Nu vet jag inte om denna fråga ska ligga här. Den handlar inte specifikt om barns hjärnor, men om hjärnans utvecklingsmöjligheter hos äldre människor.
Jag läser om en 80-årig operasångerska, som för tre år sedan drabbades av stroke och nyligen erbjöds rollen som Maria Callas i pjäsen "Masterclass". Innan hon antog rollen rådfrågade hon sin läkare om huruvida hjärnan kunde lära sig att klara av en så stor roll.
Läkaren gav klartecken och sa att om hon använde hjärncellerna så blev de fler.
Och då undrar jag: Med vad sysselsätter man sin hjärna bäst?
Korsordslösning är bra och förmodar jag, att läsa öht, men vad mer, specifikt bör man satsa på? Någon som vet?
Träning för äldres hjärnor?
Träning för äldres hjärnor?
Jag sökte en Bibel och fann Barnaboken. Matte till minilejon som ramsas i spinn. Det är inte för att det är svårt, som du inte vågar. Det är för att du inte vågar, som det är svårt.Fysisk aktivitet är viktig för hjärnan och resten av kroppen. Kosten likaså.
/LO
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
Jag tror att lite tankenötter är bra, sifferpussel typ sudoku, master mind spel, schack och andra liknande saker.
Sen tror jag också att det är bra att lyssna och se världen omkring hela tiden, vara uppmärksam på allt som händer i sin närhet istället för att sitta och dagdrömma...
Sen tror jag också att det är bra att lyssna och se världen omkring hela tiden, vara uppmärksam på allt som händer i sin närhet istället för att sitta och dagdrömma...
Mamma till Rasmus 000418, Emil 040425, Jonathan 060818 och Olle 080215
BILD
BILD
Många goda förslag her, ni behöver inte frukta ålderdomen, de kan jag slå fast!
När det kommer til utveckling av hjärnan när man är vuxen, så mener IAHP att löpet är kört. Det är från unnfangelse till ca 6 års ålder att hjärnan utvecklar sig, och efter det sker bara en obetydelig hjärnutveckling.
En vuxen hjärna som skadas därimot, som damen med stroke, där kan man använda samma sort utvecklingsprogram som för barnen. Man måste backa bandet, och omprogrammera andra hjärnceller till att överta jobben till dom gamla. Och det är ingen omöjlighet, det tar bara längre tid än för barnen. Å andra sidan, så har hjärnen en gång varit "frisk", som ju inte är fallet med barn med medfödda hjärnskador, och hjärnan "kommer i håg" och lagar sig själv fortare än man skulle trodd. Detta händer i många hjärnor som inte kör något IAHP-program. Hjärnan reparerer sig själv om skadan inte är för stor.
Men nya hjärnceller kommer inte till. Här har nog läkaren fel tror jag. En död hjärncella är en död hjärncella. Vi är födda med billioner hjärnceller, vi tål att mista några milliarder, men det kommer inte till nya. Jag tror läkaren menade att hjärnceller kan ta sig "annat jobb" än det dom i utgångspunkten skulle användas till, och på så sätt är det ju som at få några nya celler. Stamcelleforskningen håller på att reda ut saker som detta nu, och det är mycket spännande.
För att hålla i form de hjärnceller vi har (kvar), så är motion oerhört viktig. Inte för att man motionerer hjärnan direkt, men för att motion förer med sig djupare och snabbare andning och snabbare hjärtaslag. Detta bidrar till mer blodflöde till hjärnan, blodflöde som bär med sig mycket oxygen. Oxygen är bland de saker som hjärnan behöver för att kunda fungera optimalt. Hjärnan behöver i tillägg också vatten och näring som vi får i oss via munnen. Hjärnan kan BARA få dessa livsviktiga näringsänmen genom munnen, så det är faktisk sant at vi är vad vi äter. Vad vi äter påverkar hjärnan mer än vi tror, och för de av oss som har barn, så är det oerhört viktig att tänka på. Hjärnan kan slöves ner reellt om vi bara äter mat som är skräp för hjärnan. Eller vårt beteende kan påverkas (kaffe på morgonen eller inte kaffe på morgonen, en bit choklad i stället för lunch, bara kött eller bara sallad til lunch...Exemplarne är många). Får hjärnan mat som inte är bra för den över längere tid, så är det klart at vi påverkas mer än vi tycker om att tänka på.
Forskning har också visad att de äldre som har en stor omgångskrets, och för ett aktivt liv har lättare förr att ta till sig ny lärdom än andra äldre som lever ett mer isolerad liv.
Så som sagt, alle förslag här är goda förslag på hur man håller sin hjärna "vedlika". Men där det är snakk om nån utveckling att tala om, så är det våra barn vi måste rikta blicken mot. Börja redan när dom föds (Februarikrönikan!!), och fortsätt till dom är sådär sex år. Uten tvekan den bästa gåva man kan ge sina barn. Utan tvekan!
När det kommer til utveckling av hjärnan när man är vuxen, så mener IAHP att löpet är kört. Det är från unnfangelse till ca 6 års ålder att hjärnan utvecklar sig, och efter det sker bara en obetydelig hjärnutveckling.
En vuxen hjärna som skadas därimot, som damen med stroke, där kan man använda samma sort utvecklingsprogram som för barnen. Man måste backa bandet, och omprogrammera andra hjärnceller till att överta jobben till dom gamla. Och det är ingen omöjlighet, det tar bara längre tid än för barnen. Å andra sidan, så har hjärnen en gång varit "frisk", som ju inte är fallet med barn med medfödda hjärnskador, och hjärnan "kommer i håg" och lagar sig själv fortare än man skulle trodd. Detta händer i många hjärnor som inte kör något IAHP-program. Hjärnan reparerer sig själv om skadan inte är för stor.
Men nya hjärnceller kommer inte till. Här har nog läkaren fel tror jag. En död hjärncella är en död hjärncella. Vi är födda med billioner hjärnceller, vi tål att mista några milliarder, men det kommer inte till nya. Jag tror läkaren menade att hjärnceller kan ta sig "annat jobb" än det dom i utgångspunkten skulle användas till, och på så sätt är det ju som at få några nya celler. Stamcelleforskningen håller på att reda ut saker som detta nu, och det är mycket spännande.
För att hålla i form de hjärnceller vi har (kvar), så är motion oerhört viktig. Inte för att man motionerer hjärnan direkt, men för att motion förer med sig djupare och snabbare andning och snabbare hjärtaslag. Detta bidrar till mer blodflöde till hjärnan, blodflöde som bär med sig mycket oxygen. Oxygen är bland de saker som hjärnan behöver för att kunda fungera optimalt. Hjärnan behöver i tillägg också vatten och näring som vi får i oss via munnen. Hjärnan kan BARA få dessa livsviktiga näringsänmen genom munnen, så det är faktisk sant at vi är vad vi äter. Vad vi äter påverkar hjärnan mer än vi tror, och för de av oss som har barn, så är det oerhört viktig att tänka på. Hjärnan kan slöves ner reellt om vi bara äter mat som är skräp för hjärnan. Eller vårt beteende kan påverkas (kaffe på morgonen eller inte kaffe på morgonen, en bit choklad i stället för lunch, bara kött eller bara sallad til lunch...Exemplarne är många). Får hjärnan mat som inte är bra för den över längere tid, så är det klart at vi påverkas mer än vi tycker om att tänka på.
Forskning har också visad att de äldre som har en stor omgångskrets, och för ett aktivt liv har lättare förr att ta till sig ny lärdom än andra äldre som lever ett mer isolerad liv.
Så som sagt, alle förslag här är goda förslag på hur man håller sin hjärna "vedlika". Men där det är snakk om nån utveckling att tala om, så är det våra barn vi måste rikta blicken mot. Börja redan när dom föds (Februarikrönikan!!), och fortsätt till dom är sådär sex år. Uten tvekan den bästa gåva man kan ge sina barn. Utan tvekan!
Jag har letat en stund efter en artikel jag läste för några år sedan, och nu fant jag den. Den slår fast at huvudstorleken spelar roll när man blir gammal. Och sedan det är så att hjärnan växer vid använding när man är liten, så använder jag artikelen lite som "sanningsbevis". 
http://www.dagbladet.no/kunnskap/2003/09/29/379673.html
Kram, Hege
http://www.dagbladet.no/kunnskap/2003/09/29/379673.html
Kram, Hege
Tack för förslag och tips!
Jag tror kanske, att det var mindre läkaren som hade fel än att journalisten rapporterade slarvigt.
En person i min omedelbara närhet förlorade sin mamma i Alzheimers sjukdom och nyligen sitt enda syskon, en kär syster i ALS. Jag ser hennes oro för sin egen hälsa och framtid, men ännu är sorgen alltför närvarande för att kunna ta till sig goda råd, i alla fall inte från mig, som lever väldigt annorlunda.
Dina rader, Hege, är precis den typ av information som jag sökte. De ska jag printa ut, kanske rama in fint och ge min vän som en liten present, julklapp kanske. Då kan hon läsa i lugn och ro närhelst hon orkar och känner sig mogen.
Jag tror kanske, att det var mindre läkaren som hade fel än att journalisten rapporterade slarvigt.
En person i min omedelbara närhet förlorade sin mamma i Alzheimers sjukdom och nyligen sitt enda syskon, en kär syster i ALS. Jag ser hennes oro för sin egen hälsa och framtid, men ännu är sorgen alltför närvarande för att kunna ta till sig goda råd, i alla fall inte från mig, som lever väldigt annorlunda.
Dina rader, Hege, är precis den typ av information som jag sökte. De ska jag printa ut, kanske rama in fint och ge min vän som en liten present, julklapp kanske. Då kan hon läsa i lugn och ro närhelst hon orkar och känner sig mogen.
Jag sökte en Bibel och fann Barnaboken. Matte till minilejon som ramsas i spinn. Det är inte för att det är svårt, som du inte vågar. Det är för att du inte vågar, som det är svårt.