Anledningen till modlösheten då? Vi hade och har INTE den där berömda attityden och har därför fuskat på en hel de punkter. Så självklart är vi inte framme. Suck. Skriver här nu för att jag hoppas att ni kanske kan tipsa mig om hur jag kommer vidare. Snälla, skäll inte för mycket på mig, det gör jag så bra själv... =( Det blir långt, hoppas ni orkar läsa.
Som en bakgrund kan jag säga att vi alltid har haft jobbiga läggningar, så länge jag kan minnas, med gråt och protester både dag och natt. Och sonen har i princip aldrig sovit längre än 45 minuter i sträck på dagarna, knappt ens som alldeles nyfödd. Visst, det händer väl, men det är i undantagsfall och rekordet hittills är nog 1 tim 45 min. Får lov att erkänna att jag är så avundsjuk på mammor som har bebisar som sover 2-3 timmar per gång på dagarna. Får aldrig någon direkt egentid och det sliter lite på mig; hinner knappt sätta mig och börja tänka en egen tanke innan det är dags att köra igen. (Särskilt som jag är ganska trött från början.) Så det är en dröm, att få in ett 1,5-timmeslur mitt på dagen.
Vår son har alltid varit en väldigt pigg och aktiv bebis, kan man väl säga.
Åt aldrig mer än tre-fem minuter hur jag än trugade, så länge han helammades. Så när jag hade läst Barnaboken och försökte införa standardmodellen när han var två månader, så lyckades jag inte. Fanns inte en chans att han skulle äta sig sådär proppmätt och vilja äta länge. Nu när han äter vanlig mat har det blivit MYCKET bättre! Mat är gott och roligt och han äter det mesta med god aptit. Tack och lov.När det gäller SHN kan jag nämna att min man har varit (och är fortfarande till viss del) skeptisk till kuren och ffa magläget. Så trots att jag egentligen velat kura sonen ordentligt sedan 3-4 månaders ålder har jag avvaktat av respekt för honom. Dock köpte jag tidigt andningslarm och vi flyttade över sonen i egen säng när han var 3 månader och till eget rum när han var 5 månader.
För två veckor sedan var det hur som helst dags. Jag tog de första två vaknätterna och mannen insåg efter andra natten att det faktiskt hade börjat hända grejer. Då läste han lathunden och han tog sen natt tre och fyra.
Sen har vi kört som vanligt under uppföljningsveckan, att den som vaknar först går upp. Men ATTITYDEN har det alltså varit sisådär med, hans pga misstro antar jag och min pga osäkerhet. Jag har läst boken fram och tillbaka flera gånger, tycker att det låter vettigt alltihop och har inspirerats av alla framgångshistorier. Men i stundens hetta och utsatt för högljudda och arga “frågor” är jag visst inte lika karsk längre. Första natten så tog jag ut nappen ur sonens sovrum och förberedde mig på att stå emot, men efter fjärde uppvaket så mesade jag ur och gav honom nappen igen. Vi har ännu inte tagit bort den.På plussidan då;
- Jag har kunnat sluta amma på natten!!! Det gick hur smidigt som helst, var rädd att han verkligen var hungrig när han vaknade men han somnar om när han vaknar utan att visa några som helst tecken på hunger.
- Läggningarna på kvällen som förut bestod av 0,5-1 timmes gråt och tandagnisslan går nu mycket smidigare. Sonen blir förbannad och protesterar ilsket i ett par minuter, men när fått ramsan några gånger och tystnat lägger vi honom tillrätta och oftast sover han inom ungefär tio minuter.
- Han sover djupare och mycket längre intervaller innan han vaknar; förut vaknade han alltid till efter prick 45 min när han somnat på kvällen, nu sover han iaf i några timmar innan han piper till.
- På dagarna är han som en liten klocka. Äter och sover i jämna intervaller och när det är sovdags så somnar han oftast i vagnen på ett par minuter. Han gnäller lite, men med en filt som håller ljuset ute och lite gung i vagnen så sover han strax.
- Jag älskar att ha ett schema att följa! Det passar mig verkligen att veta vad som händer och kunna planera därefter.
På minussidan då;
- Vi har låtit nappen vara kvar, som sagt - och den är en riktig sömnstörare. Trots att jag slipper amma på nätterna får jag/vi fortfarande springa upp flera gånger (oftast) och ge honom nappen och trösta eftersom han hinner bli ledsen när han saknar den.
- Sonen tycker oftast att mornarna börjar vid 4-5 och vissa dagar har vi inte orkat kämpa utan har resignerat och tagit över honom till vår säng. Hela schemat har blivit ruckat på de dagarna, fast vi har hållt på mat- och sovintervallerna även om det inte blivit på rätt tider.
- Magläget funkar inte riktigt, han blir en riktig vilde och röjer runt i sängen så vi brukar låta honom få röja en stund och sen lägger vi honom tillrätta på sidan (med napp och snutte) och då brukar han somna. Fast vi är inte konsekventa, ibland blir det magläge och buff i rumpan och ibland lägger vi över honom på mage efter att han somnat.
- Ramsan har nog inte riktigt satt sig. Jag tycker att det känns som att han svarar på den och att han lyssnar, men samtidigt så räcker det inte med ramsan eftersom han alltid snurrat upp sig i ett hörn och ligger och skriker frustrerat över att han inte får loss armen under sig eller dylikt. Han kommer inte till ro ännu utan att vi lägger honom tillrätta. Så jag antar att vi går in för mycket också.
Dessutom vill jag justera schemat. Vårt nuvarande planerade jag med hans korta dagslurar i åtanke, att han troligtvis ändå inte skulle sova länge på dagen. Det ser ut såhär:
18.30-6.30 natt
6.30 äta - amma
8.00-8.45 sova - 45 min
9.00 äta - grötfrukost
11.00-11.45 sova - 45 min
12.00 äta - lunch; matpuré + fruktpuré
14.00-14.45 sova - 45 min
15.00 äta - mellis; fruktpuré
17.30 äta - grötmiddag/välling
18.00 dusch, skoj + nattslurk; amma
18.30 sova natt
Men jag skulle alltså vilja få till en 1,5-timmeslur mitt på dagen och korta ner eftermiddagsluren till 20 min. (Alternativt köra på 11,5-timmesnatt och totalt 3 tim dagssömn.) Vill som sagt också gärna att vår otroligt morgonpigge lille kille börjar sova till 6.30 eller helst 7, det vore underbart. Vill dessutom ha vakentid 10-11 pga aktiviteter som ska in då. Har tänkt såhär;
Sova
8.30-9.15 - 45 min
11.15-12.45 - 1,5 tim
14.40-15.00 - 20 min
NATT: 19.00-7.00
Äta
7.00 amma
9.30 gröt
13.00 lunch
16.30 middag
18.30 nattslurk
Så - någon som har något tips på vägen? Tycker ni att vi behöver kura om helt och hållet pga nappen och ramsan? Eller inte? Och vad tror ni om vårt nuvarande schema och önskeschemat? Är det för tidigt att börja justera? Vi började alltså för precis 14 dagar sedan.
TACK om du orkat läsa hela inlägget och ännu mer tack om du har några ord på vägen.