Själv känner jag mig som en skör kvist som går av så fort sömnen börjar hackas upp för mycket eller sonen inte blir nöjd och jag inte självklart kommer på vad det bästa att göra i stunden är..Inatt gick nog min kvist av några gånger om och pappan fick rycka in och försöka få Niko att sova till slut. Medan jag kastade mig i sängen och sov en timme. Verkade inte som det räckte med massa mat inatt. Nej, skulle vaknas och stånkas och pressa och trycka. Magen verkade bråka rejält med honom. Blev också mer än en vända till skötbordet under varje nattmål (ca 3 st beroende på vad som räknas som natt då). Massa bajsande. Verkar som att han har svårt att sova pga magen rätt ofta. Och jag känner mig så maktlös -VAD kan jag göra? Vad BÖR jag göra? Gå runt och bära (vilket ev. lugnar) eller buffa vidare i sängen..eller ännu ännu mera mat? Men svårt få i honom mer mat, så inte så säker på att det är det. Nu har jag erbjudit flaska/ersättning efter varje amning. Ibland när han ätit upp ersättning men inte verkar komma till ro ändå har jag erbjudit bröst igen. Han tar det, men har på senare tid ofta släppt varpå det blir väldigt blött eftersom det spruta ut ur brösten (jobbigt tycker jag -kan det vara DET som gör att han får ont i magen, att det sprutar menar jag??). Har låtit det spruta i handduk då tills det avstannar och erbjudit igen, men ofta är han inte så intresserad ändå eller bara ett ytterst kort tag. Detta är alltså när vi snackar påfyllning. Inte första amningen, då äter han ju med aptit!
Jag har som sagt inte gått över till att trappa ner amningen ännu, snarare bara trappa upp ersättning (dvs erbjuder vid nästan varje mål nu även om han inte tydligt visat att han vill ha mer). Jag känner att matandet har blivit lite jobbigt. Jag menar, jag verkar ju ha mjölk som sprutar ut och använder ofta mjölkuppsamlare (som nästan fylls) på bröstet som inte ammas eftersom det alltid blir läckage. Helst vill jag bara ha vanliga amningsinlägg, för blir många blöta kläder på det här slaskiga sättet, men trycker på så hårt ofta att det är skönare att låta det rinna ut. Annars har jag inga problem med amningen mer än att jag då fyller på med ersättning för att vara säker på att han blir riktigt mätt. Men för MIG så känns det jobbigt med detta eviga slabbande och sittande med brösten blöta och ute i vädret. Sen blir det ju massa dubbelarbete att först köra hela sm a'la amning och sen köra samma med flaska efteråt. Med dottern körde jag helt slut på mig med evigt ammande och vill då hellre gå över till mer ersättning än att bli så slut igen och inte må helt bra. Men lite osäker på hur jag ska trappa ner det lagom och hur jag ska få in vanan med ersättning? Jag tycker det blir mycket som rinner utanför när jag matar med flaska. Något tips?
Det här med att sträva mot SM men inte hålla på tider. Hur kan jag tänka på det lite mer konkret. Jag försöker ju mata enligt SM, jag försöker få honom sova gärna 2 timmar och vara vaken minst 1.5 h (som ibland blir bara knappt 1h och någon gång varit så mycket som 3h). Sovandet går ju fortfarande inte så bra, speciellt vargtimme och eftermiddagar krånglar mycket. Och inatt började det trassla redan vid midnatt så natten blev helt kaotisk. Men när ska jag börja tänka att jag ska försöka få in längre sömnpass på natten och så? Han är ju en månad imorgon men sover som allra mest 3 timmar i sträck, då ofta före midnatt.
Oj, blev lite långt. Är lite frustrerad över mig själv, då jag inte vet hur jag ska förhålla mig till de här sömnproblemen och bajsandet som jag också upplever som trassligt..
) Fortsätt med Sempers magdroppar.