Taskiga kusiner?

[annawahlgren]

Jag har läst och gråtit. Av både sorg, rörelse och glädje.

TACK för en riktigt vacker, gripande upplevelse!

[annica72]

Anna, det känns fint att du så här i efterhand har delat min känslomässiga berg-och-dalbana. Tänk vad man växer när man har barn. Bara nu, när min dotter behövde mig, kunde jag sluta att bara anpassa mig och börja ställa krav för min dotter OCH för mig själv.

Kan meddela att vi umgicks i söndags, jag, systrarna och barnen. Det gick så bra! De hade marsvinen i knät, de fikade, de lekte kurragömma och spelade lite TV-spel. Sen gick stortjejerna ut en sväng för att prova sina nya jympaskor. Då ritade mina tjejer och sen följde jag med dem ut till studsmattan. Innan vi åkte hem gav de självmant sina teckningar till stortjejerna!

När vi skulle gå kramade vi systrar om varandra och sa att det här kunde vi fixa bra tillsammans! =D>

Vilket stöd Inger var längs resan! Tänkte efter senaste inlägget att hon har en speciell plats i mitt hjärta. Det betyder så mycket att någon förstår och känner med en när det känns jobbigt. Och dessutom kan komma med konstruktiva råd! =D>

[annawahlgren]

Tänk vad man växer när man har barn. Bara nu, när min dotter behövde mig, kunde jag sluta att bara anpassa mig och börja ställa krav för min dotter OCH för mig själv.

Ja. De små barnen är våra bästa pedagoger O:) O:) Och livsutvecklare... Och terapeuter... Och och och... Kärleksmästare

När vi skulle gå kramade vi systrar om varandra och sa att det här kunde vi fixa bra tillsammans! =D>

Intet öga torrt 8) Underbart!

Vilket stöd Inger var längs resan! Tänkte efter senaste inlägget att hon har en speciell plats i mitt hjärta.

Det har hon i mitt också. Tack Inger

Det betyder så mycket att någon förstår och känner med en när det känns jobbigt. Och dessutom kan komma med konstruktiva råd! =D

Det var min dröm med detta forum. Precis så.

:thumbsup:

[inger]

Tack båda två för varma ord om mig.
Ni har också en speciell plats i mitt hjärta.
Annica, jag känner igen mig mycket i det här att våga stå på sig för barnens skull.
Det här forumet är magiskt. Det märks att det är precis som Anna önskat sig.