Känner att vi behöver lite tips och hjälp. Vi har precis kurat lillasyster, som nu sover som en dröm. Nu gäller det vår stora tjej som är 2 år och 9 mån. Hon har aldrig lyckats somna själv för natten. Inte på dagen heller för den delen (förutom på förskolan, men då är de ju fler i samma rum).
Efter att ha läst "sova-hela-natten" och kört kuren med lillasyster så känns det ju som att vi gjort alla "fel" man kan göra gällande sömnen med vår förstfödda
. Idag ser nattningen ut på följande vis. Välling i soffan vid 19. 19.30 sängen, har tyvärr tagit bort spjälsängen så vi ligger tillsammans i hennes säng (efter tvättning och tandborstning). Då läser jag eller pappa två sagor och sen är det sova, eller ska vara sova. Men här börjar problemen. Hon vrider och vänder sig och pratar för sig själv, pratar med den som lägger, ska lägga sig åt olika håll och "håller på" i det oändliga. Det tar ungefär 1 timme från att vi lägger oss i sängen tillsammans. Ohållbart!
Det är verkligen hon som bestämmer känner vi båda och det har bara blivit så fel. Hon säger till oss och inte tvärtom "lägg dig ner, mamma/pappa", "nej, släck inte!" "NEJ, gå inte" ibland lyssnar vi på henne och ibland inte. Vid de tillfällen vi gått ut ändå kommer hon ut och är superledsen och säger "jag blev ledsen för att mamma/pappa gick ut" - "Men varför gick mamma/pappa ut?!" Och det är inte bara tårar, det är skrik och vrål inne från henns rum om hon ligger kvar
. Hon har ju märkt att vi ramsar för lillasyster och hon gör samma sak för sina gosedjur när hon leker med dem. Hon är väldigt verbal och när jag sagt till henne att jag också tycker att hon ska lära sig att somna själv precis som lillasyster så säger hon bara att hon inte vill somna själv.
Vi har ju förstått att vi ska återinföra spjälsängen men vad är nästa steg? Lägga tillrätta och sen bara köra med ramsa så som vi gjort med lillasyster? Ska vi förklara för henne vad vi kommer att göra? Hon är ju så otroligt van vid att läsa saga i sängen och att vi somnar tillsammans.
Ska vi skriva upp ett schema? Rutinerna vid läggning ska vi ändra så att vi skrattar oss till sömns i alla fall. Jag är helt säker på att vi brister i vår attityd i och med att vi också är vana vid detta nu och det kräver en del att bryta ett mönster men vi är verkligen övertygade om att vi vill göra det nu. Vår tjej måste få känns sig trygg i att somna själv.
I övrigt sover hon på nätterna när hon väl somnat och hon är en glad/trygg/rolig liten tjej på dagarna. Nätterna vara ungefär mellan 20.30-06.30 och hon sover 1 timme på dagen.
Hoppas någon orkar ta sig tid att läsa igenom detta och kanske komma med lite tips och råd och erfarenheter.
Tack på förhand!!
& Lillmysan april -10 
)...
