snart dags att kura lillasyster, 7 månader
snart dags att kura lillasyster, 7 månader
Hej! Nu börjar det vara dags att kura lillasyster. Med storebror gick allt på en natt, men något säger mig att lillasyster kommer att vara svårare att övertyga...Men till saken. Det finns en hel del som jag undrar över och hoppas få hjälp och råd av er!
1) Lillasyster kommer att få flytta in med storebror, men hur ska vi möblera? Får hon se honom från sin säng?
2) Skall sb flyttas ut från sitt rum för en tid? Tills hon fattat galoppen?
3) Ls har ett stort smultronmärke på låret/rumpan som hon haft väldigt mycket besvär med. Hon är fortfarande känslig för beröring, alltså hur göra med buffandet?? Är rädd för att det skall göra ont när man buffar...
Det var några frågor till att börja med, kommer säkert fler så småningom. Tacksam för svar!
1) Lillasyster kommer att få flytta in med storebror, men hur ska vi möblera? Får hon se honom från sin säng?
2) Skall sb flyttas ut från sitt rum för en tid? Tills hon fattat galoppen?
3) Ls har ett stort smultronmärke på låret/rumpan som hon haft väldigt mycket besvär med. Hon är fortfarande känslig för beröring, alltså hur göra med buffandet?? Är rädd för att det skall göra ont när man buffar...
Det var några frågor till att börja med, kommer säkert fler så småningom. Tacksam för svar!
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
Hej och välkommen tillbaka!
Grattis till lyckad SHN med storebror.
Nu till frågorna:
Även om ni kurat förut - har ni läst på igen? Det kan man tjäna mycket på, särskilt som ni redan nu har en liten varg på lur.... att lillasyster skall bli bökigare än hennes bror...
Inget sådant, bara BRA energi och FRAMGÅNG som mål!
:thumbsup:
Grattis till lyckad SHN med storebror.
Nu till frågorna:
Absolut, om det är möjligt är det bäst. Tills sömnen sitter säkert. Villket för oss in på nästa fråga automatiskt...Skall sb flyttas ut från sitt rum för en tid? Tills hon fattat galoppen?
Har ingen egen erfarenhet av just detta, men jag hade nog skärmat av henne ett tag i början när de delar rum.Lillasyster kommer att få flytta in med storebror, men hur ska vi möblera? Får hon se honom från sin säng?
Lilla dockan... inte roligt att ha besvär. Kan du "slipa" buffningstekniken så att du liksom buffar på andra sidan rumpan, där märket inte sitter? Om det är möjligt. Annars kan ni hoppa över buffandet och köra solfjäder enbart istället. Den kommer på sikt ändå att ta över och sedan enbart användas vid KRIS, vilket händer oerhört sällan. Viktigast är att ni väljer något ni känner er bekväma med till 100%, då kommer hon också att vara det.Ls har ett stort smultronmärke på låret/rumpan som hon haft väldigt mycket besvär med. Hon är fortfarande känslig för beröring, alltså hur göra med buffandet?? Är rädd för att det skall göra ont när man buffar...
Även om ni kurat förut - har ni läst på igen? Det kan man tjäna mycket på, särskilt som ni redan nu har en liten varg på lur.... att lillasyster skall bli bökigare än hennes bror...
Inget sådant, bara BRA energi och FRAMGÅNG som mål!
:thumbsup:
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
Hej och tack 
Jag läser boken som bäst och har konstaterat att vi missförstått vissa saker med sb, men bra har det gått med honom för det
Mannen kommer att sköta första nätterna av lillasyster kur, jag känner att jag saknar attityden
Han är starkare än jag när det kommer till såna saker, jag är mycket mesigare med allt när det gäller ls, vet inte varför, eftersom jag VET att det är HON som behöver få sova...Som det är nu så börjar hon galltjuta så fort man för henne i sängen.
Sedan undrar jag ännu. Hur göra vid nattningen längre fram när de båda sover i samma rum? Nu lägger de sig samtidigt, men ls i vårt rum och sb i eget. Hur går det med ramsandet? Vi har en ramsa där sb:s namn ingår och tänkte köra samma med ls, men med hennes namn. Kan vi ändå lägga dem samtidigt? Ls följer redan sb:s tider ganska långt så vi skulle ogärna ändra på dem, men hur sköta nattningen praktiskt?
Sedan följande varg i mitt huvud. Ls är väldigt liten, kan jag lita på att hon äter vad hon behöver under dagen. Jag har hela tiden försökt proppa henne full med mat, men när hon tycker att nu räcker det så spottar hon ut maten om jag råkar få inlirkat lite mer än hon vill ha. Vissa dagar går det ner hur mycket som helst, andra knappt nå alls känns det som. Jag vet att hon börjar äta bättre bara hon får sova, men jag är orolig för natt ett (som ni märker finns de flesta vargar i mitt huvud och ingen annanstans). Om två veckor sätter vi igång, då är mannen ledig flera dagar och tills dess hoppas jag att jag fått bukt på mina konstiga tankar
Jag läser boken som bäst och har konstaterat att vi missförstått vissa saker med sb, men bra har det gått med honom för det
Sedan undrar jag ännu. Hur göra vid nattningen längre fram när de båda sover i samma rum? Nu lägger de sig samtidigt, men ls i vårt rum och sb i eget. Hur går det med ramsandet? Vi har en ramsa där sb:s namn ingår och tänkte köra samma med ls, men med hennes namn. Kan vi ändå lägga dem samtidigt? Ls följer redan sb:s tider ganska långt så vi skulle ogärna ändra på dem, men hur sköta nattningen praktiskt?
Sedan följande varg i mitt huvud. Ls är väldigt liten, kan jag lita på att hon äter vad hon behöver under dagen. Jag har hela tiden försökt proppa henne full med mat, men när hon tycker att nu räcker det så spottar hon ut maten om jag råkar få inlirkat lite mer än hon vill ha. Vissa dagar går det ner hur mycket som helst, andra knappt nå alls känns det som. Jag vet att hon börjar äta bättre bara hon får sova, men jag är orolig för natt ett (som ni märker finns de flesta vargar i mitt huvud och ingen annanstans). Om två veckor sätter vi igång, då är mannen ledig flera dagar och tills dess hoppas jag att jag fått bukt på mina konstiga tankar
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
Hej,
som du säkert märker när du läser ditt eget inlägg ett par gånger till, så svarar du bra själv på de flesta av dina frågor, tänker då främst på ditflyttade vargar...
Schas! säger vi till dem!
Gällande ramsan: ha kvar samma ramsa, bort med namnet. Sb borde kunna anpassa sig efter de tycker jag. Attityd bara hos ramsande föräldrar.
Vi har inget namn i vår, inget "natt" eller annat som knyter till tidpunkt. En neutral ramsa vi använt dag som natt. Så kör med så lite justeringar som möjligt eftersom de ändå skall ramsas samtidigt och sova i samma rum.
Du hinner nog schasa bort dina vargar på denna tiden. Öva ramsa, läs och blir mer säker på hela grejen och VARFÖR ni inför detta!
:thumbsup:
som du säkert märker när du läser ditt eget inlägg ett par gånger till, så svarar du bra själv på de flesta av dina frågor, tänker då främst på ditflyttade vargar...
Gällande ramsan: ha kvar samma ramsa, bort med namnet. Sb borde kunna anpassa sig efter de tycker jag. Attityd bara hos ramsande föräldrar.
Vi har inget namn i vår, inget "natt" eller annat som knyter till tidpunkt. En neutral ramsa vi använt dag som natt. Så kör med så lite justeringar som möjligt eftersom de ändå skall ramsas samtidigt och sova i samma rum.
Du hinner nog schasa bort dina vargar på denna tiden. Öva ramsa, läs och blir mer säker på hela grejen och VARFÖR ni inför detta!
:thumbsup:
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
Nu närmar sig kurstarten (börjar på torsdagen) och jag tycker jag känner mig mer säker än hittills. Men jag undrar över en sak. Man skall ju besvara gråt direkt under första natten, men ibland lyckas ls somna om av sig själv, som det är nu. Hur skall vi då göra om hon vaknar och bara gråter lite? Skall vi ändå ramsa/gå in eller låta henne försöka somna om själv? Som det är nu så somnar hon vid halv åtta och vaknar ofta redan kvart över åtta, men klarar för det mesta av att somna om själv.
Sedan undrar jag över en annan sak. Under uppföljningsveckan har vi en begravning som vi borde gå på och jag kan inte lämna ls hemma, för hennes pappa jobbar. Hur göra? Kan jag gå med barnen och låta henne sova när hon skall, eller vad skall jag göra? Det är ingen supernära som dött, men känner att jag borde gå för min mammas skull ändå...
Sedan undrar jag över en annan sak. Under uppföljningsveckan har vi en begravning som vi borde gå på och jag kan inte lämna ls hemma, för hennes pappa jobbar. Hur göra? Kan jag gå med barnen och låta henne sova när hon skall, eller vad skall jag göra? Det är ingen supernära som dött, men känner att jag borde gå för min mammas skull ändå...
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
Hej!
Första natten står man på språng och kastar sig in vid minsta gråt. Det ska inte få finnas några frågetecken på huruvida pappa/mamma verkligen har koll och vaktar situationen.
Måste man iväg så måste man (på begravning). Det är ju inte så mycket att göra åt, håll attityden och sovtider så kommer det säkert gå hur bra som helst!
Lycka till imorgon!
Första natten står man på språng och kastar sig in vid minsta gråt. Det ska inte få finnas några frågetecken på huruvida pappa/mamma verkligen har koll och vaktar situationen.
Måste man iväg så måste man (på begravning). Det är ju inte så mycket att göra åt, håll attityden och sovtider så kommer det säkert gå hur bra som helst!
Lycka till imorgon!
Celeste 061208
-
Världens Bästa Barn
Världens Bästa Barn
Tack för alla visa ord
Nu har vi kört igång och det har gått rätt så bra skulle jag säga, hon sover hyfsat - bara hon somnar och där kommer vi till min första fråga.
Hon SKRIKER ca en halv timme när man lägger henne, hon börjar gråta så fort hon märker att nu går vi mot sovrummet
Hon är ledsen när man lägger henne, men sedan tycker jag att hon är mest arg. Lyssnar på ramsan, det gör hon men börjar genast skrika när man slutar ramsa. Svårflörtad är hon också att få glad o skrattande innan läggdags. Vi går inte längre in till henne, vi ramsar bara och till sist ger hon sig, men det är ändå inte roligt att hon skriker så länge. Misstänker att hon igår testade om mamma är svagare än pappa och kanske kommer in, eftersom det var min tur igår. Sen vaknade hon två ggr inatt och gnällde och grät lite i ca 10 min innan hon somnade om efter ramsa.
Morgonen är ett annat "problem", vi har väckt henne både idag och igår, men hon börjar genast gråta när man väcker henne...Vi har varit hela familjen och väckt henne och alla varit glada (tom blivande treåringen har varit glad o önskat lillasyster god morgon), men hon bara gråter. Vad gör vi för fel?
Dagslurarna, som inte har ställt till med några som helst problem innan har också börjat krångla...Hon vill INTE somna, utan ligger o skriker upp till en halv timme i vagnen (inte i ett kör såklart). Nu på morgonen har vi ett 45-minuters sovpass åt henne, men nu sov hon högst 20 minuter och det också väldigt ryckigt. Vårt schema ser alltså ut som följande:
19.30-7.00 sova natt (för att sb sover så)
7.15 morgonmål
9-9.45 sova
11.00 lunch
12-13.30 sova
14.00 mellis
16-16.45 sova
17.00 middag
18.30 gröt
tiderna är hennes egna, hon har sovit så redan länge. Tidigare har vi bara behövt klä på henne och lägga henne i vagnen så har hon somnat på max fem minuter, men inte nu...hur ska vi hjälpa henne komma till ro igen?
Hon SKRIKER ca en halv timme när man lägger henne, hon börjar gråta så fort hon märker att nu går vi mot sovrummet
Morgonen är ett annat "problem", vi har väckt henne både idag och igår, men hon börjar genast gråta när man väcker henne...Vi har varit hela familjen och väckt henne och alla varit glada (tom blivande treåringen har varit glad o önskat lillasyster god morgon), men hon bara gråter. Vad gör vi för fel?
Dagslurarna, som inte har ställt till med några som helst problem innan har också börjat krångla...Hon vill INTE somna, utan ligger o skriker upp till en halv timme i vagnen (inte i ett kör såklart). Nu på morgonen har vi ett 45-minuters sovpass åt henne, men nu sov hon högst 20 minuter och det också väldigt ryckigt. Vårt schema ser alltså ut som följande:
19.30-7.00 sova natt (för att sb sover så)
7.15 morgonmål
9-9.45 sova
11.00 lunch
12-13.30 sova
14.00 mellis
16-16.45 sova
17.00 middag
18.30 gröt
tiderna är hennes egna, hon har sovit så redan länge. Tidigare har vi bara behövt klä på henne och lägga henne i vagnen så har hon somnat på max fem minuter, men inte nu...hur ska vi hjälpa henne komma till ro igen?
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
Hej
Jag vill först uppmana till tålamod. Något helt nytt att införts i lilla vännens liv och hon måste få smälta det hela.
Det viktigaste nu är oxå att hon lyssnar till ramsan, även ifall hon inte tystnar direkt så ska ni kunna ha en dialog med ramsan och svar i form av skrik. Det är dit man vill komma efter kurnätterna, då kan man kommunicera utanför rummet och barnet förstår att det inte är farligt att vara själv.
Lägg henne en halvtimme tidigare är mitt tips på kvällen, så får hon lite mer tid på sig. Jobba oxå mer på skrattet. Det kan vara svårt att få någon att skrattat om man själv tänker på att det inte känns kul. Försök tänka att NU skrattar vi, SEN skriker vi. Ja, eller förhoppningsvis INTE då. (skriker). Men det är jobbigt att lyssna på skrik, och läggningen kan ju få en dålig förväntning pga det. Små barn tycks känna av sådant väldigt lätt. Så försök att inte tänka så mycket
Övergripande, så jobba vidare med ramsan, skrattet och attityden. Och lite tålamod, så tror jag ni snart är i mål.
Jag vill först uppmana till tålamod. Något helt nytt att införts i lilla vännens liv och hon måste få smälta det hela.
Det viktigaste nu är oxå att hon lyssnar till ramsan, även ifall hon inte tystnar direkt så ska ni kunna ha en dialog med ramsan och svar i form av skrik. Det är dit man vill komma efter kurnätterna, då kan man kommunicera utanför rummet och barnet förstår att det inte är farligt att vara själv.
Lägg henne en halvtimme tidigare är mitt tips på kvällen, så får hon lite mer tid på sig. Jobba oxå mer på skrattet. Det kan vara svårt att få någon att skrattat om man själv tänker på att det inte känns kul. Försök tänka att NU skrattar vi, SEN skriker vi. Ja, eller förhoppningsvis INTE då. (skriker). Men det är jobbigt att lyssna på skrik, och läggningen kan ju få en dålig förväntning pga det. Små barn tycks känna av sådant väldigt lätt. Så försök att inte tänka så mycket
Tror hon är för liten för att testa saker, hon vill nog bara veta säkert i den här åldern. Allt är ju så nytt. Sen vet jag inte om jag tror att barnet alltid vill att man ska komma in, utan mer att dom vill veta att dom är säkra där i sängen.Misstänker att hon igår testade om mamma är svagare än pappa och kanske kommer in, eftersom det var min tur igår
Övergripande, så jobba vidare med ramsan, skrattet och attityden. Och lite tålamod, så tror jag ni snart är i mål.
Celeste 061208
-
Världens Bästa Barn
Världens Bästa Barn
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Det där går förbi (om det inte redan gjort det). Tänk inte så: "Vad gör vi för felMammaA skrev: Morgonen är ett annat "problem", vi har väckt henne både idag och igår, men hon börjar genast gråta när man väcker henne...Vi har varit hela familjen och väckt henne och alla varit glada (tom blivande treåringen har varit glad o önskat lillasyster god morgon), men hon bara gråter. Vad gör vi för fel?
Allting med små barn tar tre dagar, kan man säga
Så uppför er som om hon VORE så glad som hon inte genast och inte alltid är, så ger ni henne det bästa svaret på hennes oroliga frågor. Ta upp henne i oförfalskad (=vargfri) återseendets glädje och låt kanske storebror stå till pass med en trevlig muta av något glädjande, intressant, nyfiket slag.
Man ska aldrig underskatta mutans betydelse
O:)
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Tack för välkomnande och tack för råd
Igår somnade hon på stubinen och imorse väckte vi henne klockan sju
Underbart! Dock började hon gråta så fort hon fick syn på mig, så länge hon såg bara sb och pappa var allt bra, men så fort hon fick syn på mig så började hon gråta (hon är väldigt mammig nu annars också, har varit det en längre tid).
Jag "kan" inte lägga henne en halv timme tidigare, sb lägger sig halv åtta och de ska småningom sova i samma rum så jag tycker det skulle bli konstigt att först lägga henne och en halv timme senare klampa in med sb och lägga honom...När ska vi förresten flytta in sb? Han tycker om att ligga o prata med sin älskade hund innan han somnar och denna pratstund kan ta upp till 45 minuter om det riktigt vill sig.
Dagslurarna krånglar bara mer och mer, hoppas det är övergående. Idag somnade hon först 20 min in i första luren och hann alltså inte sova mer än ca 25 minuter. Följande långa lur tog ca 10 minuter att somna och sedan vaknade hon efter 45 minuter och SKREK! Jag vagnade o hon började skrika så fort jag slutade, så det hela slutade med att jag vagnade henne till sömns
Men jag har ännu heller inte fattat hur man ska göra. Nu somnade hon om ca 13.20 o hon har ju väckning 13.30 - ska jag då låta henne sova 20 min, eller ska jag väcka henne 13.30?? Nå nu vaknade hon själv precis 13.30, men i fortsättningen ska jag göra hur?
Jag försöker ha tålamod, men det känns så surt när nåt som förut fungerat så bra plötsligt börjar krångla. Jag vet att det tar sin lilla tid, men känner mig lite handfallen när jag inte räknat med bakslag på den planen o därför inte vet hur jag skall tackla det...
Jag "kan" inte lägga henne en halv timme tidigare, sb lägger sig halv åtta och de ska småningom sova i samma rum så jag tycker det skulle bli konstigt att först lägga henne och en halv timme senare klampa in med sb och lägga honom...När ska vi förresten flytta in sb? Han tycker om att ligga o prata med sin älskade hund innan han somnar och denna pratstund kan ta upp till 45 minuter om det riktigt vill sig.
Dagslurarna krånglar bara mer och mer, hoppas det är övergående. Idag somnade hon först 20 min in i första luren och hann alltså inte sova mer än ca 25 minuter. Följande långa lur tog ca 10 minuter att somna och sedan vaknade hon efter 45 minuter och SKREK! Jag vagnade o hon började skrika så fort jag slutade, så det hela slutade med att jag vagnade henne till sömns
Jag försöker ha tålamod, men det känns så surt när nåt som förut fungerat så bra plötsligt börjar krångla. Jag vet att det tar sin lilla tid, men känner mig lite handfallen när jag inte räknat med bakslag på den planen o därför inte vet hur jag skall tackla det...
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
Hej,
Jag tror att hon kanske har en 8-månaders ångest som gör att vissa frågor måste ställas, även om det fungerade bra förut, som du skriver. När man upptäcker att man är en egen individ behöver man ju se ifall ens vårdare har "koll" om du är med.
Då krävs lugna svar, trygga svar.
Nej, man skall inte vagna till sömns. Du skall tillämpa tänket med att backa hem och ramsa även där, precis som vid sängläggning.
Dagluren, jag hade utnyttjat marginalkvarten och låtit sova "över" 10 minuter, så att det blev 20 min, precis som du hade i tankarna.
:thumbsup:
Inte måla upp orosmoln... inga nya vargar behövs.
Jag tror att hon kanske har en 8-månaders ångest som gör att vissa frågor måste ställas, även om det fungerade bra förut, som du skriver. När man upptäcker att man är en egen individ behöver man ju se ifall ens vårdare har "koll" om du är med.
Då krävs lugna svar, trygga svar.
Nej, man skall inte vagna till sömns. Du skall tillämpa tänket med att backa hem och ramsa även där, precis som vid sängläggning.
Dagluren, jag hade utnyttjat marginalkvarten och låtit sova "över" 10 minuter, så att det blev 20 min, precis som du hade i tankarna.
:thumbsup:
Inte måla upp orosmoln... inga nya vargar behövs.
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
En vecka in i kuren och de flesta kvällar skriker hon fortfarande ca 15 minuter...Vi behöver inte gå in, hon låter mest arg. Hon blir grymt ledsen så fort far i huset tar henne i famnen. Alltså det här gäller endast om kvällarna, efter att hon fått mjölk. Så hur vi än försöker få henne att skratta och ha roligt så blir hon så ledsen, så ledsen så fort pappa tar henne/så fort jag lägger ner henne i sängen och går bort...Känns inte så kul. Sedan sover hon rätt så bra, hon kan vakna en gång per natt o gråta och ibland kan hon behöva ramsa för att somna om, men vi talar om högst fem minuter. Men hur ska vi få henne att bli glad över att lägga ner sig och somna??
Och när ska vi "våga" flytta in storebror?
Och när ska vi "våga" flytta in storebror?
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
Hej!
Ni har jobbat på så fint så fortsätt med det.
Fortsätt att skratta och busa när ni ska lägga och ha en överdrivet glad inställning till sängen.
Ni kommer att få underbara läggningar snart, men lite tålamod krävs. Det kan ta upp till ca en månad innan hela kuren sitter som berget. Men då gör den det. 8)
Flytta in storebror när ni tycker att nätterna sitter fint, tycker jag.
Kram och lycka till
/Bea
Ni har jobbat på så fint så fortsätt med det.
Ni kommer att få underbara läggningar snart, men lite tålamod krävs. Det kan ta upp till ca en månad innan hela kuren sitter som berget. Men då gör den det. 8)
Flytta in storebror när ni tycker att nätterna sitter fint, tycker jag.
Kram och lycka till
/Bea
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Vår annars så glada och nöjda tjej har blivit som förbytt
Hon gallskriker nu en halv timme innan hon somnar på kvällen o dagslurarna är en total katastrof. Hon sover 1/2 h, 45 min (högst, oftast här också bara 30 min) + 1/2 h PÅ HELA DAGEN!!!!! Det har gått till det att jag vagnar henne till sömns för att hon överhuvudtaget skall sova och för att jag skall hinna och kunna göra något med sb
om jag inte vagnar henne ligger hon o skriker hela tiden o sover inte alls -> hon bara skriker och äter inget
Vad ska jag göra????? Är så ledsen att jag bara vill gråta just nu...
Mamma till storebror född 2.8.2007 och
lillasyster född 30.9.2009
lillasyster född 30.9.2009
-
TorpSara