Få ihop vardagen med en liten liten och en stor liten

[hannah]

Hej, jag vet inte om jag lägger detta inlägg i rätt forum. Men jag har ett huvudbry jag gärna bollar med andra erfarna.

Jag är hemma med min dotter 2 år och son 4 mån på heltid. 2 åringen går alltså inte på dagis, ett beslut jag nu inser inte ens skulle behövt vara ett beslut. Jag och lillebror behöver henne verkligen hemma och jag är säker på att det är rätt för henne också. MEN, fasen vad svårt det är att få till utomhusvistelse och umgänge med andra barn för henne. Helst vill jag träffa andra barn utomhus, men det är ju för sjutton tomt på lekplatserna. Vi bor i ett villaområde i Göteborg och får gå till närmaste lekplats. Alltså är det alltid en chansning, vi ser ju inte hemifrån om det är andra barn ute. Jag går till en utomhusöppnaförskola 2 ggr i veckan där det verkligen är toppenbra och A stormtrivs (jag ser henne knappt på hela tiden). Jag vet att en tvååring egentligen inte behöver så mycket socialt umgänge med andra barn, men när jag ser hur otroligt glad hon blir när hon får vara med och leka så får jag en klump i magen. Detta var ju inget problem när det bara var hon och jag (eller pappan) hemma, då var det ju lätt att ta sig för roliga grejer. Mitt huvudbry rör sig alltså om nu när jag har två och det inte är lika lätt att hälsa på folk, eller vara utomhus i flera timmar varje dag.

Så, hur har ni andra mammor och papport det som är hemma med två barn samtidigt och som har så skilda behov som de har när en är en 4 månaders bäbis som helst vill ligga naken på en filt och kämpa sig framåt, och en 2 åring med omättlig socialt aptit. (När hon är ensam leker hon jättebra och är aldrig gnällig när det bara är vi hemma, så det går väl ingen nöd på henne. Än.) Ska tillägga att lillen inte är supernöjd utomhus och vill inte bara ligga på mage på en filt. Detta tror jag helt och hållet har att göra med att det inte är lika härligt att röra sig när man har tjocka kläder. Vilket f.ö. är något jag ska fundera på hur jag ska lösa, måste ju kunna sy en flexibel men varm dress på något sätt. Tips

Hå hå ja ja, det är väl detta som är den stora utmaningen med att ha två barn. Att tillgodose bådas behov. Men jag inbillar mig att det blir lättare med tiden. I bland slår jag knut på mig själv för att få en bra vardag för dem båda, men det är det värt när jag får uppleva resultatet med två glada och nöjda barn som jag har den fantastiska förmånen att få vara med hela dagarna.

Hoppas någon vill ta sig tid att ge mig lite input. Jag är ju knappast ensam på detta forumet om att ha ett stort(!) barn hemma från dagis samtidigt som man ska ta hand om en bäbis .

mvh
/H

[Tutan]

Hej hannah!

Jag hade också två barn hemma samtidigt som var i ungefär samma ålder som dina är nu. Tyvärr minns jag inte att jag tyckte att det var ett problem med att få till träffar för storebror med andra barn. Däremot minns jag väl utmaningen att tillgodose bådas behov och att ibland känna att jag inte räcker till. Så är det än idag .

Jag tycker du är inne på rätt spår när du skriver att det blir lättare med tiden, för så upplevde jag det. Då låg de lite olika i sina scheman och jag slet rätt hårt första halvåret med att få till lillebrors goda sömn. Jag fick prioritera helt enkelt vad som var viktigast just den dagen eller just den stunden. För mig tog det drygt 4 månader innan jag kände mig rätt tillfreds med att få ihop vardagen med två barn.

Vi valde också bort förskolan för storebror och är glada för det. Han började när han var tre år. Vi träffade ibland ett par jämnåriga barn till honom på eftermiddagarna eller när de var lediga från sina förskolor, antingen i nån lekpark eller så var vi hemma hos dom eller oss. Vi var på öppna förskolan nån gång när lillebror var några månader men jag blev mest stressad av det.

Till våren väntar vi nr 3 så då kommer jag med stor sannolikhet att stå inför liknade problem som dig, eftersom nr 2 (då även han blivit storebror ) också kommer att vara hemma med mig. Jag hoppas jag kan ta det med ro då. Storebrorsorna har ju varandra som bra lekkompisar.

Lycka till!

[miniz]

Hej!

Vad skönt att hon fàr vara hemma, där hon behövs och hör till!

Rutiner är min bästa vän. Jag har alltid haft som màl att vara ute mellan 10-11.30. Dà gàr vi som regel till lekplatsen. Om det inte är nàgon där kan brukar vi stanna ett tag och sedan fortsätta vàr utforskningsfärd dit var barnet för oss.

När jag haft smà bebisar har de sovit morgonluren i vagnen under vàr utevistelse. De tvà sista har jag fàtt i södra europa sà bröstet finns alltid till hands, det är ju superpraktiskt. Men eftersom din bebis är fyra mànader kan du ju ha ett schema var han fàr mat innan och efter er utevistelse.


Kram.

[hannah]

Åh, tack för de fina svaren!

Jag jobbar mycket med rutinerna. Jag menar, jag har schema för dem båda och jag förstår verkligen inte hur man gör om man inte har det...
För lillebror har vi två olika schema kan man säga. Hm, fast det är inte så illa som det låter. Men två gånger i veckan är vi på öppna förskolan utomhus och då kan hela schemat förskjutas 15-30 minuter. Inte optimalt, men där får lillebror backa. Att ta sig i väg till dessa aktiviteter ÄR en stress för mig, men att se stora tjejen gå runt i SIN värld och låta sig styras av förskollärarna utan att jag behöver lägga mig i, det är värt slitet. Phu, att få på kläder, packa matsäck, in i bilen, amma plus ge gröt till lillen och sen lunch till stora, och sen hem innan de riskerar att somna i bilen. I bland undrar jag vad jag håller på med, men detta har ju blivit en självklar del i hennes veckorutiner sen 1 år tillbaka. Det känns ändå lite som att hon får med sig lite av de bra grejerna med dagis med fina sångstunder som hon helt går loss på . Där vet jag också att hon träffar barn, och numera dessutom barn som hon "känner" och är van vid.

Annars är det här med att träffa andra barn som sagt inte helt lätt. Vi har kompisar med barn hemma, men det är på andra sidan stan och kräver bil för att nå. Och det är just det som är så knivigt nu när lillen är liten och jag vill ge honom bästa förutsättningar att få en bra sömn och allmän start i livet. Med storasystern var jag (och hennes pappa) ju självvalt hemma i princip hela första året för att ge henne lugn och ro. Eller, såklart inte hemma hemma, men hemma som bas och utflykter till närområdet så att hon fick chans att känna igen sig. Då kunde rutinerna hållas och vi kunde njuta av en tjej som aldrig gnällde eller surade.

Jag har nog lite dåligt samvete helt enkelt. Vi har haft det så otroligt fint med storasystern. Som familj hittade vi en vardag som alla trivdes med och som liksom kändes shysst mot vårt barn. Nu med två är det ändå annorlunda. Vi har numera en vardag som funkar och jag accepterar helt att det är mer jobb för mig än med en, men det är just det där att låta lillen få ro och samtidigt ge storan de utmaningar hon behöver för sin ålder. Som tur är, är hon ju ändå rätt liten (2 år) och behöver fortfarande såklart MASSOR med lugn och ro också.

Ah, det kanske låter som att jag gnäller, men jag säger varje dag till min man hur fint jag har det med mina barn på dagarna. Nu är det mer av praktiska bestyr, och lite slit för att få ihop det, än med bara ett barn, men jag njuter och verkligen uppskattar den nära samvaron jag får under dessa månader. Det är ju, ve och fasa, en begränsad tid och ingen dag får kastas bort på att önska att tillvaron var annorlunda.

Men det är säkert som ni säger också, att det blir lättare med tiden. Men just nu, i den fas lillen är i, så vet jag inte var jag ska planera in utomhusvistelsen för att få det att funka med matning. Men det är ju kanske för att vi är i gränslandet mellan flytande föda och mat och att äta direkt när han vaknar och att kunna vänta på maten. Så här ser schemat ut:

7.30alla vaknar
9.30-10.15 lillen sover
10.15 amning
11-12 får gröt någon gång när det passar
11.30 lunch för ickebäbisar
12.30-14.30 alla sover
14.30 amning
15.00 mellanmål för ickebäbisar
16.30-17.15 lille sover
17.30 amning
18.00 middag för ickebäbisar
18.15-18.30 (beror på middagsstatus) gröt
19.15 välling och mjölkersättning för små barn
19.30 god natt

rätt kul att se ens dag i tider när man skriver ner dem så här. Förstår att mina vänner kan skratta åt mig
Nu försöker vi vara utomhus efter amningen vid 10.15 vilket oftast förskjuter lunchen mot 12. Helt ok. På eftermiddagen har vi tidigare gått ut lite innan 16 för att lillen ska få vara hemma på golvet så mycket som möjligt och sen sova större delen av tiden storan leker utomhus. Men nu är det mörkt vid den tiden, så nu få han vara utomhus hela sin vakentid om det ska bli något. Ja ja... jag ska inte fastna i detta. Vi har ju det bra, och mitt dåliga samvete över att lillen inte får precis det just HAn behöver borde jag kanske lägga åt sidan. Lillen har ju i stället den stora fördelen att ha en fantastisk storasyster! Det får man ju inte gratis liksom .

[helamig]

Jag förstår helt och fullt vad du menar. Kan skriva mer sen ska vila en stund nu samtidigt som barnen Men ville bara skriva några rader till dig. Jag jobbar själv på att försöka lägga allt på en bra nivå. Man vill så mycket men jag tror man får hitta nåt som känns rimligt. Ena dagen får den ena vad den behöver och tvärt om. Försöka vara så rättvis som man kan. Det blir lättare när dom blir större. När lillen kan krypa eller stå. Flaska är ju väldigt praktiskt. Välling eller fruktsmothie. Sen är det ju så roligt för barnen att ha varandra men det kommer ju också om några månader. Gör det bästa om nu och tänk att allt blir bättre hela tiden när lillen växer upp lite grann