i nattvak och nattamning. Ramsade snyggt vid varje läggning och sen sov lilleman till det var dags att vakna.
Nu har han dock börjat vakna igen, tre nätter i rad. Första natten ramsar jag utanför dörren men lilleman blev hysterisk på första versen och värre på nästa. Kändes inte som någon poäng, han lyssnade inte.
Nu har jag effektivt lärt in att man ska äta i 4-tiden på natten... Skit... men klockan 4 med ett hysteriskt barn känns det så enkelt. Han äter och somnar sen om och sover till morgonen.

Vi har haft det så lätt tills det plötsligt blev svårt.

Min attityd är det nog fel på, jag tror ju faktiskt att han är hungrig på natten. Vi har alltid haft lite mattrubbel men det har blivit värre den senaste månaden. Lilleman äter väldigt små portioner och vill helst inte bli matad. I veckan slog vi dock liten-lunch-rekord med 1/4 fiskbulle, 1 makaron och 15g smör. Då låg lunchen 4,5h efter frukost så nog borde han varit hungrig... De flesta måltider är små, det enda han hoppar efter är välling. Jag späder den med lite grädde för att få upp energin.

Jag vet ju att det är ramsa jag ska göra.. så egentligen behöver jag ju inga råd. Har redan fått så många och fina. Tack!

[SaraMilana]

Hej!

Visst är det lätt att införa dåliga vanor, hua. Men det låter som att du vet vad du ska göra. Har du läst kapitlet Bekymmer? Mat i femte delen av Barnaboken?

[Rynn]

Hahaha, jag hade missat Bekymmer. Mat
Låg här på golvet och skrattade så jag grät åt de två deciliterna grädde jag inte drar i mig till frukost. (han har fått 2msk i vällingen)

Men kan man verkligen räkna så? det han äter *6 = min mat. Hade fått för mig att han har ca halva mitt behov. (Tyvärr är jag kostvetare så lite för insnöat kanske, men 100kcal per kg= 1000kcal för hans 10kg) Jaja, skit samma. Helt uppenbarligen är han inte hungrig, och har troligen knappt hunnit vara det mer än två gånger i hela sitt liv...
Imorgon testar vi att glesa ut målen ytterligare lite för det vore roligt att servera mat till en unge som faktiskt är hungrig.

Jaaa.. det här borde ju hjälpa upp attityden för i natt en hel del.
Men när han blir så där hysterisk när jag ramsar vad ska jag göra då? Ramsa med högre röst? Gå in och lägga ner honom? Gå in och hålla om honom i sängen som Linas mamma gör i Bekymmer. Sömn? Han har inte känts riktigt vaken utan bara hysteriskt skrikande som panik, och när jag lagt honom till bröstet har han flämtat som om han sprungit hundra meter.