Nu går vi in för andra kurnatten

[Gossebarnsmamman]

Då var vi igång med kuren. Måste erkänna att jag var faktisikt både spänd och lite nervös när vi skulle sätta igång igår kväll. Jag tvivlade på att det verkligen skulle fungera för oss. "Säkert för alla andra men inte för oss.."

Från att springa upp i genomsnitt 15ggr per natt till sonen fick vi uppleva FYRA vakenpass med honom första kurnatten! Det är ju inte klokt. Mina föräldrar frågade idag vad det är för trollkur
I och för sig var han mycket frågande under de passen och vaken längre än han brukar men han somnade om till ramsans bekräftelse och sov längre pass än han någonsin har gjort under sina fyra levnadsmånader.

Dagen idag har han varit mycket trött och det har varit svårt att väcka honom i hans dagslurar. Och nu går vi in i andra kurnatten och han har lagts glad och lycklig i sin säng och somnat själv utan några som helst frågor eller protester. Jag kom på när han somnat att jag glömde bekräftelseramsan ikväll. Behövdes den tro? Han blev tyst av beskedet och somnade lugnt.

Det som kommer bli en utmaning för mig är att inte buffa honom inatt. Han ÄLSKADE att bli buffad och gick igång inatt varje gång jag slutade. Ville bara ha mer. Men jag slutade så fort han blev sömntung och lugn. Nu kommer det bli verkligt spännande att se hur han tar ramsan inatt, från dörren. Om den kommer ta bättre inatt än vad det kändes som den gjorde första natten. Hoppas hoppas hoppas.

Ni ska veta vad lycklig jag är att vi är igång och att det fick en sån bra start för oss. Vi har verkligen varit på kanten till sammanbrott i vår familj och jag har mått så fruktansvärt dåligt av sömnbristen som varit ENORM. Nu börjar tro att vi kan bli en normal familj igen.

Kram
Gossebarnsmamman

[ellen05]

Lycka till under andra natten och se till att hålla vargarna långt från sonen

[schnokie]

Lycka till och aterkom med rapport

[annawahlgren]

Duktig flicka Jag blir så glad

Du behöver alls inte oroa dig för bekräftelsen. Det låter som om lilla älsklingen redan vet vad som gäller - och tycker om det, med lättnad

Håll dig påläst och laddad Vargen har du ju redan skjutit, eller hur

[Gossebarnsmamman]

Kära nån...

Nu är jag trött. Fem gånger vaknade han och kunde somna om bara av ramsan utifrån. Jag var överlycklig!
Sedan hände något vid tretiden inatt. Då blev han arg! Så jättearg. Men jag kunde den gången bara ramsa och solfjädra och behålla lugnet och tala om för honom hur det skulle vara. Även om det tog en halvtimme så gick det.

Men sen vaknade han igen efter 30 minuter, alltså vid fyra och var så arg, så arg, så arg... undrar på vad? Tog inte emot ramsan, och det var så tydligt att han ville att jag skulle komma och buffa honom. För nu fick jag ta till det för att lugna. Och jag ville ju inte fastna och jag frågade mig många gånger om det verkligen var kris... Jag vet inte... Jag solfjäldrade på och gick ut med ramsan men varje gång gick han igång och skällde och skällde. Jag tyckte inte att han var ledsen och frågade så mycket. Bara ilsk.

Men det värsta och mest pinsamma är att jag tappar också humöret inatt. Jag blev så arg på honom, han kunde ju så bra och vad var det här för fasoner? I mitt ramsande hörde han hur arg jag var och då gick han igång ännu mer. Men jag kunde inte hålla mig lugn och stabil, så trött som jag var. Jag visste inte i kaoset om jag skulle vänta ut honom när jag var så där ilsk eller om jag skulle in och lugna. Ibland blev det det ena och ibland blev det det andra.

I två timmar! höll detta på men ramsan fick sista ordet och han somnar jättehes och utmattad. Jag med Jag var ibland i upplösningstillstånd och förmedlade säkert helt fel signaler, och jag skäms för det. Men jag kunde inte hålla mig lugn när han aldrig blev lugn.

Till råga på allt försov vi oss vid väckningen... Kära nån...

Hur går vi vidare nu? Om han blir så där arg igen och det känns som han inte ger sig inatt. Hur gör vi då? Nu ska vi ju inte buffa mer?
Åh vad jag vill känna den där lyckan och det där lugnet igen.

kram
Gossebarnsmamman

[annawahlgren]

Det är ju alldeles förträffligt :Du är så duktig

Han blir arg. Bra Vi vill inte förbjuda folk att reagera. Låt honom vara ilsken, det dör han inte av, tvärtom Men när han är arg är han inte mottaglig för några som helst insatser, så låt honom vara i fred Vänta tills han (möjligen) blir ledsen och låter trött och uppgiven. Då kan du ramsa och vid kris, solfjädra. Då låter han också lugna sig och ligger kvar, stilla, och somnar. Men du ska UT innan dess, i god tid och med ramsan glad, effektiv och punktsättande Eller mjuk, om du märker att han verkligen håller på att somna. Som en bekräftelse på att han glr så rätt som ligger ner skönt och avslappnat och ser fram emot den goda sömnen.

Tyvärr måste du sluta buffa helt nu... Som du har förstått. Det kallas att fastna................................

[maria1984]

hej vi har också gjort natt två inatt och först vaknade han vid 2 och sommnade om till ramsan. men sen vid 4 så var han jätteledsen. så jag vagnade (behövs bara 3 tag) och så ut. men det känns inte som om han lyssnar på ramsan och jag vet inte om jag ska låta bestämt arg eller mer mjuk.
halv 7 vaknade han också och lugnade sig bara när jag vagnade.
det är jättesvårt

skulle verkligen bli glad om du kunde svara på mina frågor längre ner Anna.

[Gossebarnsmamman]

Tack och åter tack för feed back Anna

Jag känner mig inte lika usel längre, bara lite, för att jag inte kunde vara stabil och lugn utan for fram som ett åskmoln inatt. Det kändes ett tag som att jag säkert hade förstört allt vi byggt upp så bra genom att jag inte kunde hålla lugnet. Men nu ska vi ta nya tag inatt och vänta ut hans ilska och ge honom ramsa när han kan ta emot. Ännu en prövning att besegra!

En fråga bara: Hans andra natt vaknade han ju många fler gånger än under hans första. Det är ju meningen att det ska bli färre uppvaknanden Vad kan detta bero på. Var han så chockad första natten att han sov av det. Och sen andra natten började han fatta galoppen och ifrågasatte allt?

Nu ska jag plocka upp en trött sovande pojk.

Kramar i massor
Gossebarnsmamman

[annawahlgren]

Han var och är trött - och förvirrad. Här möblerar du om hela hans lilla liv och han fattar förstås ingenting Men han kommer att reagera med lättnad, när väl polletten trillat ner. För han vill ju sova. I likhet med alla andra människor, stora som små

Var inte otålig nu Hjälp honom. Se det som så. En tillgång, inte en belastning eller påfrestning. Han behöver bara veta vad som gäller och kan sedan slå sig till ro i det lättad

Och glöm inte de anra sjutton bebisarna i rummet bredvid. Som verkligen VRÅLAR. När ska du ta hand om dem

Varning för överkoncentration! Mer förtroende för lilla barnet

[annawahlgren]

maria 1984 Egentligen är det inte så svårt. Se mitt svar ovan. Du måste "bara" odla Attityden (lätt att säga). Lillla barnet orkar inte ha vargar springande kring sig. Du är tvungen att agera säkrare, mer självklart, mer liksom i förbigående. Det kan han ta emot

Vad gäller ramsan måste du lyssna av bättre. Det ska kännas som att du för en dialog med honom. När du känner kontakten - även om han är tyst - vet du också om du ska ta i ("Nu får det vara NOG!") eller om du ska bekräfta mjukt ("Just det, precis så gör man när man ska sova så gott, sov så gott") - typ.

Pris och beröm på dig och svikta nu inte, dvs släpp inte in några vargar som verkligen inte hör dit

[Gossebarnsmamman]

Då var den tredje natten klar och det är en lättad mamma idag, igen. Även om han fortsatte att vakna 7 gånger även denna natt var det helt andra banander. Så här blev det.

- Första gången somnade han om själv utan ramsa.
- Andra gången ramsade jag en gång, han jollrar till svar och somnar!
- Tredje gången lite tvär och lite ilsk men jag väntade ut honom och ramsade när han var mottaglig. Blir då tyst och somnar till bekräftelsen. Tog 15 min.
- Fjärde gången kom ett pip och jag ramsade (kom på efteråt att jag nog kunde varit tyst... suck) Han somnar med en gång.
- Femte gången ligger och gnyr lite själv som tillslut går över i att han blir arg. Jag ramsar och han blir ännu argare. Vill nog vara ifred Ger honom en lugn och bekräftande ramsa när han lugnat sig och han somnar. Vaknar till efter fem minuter i en sjätte gång, då får han vara ifred och får en bekräftelseramsa när han tystnat.
- Sjunde gången har vi ett långt vakenpass i vargtimmen, på en timma! Är arg och gnyr om vartannat. Jag går in och solfjädrar en gång. Men ÄNNU en gång talar han om att han vill vara ifred. Blir ännu mer irriterad av att jag kommer infarandes. Såklart.

Sedan väcks han av en sprudlande glad mor som har en fantastisk morgon med sin son. Verkar faktiskt mycket lugn och harmonisk. Jag tänker att nu kan väl inte han sova sin förmiddagslur. Men se det gick ju jättebra. Jag la honom och gav honom en dagramsa och gick ut. Han pratar för sig själv i fem minuter och somnar sedan lugnt och tryggt.

Idag är livet fantastiskt! Tack Anna för ditt underbara stöd och din hjälp till oss.

Nu hoppas vi att han inte ska vakna så många gånger framöver. Men skillnaden mot hur vi hade det förut är enorm. Nu ska vi ha tålamod och lita på honom. Det kanske tar lite tid för prinsen att ändra kurs helt. Men vårt mål är klart: 12 timmars sömn!

Kramar i massor
Gossebarnsmamman