Ingen lattemamma...

Fritt pratforum för personligt vänskapskackel och allmänt diskussionsforum
Skriv svar
mammas lilla hjärta
Inlägg: 22
Blev medlem: ons 27 apr 2011, 18:17

Ingen lattemamma...

Inlägg av mammas lilla hjärta »

Jag vet inte om jag är inne på rätt forum nu egentligen men jag vet inte var jag kan skriva annars. Jag har väl egentligen ingen direkt fråga utan skulle bara vilja ha stöd/tankar kring mitt sätt att vara mamma...

Jag är en snart 29-årig mamma som trivs ypperligt med att vara hemma med min lille gosse. Vi fick vår prins i oktober och de första veckorna var väl sådär roliga egentligen men sen har jag verkligen älskat (mestadels) att vara hemma och bara pyssla om vår goding. Flera gånger i veckan träffar vi far- och morföräldrarna, minst en gång i veckan träffar vi min syster och gossens kusiner. Någon vecka träffar vi även mammagruppen med jämngamla barn och någon gång i månaden våra vänner med deras barn som är ett halvår äldre än vårt. Behöver en liten gosse på 7 månader mer stimulans/umgänge med andra barn än så?

Jag får ständigt och jämt frågor om jag inte vill hänga med på fik eller om jag vill följa med på kyrkis eller öppna förskolan och jag säger oftast nej för jag känner inte för det. Min uppfattning är att det mest är sysselsättningar för föräldrarna egentligen (dvs att träffa andra föräldrar), åtminstone så länge barnen är så små som min gosse är nu. Men varje gång jag säger nej tycks det vara jättekonstigt att jag inte vill med. Jag sjunger, spelar, dansar osv med min gosse hela dagarna och leker med honom, låter honom vara med när jag gör sysslor, hänger med honom på golvet osv. Räcker inte det? Jag kan förstå att detta inte är tillräckligt om ett år kanske men kan man inte bara få va just nu?

För min del tror jag att detta är alldeles tillräckligt för min lille kille men så blir jag så osäker eftersom det alltid blir så konstigt när jag säger nej...igen liksom. Jag är ingen lattemamma och absolut ingen som behöver träffa människor dagarna i ända, jag trivs med att vara hemma med gossen och träffa vänner/familj någon gång då och då men vi stirrar inte iväg till aktiviteter varje dag, inte!

Har ni några erfarenheter/tankar att dela med er av?
mamma till gosse född okt 2011, kurad från 110429
Isabellas mamma
Inlägg: 58
Blev medlem: sön 10 apr 2011, 19:44

Re: Ingen lattemamma...

Inlägg av Isabellas mamma »

Hej!
Jag kan nog hålla med dig med att de övriga aktiviterterna som du blir inbjuden till är mest för föräldrarna än så länge så jag kan inte se nåt fel i att du tackar nej om du inte känner för att gå.
Själv så har jag gått till Öppna förskolan och träffat mammagruppen några ggr/v men inte var dag från att lillan var ca 4 mån. Men jag erkänner att det har varit mestadels för min egen del eftersom jag inte har haft så många kompisar som är lediga på dagarna. Har jag inte pratat med nån vuxen på en hel dag så blir jag tokig :) Mammagruppen tyckte jag var bra för då kunde man prata med andra som hade jämngamla barn och få tips...

kram
Isabella 2010-06-15
Emma 2013-06-22
Nat
Inlägg: 1613
Blev medlem: mån 28 feb 2011, 22:18

Re: Ingen lattemamma...

Inlägg av Nat »

Jag tror inte att en 7-månaders bäbis behöver mer stimulans av andra barn, släkt och liknande än vad du ger honom. Och helt uppenbart verkar ju inte du ha mer behov av vuxenumgänge än vad du har i dagsläget. Så då är väl saken biff :mrgreen:

Jag är en rätt social person med stort behov av umgänge så jag har hängt nån timme om dagen med andra mammor, café, ÖF, kyrkan, etc etc. Detta har till 100 % varit för min skull. Som jag ser det så ägnar jag stordelen av dagen åt arbete i hemmet tillsammans med min son, vi är utomhus ofta och mycket och han sover som han ska, vi äter, fixar och donar. Sen ska mamma ha sitt :mrgreen: När jag fått min latte och muffin och en trevlig pratstund med en väninnan så blir jag glad som en lärka och har dessutom mer att ventilera med min man vid middagsbordet. Alla är nöjda!!

Tror att både vuxna och barn är extremt olika och vill ha olika mycket socialt samspel. Nåt som är säkert är att vi alla har behov av andra människor, men hur stort behovet är, det skiljer sig åt. Att vara super social och sedan få höra hur en annan mamma helt öppet och ärligt själv väljer att vara hemma en hel dag hellre än att träffa andra kanske är svårt att ta in. Precis som det tvärtom kan vara svårt att förstå hur man kan välja att flänga runt när man kan gå hemma och mysa med sin bäbis. Det handlar väl mest om att lyckas förstå och respektera att människor är olika :D
Storebror född september 2010, kurad vid 5 1/2 månad.
Lillebror född januari 2014, SM från start.
Lillasyster född juni 2016, SM från start.
Lillebror född februari 2020 (3 1/2 vecka för tidigt) .
Stilla
Inlägg: 802
Blev medlem: tor 31 jul 2008, 16:00

Re: Ingen lattemamma...

Inlägg av Stilla »

Jag tycker det låter som du har ett underbart liv med din bebis! Bry dig inte om vad andra tycker, bebistiden är så kort, njut, du som kan!
:D
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Ingen lattemamma...

Inlägg av TorsMamma »

Hej,

Jag var hemma med min son tills han fyllde 3 då märkte jag ett visst behov hos honom att få umgås med andra barn. Innan det gick jag inte till ÖF eller andra aktiviteter, bara sjukdommar och baciller där. Det får de nog av i alla fall tänker jag. De små behöver få bygga upp sitt immunförsvar. Och jag anser nog att min son är bland de friskaste barn jag någonsin stött på. Det lilla han är snuvig är mycket lindrigt och det mesta har han fått från dagis.

Jag tar och flyttar denna tråd till Kackel så kan vi fortsätta där. :D
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Bellan
Inlägg: 537
Blev medlem: mån 20 dec 2010, 19:57

Re: Ingen lattemamma...

Inlägg av Bellan »

Hej!

Jag har en dotter som är 13 månader och är föräldraledig från mitt jobb som förskollärare. Vi har mest varit hemma och när vi träffat andra barn har det varit hemma hos oss eller hemma hos dom och då har det varit max 3 barn med. Jag ser anser inte att min lilla tjej behöver leka med andra barn än, däremot behöver hon få uppleva saker tillsammans med mig och min sambo. Att undersöka världen (då menar jag den närmaste miljön) är viktigare anser jag. Vi träffar mor- och farföräldrarna då och då och så kommer det besök av andra också. Hon följer med och handlar och på andra utflykter också. Och hon är en glad, trygg och för det mesta frisk tjej.

Som TorsMamma säger är det mest baciller och sjukdomar på öppnaförskolor och andra "barnträffar". Fick för mig att jag behövde komma ut förra veckan och gav mig iväg till vår öppnaförskola och gissa 3 dagar senare kom förkylningen #-o Såg direkt att några barn var snoriga och hostiga (varför tar man med sjuka barn på sånt där?) Så här har det varit varje gång vi har varit iväg på sådana där tillställningar. Man tycker att jag borde lärt mig :oops: Eller jag borde skriva dom få gånger hon har blivit sjuk har vi varit iväg på nått sånt här någon dag innan.

På min förskola kan vi i personalen ibland bli riktigt arga på föräldrar som kommer med sjuka eller genom förkylda barn. Förskola = sjukstuga känns det som ibland. Men angående om barn behöver träffa och leka med andra barn, nja dom har inget behov av det förrens dom blir lite äldre anser jag. Det är väl kul att se någon i sin egen ålder men barn kan inte "leka en lek" med andra barn förrens dom blir upp åt 2-3 år.

Hoppas jag kunde dela med mig av lite tankar :D
/Bellan
Lillan - 10, Kurad och sover gott sen -11
En ängel som kom och vände - 16
Liten, nyår -18
Skriv svar

Återgå till "Kackelforum"