Tösen är 3 år och 8 månader och ute ur trotsen. Antagligen fått ett bakslag och här står vi nu och jag vet ärligt talat inte längre åt vilket håll jag ska gå
Problemet är läggningarna för natten.
Kort fakta:
Nu till problemet:
Förra veckan började tösen springa upp och ut ur rummet för att kissa, bajsa och dricka. Med andra ord lite frågor...
Lät henne få göra detta EN gång efter läggdags men det blev snart fler och fler omgångar till toan.
EN gång, sen var det färdigt tyckte jag och då tog vi till röstresurserna istället när vi inte fick gå upp mer
Jag talade om för henne att om hon skriker så måste jag stänga dörren och detta skapade ännu mera kaos med skrikhysteri och bärsärkargång i rummet.
Hon förstod till slut att hon måste vara tyst om dörren skulle vara lite på glänt, men så fort jag ramsade ner till mitt började skrikandet om att kissa och bajsa om igen.
De svar jag erbjuder är ramsan eller "Det tar vi imorgon" och hon blir lika arg vilket som och kan t o m säga:
-Nej, jag vill inte ta det imorgon, jag vill ta det NUUUU
Hon kommer upp i varv och blir nästan hysterisk och spjänar emot enormt när jag hivar upp henne i sängen (har en säng med stege upp och koja under). Det går inte att få henne att klättra upp själv...
Ikväll var jag iväg men fick jag tag på en potta som min mamma fick placera i rummet med papper intill (tösen kan torka sig själv) och det hade varit mycket spring till den och sitta lääänge så min mamma fick ta ut den och så fick det vara färdigt med kissandet och bajsandet igen
När det inte är frågor som yttrar sig i bajs- och kissfrågor så vill hon inte sova
Ibland får jag gå in och lugna och trösta henne då hon skrikit upp sig men det enda hon säger med en ynklig röst är: "Jag vill bajsa/kissa..."
Vet inte om jag ska skratta eller gråta
Till min mamma sa hon ikväll när mamma för femtielfte gången gått tillbaka med henne till sängen:
-Lämna mig inte, stanna
Min mamma klarade inte av att stå emot frestelsen utan lade sig brevid tösen och tösen somnade på 2 sekunder
Ska erkänna att när det hållit på så här i flera timmar så har jag inte alltid fixat att behålla humöret
Hur gör jag för att hitta hennes lättnad
Tack för att ni finns