Två töser

[Acnaib]

Hej!

Jag och dottren var på BVC i tisdags och jag stötte där på ett "problem". Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera hela situationen och söker därför råd här.

Så här är det:

Vår dotter, Freja är nästan alltid glad och positiv. Hon är dock väldigt blyg och ömmer sig gärna bakom mig eller pappan om någon "främmande" pratar med oss i någon butik eller liknande. Vi har itne sett detta som något problem alls. Både jag och pappan var väldigt blyga som barn så...
Men, var gång vi ska till BVC, barnmottagninen, tandläkaren eller om jag ska till MVC så har vi ett ltie "värre" problem. I väntrummen är Freja alltid glad och nyfiken men så fort vi kommer in i mottagningsrummet så blir hon hysteriskt ledsen. Oavsett om där finns någon eller om rummet är tomt så gråter och skriker hon otröstligt. Om hon får sitta i mitt eller pappans knä trycker hon sig så hårt hon kan mot os och vägrar släppa taget. Vi har aldrig egentligen sett det som nåot problem, utan mer som "jahopp - hon gillar visst inte det här" Vi brukar prata med henne om allt möjligt för att hon ska vta att allt är OK, men det hjälper sällan,eller snarare aldrig.
Nu i tisdags på BVC tyckte hon det var jätteroligt i väntrummet, men så fort vi kom in till barnsjuksköterskan så... Hon skrek så hysteriskt så jag trodde hon skulle kräkas igen. (Hon gör det ibland så hon blir riktigt ledsen). Det gjorde hon dock inte, men hon var otröstligt. Jag klädde av henne, vägde, mätte m.m. - allt under hysteriska skrik. Barnsjuksköterskan undrade om det brukade vara så här och jag svarade - ja! Så här är det, jag tror inte hon gillar dessa små trånga rum.

Till saken hör, att vi nyligen flyttat till ny ort. På dem gamla orten var det ALDRIG problem, men Freja var ju bara 10 månader då vi flyttade - nu är hon 15 mån. När vi kom till nya orten fick hon vaccination, den första träffen med BVC här. Därefter fick hon två gånger vaccination för svininfluensa, sen pricktest för äggallergi (vilket visade sig att hon hade). Så de "första" gånger här har ju inneburit "obehagliga" upplevelser, vilket jag tror spelat in mycket.

Tillbaka till tisdagen: Så menade barnsjuksköterskan att Frejas "uppträdande" naturligtvis berodde på att hon hålls hemma för mycket Freja går ju inte på daigs, och jag har tänkt fortsätta ha henne hemma även nu när nästa bebis väntas. Hon menade att Freja måste komma ut bland folk oftare, och det bästa vore ju naturligtvis om hon fick gå 15 h på dagis nu när bebisen kommer - skönt för mig oxå, menade hon. Jag blev ruggit irriterad och sa att jag minnsan låter Freja träffa folk. Jag går på babysim med henne - INGA problem alls! Vi går till öppna förskolan ibland - Där är hon hur glad som helst, aldrig några problem alls. Bibliotek - problemlöst! Så jag förstår inte. Det är ju BARA i dessa små trånga rum Freja reagerar som hon gör.
Dessutom menade barnsjuksköterskan att Freja är sen i språkutvecklinen, vilket hon naturligtvis inte varit om hon fick gå på dagis. Visst, Freja pratar inte, hon säger ga eller ka till allting, men hon förstår nästan ALLT jag säger. Hon är dessutom extremt motoriskt och finmotoriskt utvecklad. Hon kan simma ca 6 meter under vatten, helt själv. Och allt har hon lärt sig utan dagis hjälp. Så...

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det här. Jag ser varken hysteriutbrotten eller "talproblemen" som några problem. Men hur ska jag hantera det här? Det är ju liksom inte roligt att höra att det är mitt fel att Freja är/gör så här, bara för att jag inte vill skicka henne till dagis. Jag menar, Freja älskar att vara hemma, vara en del av vardagen, hjälpa till med allt - varför dagis?

Åh, jag är ledsen att inlägget blev så långt, men jag skulle verkligen uppskatta råd om hur jag ska hantera "mottagningsrums-fobin" samt "icke-språket".

[SusanD]

Hej, var inte ledset för att inlägget var långt, det var ju riktigt intressant att läsa.

För det första så tycker jag att du ska fortsätta hålla tösabiten hemma, att gå på dagis 15 tim i veckan kommer säkerligen inte påverka hennes språkutveckling eller blyghet positivare än om hon är hemma.

Jag tycker hon verkar så otroligt normal som får panik inne i beh-rummet på BVC med tanke på vad som hänt där med vaccinationer och pricktest. Ingen strålande inledning på ett bra förhållande om man så säger.
Kan inte BVC-sköterskan komma ut i väntrummet och skapa kontakt. Det gör alltid vår sköterska, hon sitter och pratar med barnen en stund innan det ska mätas och vägas. Alternativt kan man ju mäta och väga hemma, man är ju inte tvungen att gå på BVC.

Sigge som är två år och fem månader har bara pratat en kort period, däremot har han alltid gjort sig förstådd på andra sätt. Jag ser inte det som ett problem att han är "sen" med talet när han kommunicerat länge, har kompisar, gör sig förstådd, har roligt, leker och trivs med livet. Man hinner prata och det ska gudarna veta att en del pratar på tok för mycket.

Och för allt i världen sätt henne inte på dagis när hon ska få ett småsyskon, jag kan inte tänka mig något värre än att bli utbytt mot en "ny unge". Du kommer dessutom behöva all hjälp du kan få och är man 15 mån så kan man göra väldigt mycket nytta.

Så håll henne hemma, håll er ifrån BVC eller håll er i väntrummet, och lita på att hon kommer prata mer när det är tid för det.

Kram Susan

[Acnaib]

Hej SusanD och TACK!

Så skönt att läsa det du skriver.

Freja gör sig oxå förstådd, jag förstår allt hon "säger" då hon ju betonar olika, pekar och gestikulerar. I mina ögon "pratar" hon ju, även fast hon inte använder riktiga ord. Hennes pappa var oxå sen med språket, men när han väl började prata var hans första ord "Min lillebror" och därefter pratade han helt felfritt.

Ang. BVC så blir Freja inte hysterisk i väntrummet även om barnsjuksköterskan kommer ut, vilket hon gjort. Freja blir lite blyg och gömmer sig gärna hos mig, men inte ledsen. Sen när vi år mot rummet tycker hon det är spännande men så fort hon ser in i rummet och förstår att det är dit in hon ska så händer det något och hon blir som utbytt, skriker och gråter hysteriskt! Det spelar ingen roll om det bara är jag och Freja i rummet, eller om där finns "främmade" personer. Hon reagerar likadant. Men så fort vi har lämnat rummet så skrattar och busar hon som vanligt. Märkligt.

Nej! Ja hade verkligen inte tänkt lyssna till rådet att 15 timmars dagis skulle vara lösningen. Jag behöver min tjej hemma! Men blir så ledsen att hon på BVC kan påstå att jag gjort min tjej å blyg och "sen-i-språket" bara för att jag valt att vara hemma med henne. Och jag som tänkt ha båda barnen hemma läänge! Nej, tänk om någon förvisat mig till ett dagis när det precis kommit en ny flockmedlem.

[chokladkaninen]

.... och även med så här små tror jag på rollspel och övning! Mot "fobin", alltså.

Jag var nyligen på 18-månkontroll inkl vaccination med min pojke, och han hanterade det obehagliga sticket så extremt lugnt att jag blev överraskad! Hemligheten var att han och Storasyster har en läkarväska hemma, där det bland annat ingår en spruta, och Lillebrors största hobby har i flera veckor varit att ge oss sprutor och säga: Ont! Vi förväntas då skrika: Ajajaj! Och så blåser han sedan och smörjer ibland på imaginär salva eller sätter på plåster. 8) Så när BVC-sköterskan kom med sprutan sa jag: Nu ska vi ta spruta, ont! Och så fick han sprutan och grät ca 20 sek, sedan blåste vi och satte på plåster.

Och Storasyster, som är 3 år, klarade nyligen ett besök hos tandläkaren helt utan problem eller rädsla tack vare att vi innan hade "övat" på att gå till tandläkaren varje gång vi borstade tänderna. Så jag är numera helt rollspelsfrälst!

[Ewa]

Äh, rätta mig om jag har fel, men tösen är ett drygt år, visst 8-[ SEN i språkutvecklingen ](*,) Lyssna inte på alla dumheter som ploppar ur folk ibland, säger jag bara. Somliga satsar hårt på motoriken och då får talet stå tillbaka en smula. Men att vara SEN i språkutvecklingen när man inte säger så mycket vid 1 års ålder Min lilla sa inte mycket förrän hon var över 2, men kommunicerade rikligt och förstod allt. Och sedan tog det en våldsam fart och hon slutade aldrig prata. Har fortfarande inte gjort. Sonen pratade tidigt och mycket. Och ingen av dem har gått på dagis som små

Vad gäller små utrymmen, och överhuvudtaget framöver när man ska ge sig ut på något litet nytt äventyr så är Chokladkaninens råd alldeles lysande. Funkar faktiskt alltid. Om det så gäller restaurangbesök, storhandla, tandläkarbesök, bvc-besök, börja skolan... övning ger färdighet, liksom. Som novis har man ju faktiskt inte så stor koll på vad som ska ske, vad som förväntas av en osv. Får man då lära sig hemma genom lite tryggt och roligt rollspel så VET man ju. Och det gör liksom hela skillnaden. Förberedelse, helt enkelt.

Kram

[Anna09]

Hej,

måste också flika in. Man blir ju helt rabiat när man läser och även själv hör vilka snillen som jobbar på BVC.

Jag har hela tiden levt efter devisen, som också AW skriver: låt världen vara liten innan den blir stor

Här har vi en 14 månaders som inte säger mer än "mamma", "pappa" och buff till det mesta. Men hon förstår också mycket av det man säger. Så jag brukar faktiskt utnyttja det. När vi fått sprutor har BVC kommit viftandes med sina distraktionsmoment i form av olika leksaker. Jag har bestämt tagit bort dem. Jag har inte velat lura Ester utan hon skall lugnas och gå igenom det på naturligt sätt. Och hon lugnar sig alltid hur snabbt som helst. Hon är också en "kräks-ledsen" tjej, så jag vet hur det kan vara.

Jag brukar förklara att "nu kommer det göra ont i benet men det går så snabbt och mamma finns här, du är så duktig" och sen när sticket har hon naturligtvis blivit jätterädd och ledsen. Men jag fortsätter förklara lugnt och med skön ton i hennes öra.

Kan ni inte få komma till BVC på "bluff-besök" om man säger. Bara komma dit, prata en minut eller två och sedan gå. Det hade jag nog gjort om vi hade haft samma problem.

Angående dagis: här kommer inte dagis på fråga förrän långt framöver, helst efter trotsen om jag får välja. Vi har inte deltagit i någon baby-aktivitet alls med henne, träffat väldigt få barn, inte massor av vuxna heller för den delen. Men hon är så utåtriktad, flirtar vilt med kassapersonal, köande och andra vi möter. Är inte alls blyg och tar för sig. Så oroa dig INTE för det alls!

Och som ovan skrivit, inte ta bort när lillasyskonet kommer, det vore ju helt snett. Utnyttja det till massor av oumbärlig social delaktighet istället, ta hand om Lillo tillsammans, välkomna nytillkomna Lillo tillsammans, utforska och förvånas tillsammans vetja! Det hade jag gjort.

Lycka till nu och lita på egna känslan, den regerar! 8)

[Acnaib]

Hej!

För nåra dagar sedan började faktiskt Freja att säga Mamma, (eller Ma som det för det mesta blir) så det kanske fortfarande finns hopp för att hon ska kunna lära sig att prata

Nej, jag hade faktiskt en annan fundering som ni kanske kan hjälpa mig med. Det har visserligen inget med motagningsrumsfobi att göra, men jag tyckte att det var onödigt att starta ytterligare en tråd.

Freja har sin ensamlek i ca en timme på morgonen mellan 7:15 och 8:15. Nu har hon dock på sista tiden börjat att tröttna betydligt tidigare än 8:15. Jag misstänker att detta beror på att hon börjar tröttna på ensamleks-leksakerna och därför behöver jag tips på vad jag kan ge henne för nya, intresanta och kluriga saker.
För tillfället har hon följande: En stalepclown (från Brio), en plocklåda med klossar, en bultbräda, ett pussel (ett sådant med fiurer med knoppar på, ni vet), två bilderböcker, vilka verkligen inte håller ihop längre, ett instrumet (olika för var dag), en tom kryddburk med skruvlock och en ätbar muta inuti, en sats med stapel-burkar (sånna man kan stapla i varandra eller bygga ett torn med, om ni förstår) , en kulbana och sen har hon en Astrid Lindgren-saga på i bakgrunden. Dessa saker har hon haft (samma!) sedan hon var ca 6 månader, så jag förstår ju om de börjar bli uttjatade.

Men här står det stilla, jag kan verkligen INTE komma på något som jag kan ge henne. Mottager mer än gärna lite tips!

Bianca

[Ewa]

Tror jag att hon tröttnat
Prova här:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 284#157284 (innehåller också ett par länkar däri som kan vara vettiga kanske)
Och återkom om du inte får några uppslag

[TorsMamma]

1,5 år, visst?

man kan aldrig ha för många olika plocklådor. vi alternerade med 3 st! Sen börjar väl "pussel" åldern nu? Min son kunde vid ca. 2 pussla precis hur mycket som helst en tid. Allt från 9 bitars till 15 bitars.

Mycket går att köpa på blocket eller tradera begagnat. Tänk på att ha 3 lådor som alternerar.

Lycka till!

[Acnaib]

Tackar, tackar för svar!

Ja, snart är Freja 1,5år!
Jag har läst länken samt alla bilänkar jag kune hitta, men tyvärr hjälpte det inte jättemycket.
Jag har ju Freja fortfarande i spjälsängen vid ensamleken, så alla de där stora konstruktionsmaterialen fungerar tyvärr iinte, ännu.
Men de tips jag fick är följande: Kritor och målarblock (måste dock flytta ut sängen i rummet under ensamleken då, för jag tror inte att hyresvärden vill ha en dekorerad vägg ), mänder av småbilar och så pussel då. (tack TorsMamma! Har faktiskt inte tänkt på att hon kanske redan kan pussla "riktiga" pussel.) Duplo nämns det i flera av trådarna, men Freja leker med sitt duplo om dagarna, det och bilar är typ de enda leksaker hon har - för att jag vill ha det så! 8) Så jag tror inte att hon skulle uppskatta duplo även vid ensamleken, där ska hon väl (om jag förstått det hela rätt) ha saker hon annars inte har.

Ja, jag borde kanske infört flera olika lådor tidigare men hon har ju lekt såå bra med de grejjer hon har hela tiden, så jag har faktiskt itne sett någon anledning att altinera. Just i denna stund sitter hon igen, med samma gamla saker och är SUPERGLAD och NÖJD 8)
Men, sortimentet måste breddas!
Mer tips eller länkar mottages därför med största tacksamhet! Det måste dock itne vara tips på olika köpegrejjer. Tips på kluriga-ha-redan-hemma-hittepå uppskattas oxå :thumbsup: !

Bianca

[TorpSara]

Du kan ju ha samma sorts prylar fast andra. Byt ut mutburken mot en annan, nya böcker (det ska vara helt och fint!), nytt knopp-pussel.
Nån speldosa kan ju också vara skoj. En "hemlig" påse med kort eller något annat i, lite ihopknuten sådär. Ta bort en sak emellanåt också och låt den komma tillbaka så blir den rolig igen.

[helamig]

Kolla in på barnasaker där finns lite tips. Ett gammalt eller nytt armbandsur, äggklocka, cykelhjälm, sko, En låda som hon kan försöka öppna själv med spännande saker,

[Acnaib]

Tackar tack! Nu har jag fått många och bra tips, så nu känner jag mig redo att börja införskaffa och sammanställa. Har granskat tredera nogrant nu Nu ska jag ta en sväng i hemmet och se vad som döljre si i allehanda lådor och skåp

Jag letar dock efter en specifik sak som någon kanske vet vart jag kan hitta? Stötte på en sån på en förskola jag jobbade på, men inte sett någon sedan dess.
Jag letar efter en sorts stapelgubbe men ändå inte.
Det är en bräda med fem pinnar på i olika längder, från kortast till längst. På den längsta får det plats 5 träringar och på den kortaste får det plats 1 ring, om ni förstår. Ringarna har dessutom olika färger - en röd, två blåa, tre gula, fyra gröna och fem lila (eller vad det nu var för färger).
Inte världens bästa förklaring, men någon kanske förstår
Någon som vet vart en sådan kan finnas? Tror Freja skulle gilla det, då hon älskar att sätta ringar på pinnar (som hennes clown, eller cd-spiral med skivor) dessutom illar hon att sortera enligt färg, så en sådan vore så perfekt.

Bianca

[farmor]

BVC kan man ju sälja billigt ibland. 15 månader och sen i talet? Liksom 90 % av Sveriges 15 månaders barn då ...eller? och bristande dagistid är nog inte heller orsaken .... jag tror på övning och att bekanta sig med rummet i lugn och ro. Kan ni inte få gå dit och träna .... så ser hon att du är glad och trygg i situationen och pratar med dem som arbetar där? Barn är experter på att läsa sina föräldrar så är du lugn blir hon lugn och tvärtom! Öva genom lek hemma är också en bra idé. Ta resa på vad som skall hända vid besökeet och så gestaltar ni det hemma, men ord/koder som du sedan kan ta då ni befinner sig på plts och det är "skarpt läge" ... håll i, håll om och trygga henne genom din egen attityd och trygga utstrålning!

[Acnaib]

Hej alla underbara människor här inne!
Frejas (och Ronjas) pappa vid tangenterna!
Jag har en liten pinsam fråga, som ändå måste frågas.

Hur gör man med snoppen? :-s

Jag menar. Jag brukar bada med Freja om kvällarna och det är hur mysigt och kul som helst. Vi plaskar och skojjar för fullt. Men, Freja har nu upptäckt att jag har något som hon inte har. (det har hon ju ifs sett innan också, men då har jag kunnat säga "det är pappas" och sen har det inte varit mer med det liksom) Hon vill liksom undersöka nu, percis som allt annat som är nytt ska undersökas. (ja, jag vet, det låter... ja, jag vet inte hur jag ska uttrycka mig riktigt) Jag vill ju inte att hon ska undersöka just det, så jag försöker få henne intresserad av något annat spännande i badkaret, en båt exempelvis. Men hon tycker inte det är alls lika intressant. Jag tycker detta är rätt jobbigt, då jag inte vet hur jag ska hantera hela situationen.

Någon som har hjälpande råd att ge?
Oskar