snälla, hjälp! han gråter och lyssnar inte (snart natt 4)

[bentemaria]

hej! jag har en annan tråd här inne, men nu har det gått över fem dagar sedan jag skrev ett inlägg där utan att ha fått något svar, så jag testar att lägga in en ny tråd, trots att jag inte "borde".
jag förstår verkligen att ni hjärtebarnskontrollanter har annat att göra än att hänga här hela tiden och dessutom gissar jag att mina frågor och funderingar inte var helt lätta att svara på, men nu är vi riktigt desperata och behöver råd från någon utomstående!

min tråd finns här; http://www.annawahlgren.com/phpBB3/view ... 2&start=15
och någon får gärna stänga den här, men jag skriver iallafall det senaste här;

vår minsta son kurades för snart två månader sedan. allt gick väldigt bra i början och för varje natt sov han bättre och mornarna kunde hållas ända fram till klockan sju, då han ska vakna. antingen pratade han ganska nöjt, eller så somnade han faktiskt om.
på kvällarna somnade han efter ett tag ganska snabbt och "gnölade" oftast bara en liten liten stund.

dagarna var värre. vi körde första veckan i vagnen, eftersom han var van vid det, men efter ett tag började vi "dagkura" honom. som han skrek! det var mycket mycket värre än nattkurningen. våra hjärtan gick i tu, men vi höll ut och snart nådde vi målet att han iallafall sov längre perioder i sängen.

men dagarna har aldrig blivit riktigt bra. och nu de senaste veckorna är det bara för sorgligt. han gråter varenda gång vi lägger honom och vaknar han upp är han jättesvår att få att somna om. idag tog det priset. jag fick stå och solfjädra och buffa (buffa har vi inte gjort sedan i början och vi har överhuvudtaget varit väldigt lite inne hos honom, efter det snabba nedläggandet och ramsan ut) för att få honom lugn, vilket tog en evighet. när han äntligen somnade sov han bara 25 minuter innan han vaknade igen och då gick det bara inte att få honom att somna om först. han grät och skrek i 40 minuter, trots att jag till slut gick in och solfjädrade. till slut orkade jag inte längre utan gick ut och satte på musik jättehögt. till slut somnade han och fick väl en timma till (ska sova 2 tim på dagen). musiken började vi med häromdagen (går att läsa om i mitt inlägg i den andra tråden) och då sov han rätt ok, men vi vill inte känna oss låsta till att spela jättehög musik när han ska sova. särskilt inte som vi bor i en lyhörd hyreslägenhet.

jag och min man är helt knäckta. vi såg liksom framför oss hur det skulle gå lättare och lättare, men nu går det bara bakåt. vi har attityden och övertygelsen, men vi mår så himla dåligt av det här. samtidigt har vi inget val. barnet måste ju sova och det finns inget annat sätt för honom att sova ... han har alltid varit jättedålig på dagsovning och han bara kunnat sova i vagnen, men det funkar inte att gå runt i två timmar med honom när storebror är med.

nu de senaste två kvällarna har han tagit med sig gråtandet till kvällsläggningen. han har även där blivit "sämre" på att somna de senaste veckorna, men aldrig på det här sättet. stackars storebror ligger snällt i sängen bredvid och säger ingenting, men han måste ju bli störd av att lillebror gråter så varje gång han ska sova.

jag vet varken ut eller in. vill så gärna ha hjälp och råd. vad ska vi göra? någon som har råd och tips? varit med om samma sak?

som sagt, stäng gärna den här tråden och klistra in det här i den andra, jag ville bara "synas" lite.

tack på förhand!

[chokladkaninen]

Hej Bentemaria!

Jag överlåter finliret i er läggningsrutin åt dem som är mera kurvana - för mig ser det ut som att ni gör helt rätt och bara behöver fortsätta likadant, tryggt och konsekvent tills lillkillen accepterar att det är så här rutinen ser ut nu, och att det är skönt att få sova. Även på dagen!

På längre sikt hänger läggningarna ihop med hur dagarna i allmänhet ter sig. Livet ska vara spännande, roligt och tröttsamt... och en ettåring (är han väl?) behöver få vara mycket delaktig i familjens vardagsliv, jobba mycket med sin fysiska kapacitet, och särskilt komma ut! O:) Går eller kryper han så gäller det att han får komma ut och bli "kälkbacketrött", och inne kan han jobba med att t ex sopa, öppna och stänga skåpsdörrar, assistera vid matlagning etc. Läs gärna på om 1-åringen i Barnaboken (skaffa den om du inte har den, du behöver den! ) - det är så lätt hänt att man fastnar i att tänka på ramsor, buffning, schema och ordnüng att man glömmer att barnets främsta intresse är att lära sig hur världen funkar! Klart som fasen att man blir sur att gå och lägga sig ifall man inte har fått tillräckligt tillfälle att upptäcka världen.... 8)

[Acnaib]

Hej igen!

ja sammanfoga dina två trådar och har nu läst allt jag missat. Förlåt att du fått vänta så länge på svar.

Förstår att det är kämpigt för er nu!
Som jag läser det så verkar det som om det finns en del oro från er sida - att han inte sover. Det är de egna vargarna som man måste skjuta - annars smittar de av sig till lilla älsklingen.

Hon han blir lugn av att ni spelar musik högt så gör det. Men då han somnat skulle jag välja att skruva ner musiken. Varje dag skulle jag skruva ner lite till då han somnat och på så vis även så småningom backa med musiken.
När du lagt honom och ramsat dig där ifrån så gå iväg och grejja med nåt riktigt viktigt som bara måste göras nu, och du kan inte gå tillbaka innan det är klart - det är SÅ viktigt! När du väl är klar med det där viktiga så går du tillbaka och ramsar en omgång till och så tillbaks till nåt annat riktigt viktigt. Eller sätt dig och läs texten på text-TV högt och nästan lite argt.

På kvällen kan det ju vara så att lilla älsklingen är lite övertrött eftersom han inte fått all vila han behövt på dagen. Försök att en tid lägga honom 15-30min tidigare. Det kan hjälpa!

På morgonen ger ni EN pangramsa, sen inte mer! Om ni ramsar så där mycket kommer det bara resultera i att han vaknar tidigare och tidigare.

Om jag har glömt någon fråga så fråa igen så ska vi se om vi kan fundera vidare

Värme och kramar!


Bianca

[Acnaib]

Hej igen!

Glömde fråga innan:
Hur gör ni med mörkläggning vid dagslurarna? Om ni inte kört beckmörkt tidigare under dagen så kanske det kan vara värt att prova? :-k


Bianca

[bentemaria]

Tack tack tack Bianca! Det är absolut ingen fara att det tog lite tid ... som sagt, jag förstår verkligen att man inte har tid att hänga här hela tiden. Det är bara så grymt att ni som gör det gör det. Ni är ovärderliga! Utan det här forumet hade vi nog gett upp kuren för längesedan. Låter trist, men det är peppet och stöttandet som gör att man/jag/vi orkar gå vidare, när allt inte blir som i boken. Vi är ju övertygade om att vi kommer att nå målen nångång, men var inte beredda på att det skulle ta så lång tid.

Tack också Chokladkaninen för ditt svar! Det är lätt att glömma att han är så stor nu ... Eftersom han är lillebror känns han dessutom mindre än han är. När jag läste om de där "dagsaktiviteterna" när vi började kura (då var han 10 mån) kändes det lite avlägset. Och nu är han som sagt snart ett.
Nu när det är pappa som är föräldraledig får han mycket av det där gratis. Jag är inte mycket för att släpa ned barnen tre trappor och gå ut i kyla och regn, men pappan får krupp om han är kvar här inne, så det blir mycket uteaktivitet. Och nu, de senaste dagarna, har vi även försökt börja med att få honom socialt delaktig. Storebror tar så mycket plats, så det är honom man tänkt på tidigare.

Pinsamt nog har jag haft Barnaboken i 2,5 år utan att ha läst den. Nu har jag börjat och det är verkligen en ny värld som öppnat sig. Sörjer så att jag inte läste när storebror var spädis. Undrar hur våra liv sett ut då?

Hur som helst. Puh. Svantes sömn. Baaah. Hade jag inte läst Sova hela natten hade jag sagt att han är ett barn utan stort sömnbehov, för han vill verkligen inte sova. Dock är han hur grinig och sur som helst de dagar han inte fått den sömn han behöver, så uppenbart behöver han den. När han har sovit (som de första veckorna av kuren) är han en solstråle och hur glad som helst.

Nu får vi helt enkelt se till att backa med ramsorna. Jag tycker inte att vi ramsar jättemycket (mer än vad som blivit på morgonen när de båda vaknar och pratar, men vi har backat jättemycket med det nu), men helt klart mer än man bör. Det är väl bara det där att vi är så rädd att hamna i 5-minutersmetoden och vill visa att man är där utanför iallafall ...
Jag försöker fundera på om vi kan göra läggningarna trevligare. T.ex. har vi alltid först släckt lampan och sedan lagt i sängen. Ikväll testade vi tvärtom (släckte taklampan, men lät en mindre lampa lysa). Vi släckte lampan när vi lagt ned båda barnen och det känns som att det var liiiite liiite bättre. Han gnölade och skrek en del efter att vi gått ut, men det var aldrig gråt. Pappa får testa detta även på dagen i morgon. Kanske känns det tryggare/mysigare. Hoppas. Han får även lov att testa det där att läsa text-TV högt. Kanon!

Ok, en pangramsa i morgon bitti, sen tystnad. Får se hur det går! Svante går ann, han låter och låter och låter, men det värsta är när storebror börjar bli uttråkad och less på att vara där inne och lyssna på honom ... då bryter helvetet lös, så att säga. Men hur som helst funkar ändå inte ramsan på storebror då, så det är väl bara att låta dem vara. *stålsätter mig*

Tyvärr har vi redan testat det där med att lägga tidigare. Fick ett infall och tänkte att vi skulle lägga lite tidigare och sen ta upp dem närmare tiden som de brukar vakna, men det ledde bara till att Svante började vakna vid fem istället och det är det vi försöker kämpa oss ifrån nu. Funkade inte på vår gosse, inte!

Åh, tack igen, Bianca! Så skönt att få backning!

För övrigt borde den här tråden byta namn. Ska fundera på vill vad, bara!

[bentemaria]

måste även lägga till att vi har blivit jätteduktiga på husljud! nu inte bara diskar vi efter läggning. vi sätter på tv:n också! det är en stooor förändring mot tidigare, då vi i smygit och viskat hela kvällen för att inte störa barnen

[bentemaria]

hej igen! jag har länge haft en tråd här för Svante och en för storebror inne på forumet för äldre barn. Nu känner jag att jag skriver titt som tätt på båda ställena och att båda blir inblandade i båda trådarna, så jag fortsätter där inne nu när Svante nästan är 12 mån.

Du har varit en sån ovärderlig hjälp här Bianca och jag ser att du även är kontrollant där inne, så om du vill får du ju mer än gärna kommentera även i den tråden också. Men det gör du som du vill. Vill iallafall tacka dig hur mycket som helst för hjälpen och stöttningen under kurningen av Svante! Utan dig hade vi nog inte hållit ut den där första tiden då dagskurarna rent ut sagt var för jävliga.

Tack