Det vi har problem med är "skrattet till go nattet".
Visst är hon glad efter nattslurken och om man kittlar lite kan hon nääästan skratta
Vi har kortat ner läggningsrutinen avsevärt, det enda vi gör efter nattslurken (ammar) är att borsta de två tänderna och försöka få henne att skratta innan nattaren går in med henne till sängen.
Det VI tror är problemet är att hon ev. är för trött? Hon ska sova 1,5 timme på fm och ca. 45 min på em. (vissa dagar sover hon inte ens så långa pass) men sen är hon vaken mellan 14 - 19 och det är egentligen på tok för lång tid men vi har haft svårt att bara lägga ner henne för en 20 minuters extra lur...
Nu har vi börjat kura henne även på dagtid, vilket har funkat bra (förutom att hon blir ledsen vid tillrättaläggandet även då) och nu känner vi att vi enklare skulle kunna få till en extra lur vid 16-tiden.
Dessutom har vi nog hamnat i en ond cirkel men just skrattet till go nattet. Vi har svårt att få till det och känner att vi har börjat bete oss smått desperat för att få henne glad (eller inte ledsen) varpå hon blir förrvirrad och skrattar knappast...
Vi har även låtit henne flytta in till storasyster för två nätter sen och funderar på om bytet av rum har påverkat negativt för nätterna har blivit sämre sen vi gjorde det.
Storasyster sover inne hos oss sen dess för hon tycker att lillasyster skriker så...
Känns som vi börjar tappa det grepp vi hade...
Någon som kan stötta?