Ska tillägga att vi har alla dagslurar i sängen då vi inte har någon vagn där han kan ligga på mage. Brukar ha en lampa tänd på dagen för att han ska veta att det är dag, men det kanske stör? Har ju dock gått bra förut..
Nu vet jag inte hur vi ska kunna hålla honom vaken tills e.m. Kan man nån gång ta en lur på promenad i vagnen eller förstör och förvirrar man då-? Om han skulle somna till vid bröstet eller vagnen, kan han få sova 5 min då?
Jag tycker vi förmedlar trygghet och säkerhet men nåt har ju hänt...
Inför kur, nervös och förvirrad!
-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Hej,
Kanske är detta "bakslaget" jag hintade om? Kanske behövs lite mer "övertygning" till sonen om att detta verkligen ÄR RÄTT.
Ramsan funkar inte? Ni har "provat" alla möjliga tonfall. Är att prova, gissa, allt på en gång verkligen SVAR på en SVÅR fråga? Ju svårare fråga, desto tydligare svar krävs. Att då pröva en massa och olika saker är liksom inte riktigt rätt mot barnet tycker jag. (nu grälar jag på er lite) Det han nu behöver är ju er EXTREMA tydlighet och inte osäkerhet.
Det är här som den däringa tråden kommer in som jag tjatar om....
Ni måste nu börja förlita er på ramsan, DEN SKA nå fram, inget annat! Har man vänt på sig blir man vänd BARA när man BER om hjälp. Då vänder du och går med ramsan som inget har hänt. Att bli buffad är att be om underhållning.
På sin höjd kan han få en 5 min insprängd i schemat, MEN inte mer!
Nu vet jag att jag är tuff och hård mot er, men NI KAN JU DETTA! Tänk tillbaka på när det funkade, hur kändes det då? Denna känslan måste ni nu förmedla till honom igen. Trygget, lugn, glädje och njutning.
Så läs hela DENNA tråden IGEN och hitta attityden så skall ni se att detta är snart ett minne blott. 8)
Kanske är detta "bakslaget" jag hintade om? Kanske behövs lite mer "övertygning" till sonen om att detta verkligen ÄR RÄTT.
Här är nog en STOR nyckel...Men kan förstå att det var lite nya frågor till mamma. MEN långa dagsluren nu precis gicj inte alls, han sov 5 min, sen bara skrikit. Ramsan funkar inte längre, fast vi provar alla möjliga tonfall. Fick gå in och buffa kort två gånger, han hade vänt sig till rygg.
Ramsan funkar inte? Ni har "provat" alla möjliga tonfall. Är att prova, gissa, allt på en gång verkligen SVAR på en SVÅR fråga? Ju svårare fråga, desto tydligare svar krävs. Att då pröva en massa och olika saker är liksom inte riktigt rätt mot barnet tycker jag. (nu grälar jag på er lite) Det han nu behöver är ju er EXTREMA tydlighet och inte osäkerhet.
Det är här som den däringa tråden kommer in som jag tjatar om....
Ni måste nu börja förlita er på ramsan, DEN SKA nå fram, inget annat! Har man vänt på sig blir man vänd BARA när man BER om hjälp. Då vänder du och går med ramsan som inget har hänt. Att bli buffad är att be om underhållning.
Släck lampan, små barn störs inte av ljud utan av ljus!Brukar ha en lampa tänd på dagen för att han ska veta att det är dag, men det kanske stör? Har ju dock gått bra förut..
Javisst kan man det, när man är en "Säker sovare" och dit har ni ju då inte kommit än tycker jag.Nu vet jag inte hur vi ska kunna hålla honom vaken tills e.m. Kan man nån gång ta en lur på promenad i vagnen eller förstör och förvirrar man då-?
På sin höjd kan han få en 5 min insprängd i schemat, MEN inte mer!
Nej det tycker jag faktiskt inte, man sover inte mitt i maten och man sover i sin säng när det är dags. Så i så fall skulle jag lägga i sängen för 5 min. Men att få somna till bröstet? [-XOm han skulle somna till vid bröstet eller vagnen, kan han få sova 5 min då?
Nu vet jag att jag är tuff och hård mot er, men NI KAN JU DETTA! Tänk tillbaka på när det funkade, hur kändes det då? Denna känslan måste ni nu förmedla till honom igen. Trygget, lugn, glädje och njutning.
Så läs hela DENNA tråden IGEN och hitta attityden så skall ni se att detta är snart ett minne blott. 8)
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. HJÄLP, det går verkligen inte! Samma sak nu, han skrek förtvivlat 20 min, fick plocka upp honom i en lugn sekund. Han vänder sig hela tiden och kommer inte runt själv. Går in och lägger tillrätta så distinkt jag kan, ut med ramsan glatt och högt men inget hjälper..Han drar tag i min arm och försöker komma upp.
Ramsar, ramsar, ramsar så övertygande jag bara kan. Har tagit till mig det du skrev men förstår inte hur jag ska kunna förmedla bättre än jag gör...
Ramsar, ramsar, ramsar så övertygande jag bara kan. Har tagit till mig det du skrev men förstår inte hur jag ska kunna förmedla bättre än jag gör...
-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Tänk så här, han har utvecklats och nu lärt sig en ny trevlig färdighet. Han har då 2 val.
1. syssla med detta på sin vakentid eller när man skall sova tills man tröttnar. DÅ kommer mamma och vänder.
eller
2. Man får snällt lära sig somna på rygg och mamma kommer och vänder mig när jag sovit i 10 min.
Sen får ni som recept att öva vändningar från rygg till mage, gärna genom att ta dels i lilla handen eller i foten som faktiskt är nästan bättre. Man för den över kroppen och se till att de nästan tittar bakåt så de kommer runt. Inte hjälpa för mycket. 10X5 min/dag. Öva, öva, öva när han är vaken. Om ni gör detta är vänddningscirkusen slut på ca 1 vecka.
Försök att ha lite is i magen och inte springa där och stryka som en katt, utan syssla med annat trevligt som disk, dammsugning osv.. Tänk dig att du har 10 bebisar och 17 kor som behöver mjölkas nu!!! DIREKT! Vad hade du gjort då? Vilken prio har vändningscirkusen då?
Som vanligt du kan inte sova ÅT honom, bara ge förutsättningarna, men underhållning med att vända 10 ggr/lur och natt det får ni göra på dagen. Man hör när de tröttnat på sig själva, våga vänta är mitt förslag.
1. syssla med detta på sin vakentid eller när man skall sova tills man tröttnar. DÅ kommer mamma och vänder.
eller
2. Man får snällt lära sig somna på rygg och mamma kommer och vänder mig när jag sovit i 10 min.
Sen får ni som recept att öva vändningar från rygg till mage, gärna genom att ta dels i lilla handen eller i foten som faktiskt är nästan bättre. Man för den över kroppen och se till att de nästan tittar bakåt så de kommer runt. Inte hjälpa för mycket. 10X5 min/dag. Öva, öva, öva när han är vaken. Om ni gör detta är vänddningscirkusen slut på ca 1 vecka.
Försök att ha lite is i magen och inte springa där och stryka som en katt, utan syssla med annat trevligt som disk, dammsugning osv.. Tänk dig att du har 10 bebisar och 17 kor som behöver mjölkas nu!!! DIREKT! Vad hade du gjort då? Vilken prio har vändningscirkusen då?
Som vanligt du kan inte sova ÅT honom, bara ge förutsättningarna, men underhållning med att vända 10 ggr/lur och natt det får ni göra på dagen. Man hör när de tröttnat på sig själva, våga vänta är mitt förslag.
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. Suck, det är så tufft just nu...Just för att det gick så bra och man kände att man kanske äntligen kunde få må bra, så blir ett bakslag så hårt.
Vi ramsar, ramsar övertygar allt vad vi bara kan, men det är så mycket SKRIK
Så svårt att veta hur länge man ska avvakta innan man ramsar, speceillt dagtid när man inte har så lång tid att spela på...På kvällen får han vara mer i fred. Har läst att man gärna kan gå och diska eller föra nåt husljud, men då hör jag ju inte när han tystnar och jag ska bekräfta?
Läste också att de ska börja parkera sig själv nu, det känns ju som ett skämt...Tillrättaläggandet blir han jätteledsen av, man måste vara våldsam för att trycka ner huvudet åt höger (Fast jag gör det bara en gång nu och låtr honom sen vara och går)
Förresten, ska man väcka inom naturliga sömnrytmpass även på morgonen? Det blir lätt att vi får ta upp honom tidigare och tidigare då..
Jag vet att man måste ha tålamod, det är en process..Men så svårt att veta hur man ska agera nu.
Vi ramsar, ramsar övertygar allt vad vi bara kan, men det är så mycket SKRIK
Så svårt att veta hur länge man ska avvakta innan man ramsar, speceillt dagtid när man inte har så lång tid att spela på...På kvällen får han vara mer i fred. Har läst att man gärna kan gå och diska eller föra nåt husljud, men då hör jag ju inte när han tystnar och jag ska bekräfta?
Läste också att de ska börja parkera sig själv nu, det känns ju som ett skämt...Tillrättaläggandet blir han jätteledsen av, man måste vara våldsam för att trycka ner huvudet åt höger (Fast jag gör det bara en gång nu och låtr honom sen vara och går)
Förresten, ska man väcka inom naturliga sömnrytmpass även på morgonen? Det blir lätt att vi får ta upp honom tidigare och tidigare då..
Jag vet att man måste ha tålamod, det är en process..Men så svårt att veta hur man ska agera nu.
Just det, det här med mörkläggning på dagen. Har läst att man ska ha lite mer ljus på dagtid för att de ska kunna skilja på dag och natt, men du Torsmamma tycker alltså att vi ska ha helt mörkt även på dagen? Vi har förut haft en liten lampa tänt, men nu har vi en liten nattlampa med svagt grönt sken.
Klurar vidare på hur vi ska gå vidare för att detta bakslag ska vända..Vi jobbar på med gladare läggningar och väckningar, kan nog legat nåt i det Anna Wahlgren skrev om att man tycker synd om honom.
Vill igen bara säga tack för peppning, tålamod och skäll
Det uppskattas enormt! <3
Klurar vidare på hur vi ska gå vidare för att detta bakslag ska vända..Vi jobbar på med gladare läggningar och väckningar, kan nog legat nåt i det Anna Wahlgren skrev om att man tycker synd om honom.
Vill igen bara säga tack för peppning, tålamod och skäll
Det uppskattas enormt! <3-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Hej,
Om ni tar upp tidigare och tidigare så kommer ni ha morgon tidigare och tidigare. så råden vi har är ta INTE upp tidigare. Bekr. ramsan skall du baka in med den vanliga ramsan nu, du slutar med sista versen lugnt och mjukt.
Det är inte helt ovanligt att man mitt i uppföljningsveckan så här får höra lite "nya" oftas mycket arga skrik. då måste barnet få chansen att arga av sig först och sen kan man oftast ramsa dem när de är något lugnare. Ibland får man ramsa x12 om det krävs. Men ramsan måste också få chansen att göra jobbet.. Men visst de skall inte skrika i all evighet utan att man lugnar, så här är LYSSNA jobbet samtidigt som man gör lite betryggande husljud.
Det är en viss balansgång så här i uppföljningsveckan, lyssna, ha förtroende, backa allt utan att det skall bli någon "skrikfest" av det hela. Man SKALL lugna. OM du bestämmer dig för att lugna så gå in och LUGNA hellre en rejäl gång än springa ut och in 10ggr om du är med. Om man lugnar och barnet skriker ÄN värre än innan, ja då var de oftast inte så ledsna till att börja med utan kanske mera arga på sakernas tillstånd. Lyssna är alltså nyckeln, och sen bestämmer man NU skall du få DETTA svaret.
Det är också viktigt att man har kontrollen på sömnen även om dagen så man är den som väcker, att väcka är som för oss vuxna att ha en väckarklocka. Man ligger inte och vaknar tittar, vaknar tittar på klockan du vet hur det är när man skall gå upp typ inför en resa och man inte sover exakt rätt på morgonen. Det är denna känslan som många barn innan kuren känner och det är den vi oftast vill mota genom att vara den som väcker gärna på varje lur och på morgonen. Allt för att barnet skall få förtroende för att mamma och pappa kan man lita på 100%.
HÄnger du med på resonemanget här? FÖrsök att hålla era tider även nu på uppföljningsveckan och sen när den är över så kan du laborera med marginalkvartar för att få till natruliga sömnrytmpass.
Om ni tar upp tidigare och tidigare så kommer ni ha morgon tidigare och tidigare. så råden vi har är ta INTE upp tidigare. Bekr. ramsan skall du baka in med den vanliga ramsan nu, du slutar med sista versen lugnt och mjukt.
Det är inte helt ovanligt att man mitt i uppföljningsveckan så här får höra lite "nya" oftas mycket arga skrik. då måste barnet få chansen att arga av sig först och sen kan man oftast ramsa dem när de är något lugnare. Ibland får man ramsa x12 om det krävs. Men ramsan måste också få chansen att göra jobbet.. Men visst de skall inte skrika i all evighet utan att man lugnar, så här är LYSSNA jobbet samtidigt som man gör lite betryggande husljud.
Det är en viss balansgång så här i uppföljningsveckan, lyssna, ha förtroende, backa allt utan att det skall bli någon "skrikfest" av det hela. Man SKALL lugna. OM du bestämmer dig för att lugna så gå in och LUGNA hellre en rejäl gång än springa ut och in 10ggr om du är med. Om man lugnar och barnet skriker ÄN värre än innan, ja då var de oftast inte så ledsna till att börja med utan kanske mera arga på sakernas tillstånd. Lyssna är alltså nyckeln, och sen bestämmer man NU skall du få DETTA svaret.
Det är också viktigt att man har kontrollen på sömnen även om dagen så man är den som väcker, att väcka är som för oss vuxna att ha en väckarklocka. Man ligger inte och vaknar tittar, vaknar tittar på klockan du vet hur det är när man skall gå upp typ inför en resa och man inte sover exakt rätt på morgonen. Det är denna känslan som många barn innan kuren känner och det är den vi oftast vill mota genom att vara den som väcker gärna på varje lur och på morgonen. Allt för att barnet skall få förtroende för att mamma och pappa kan man lita på 100%.
HÄnger du med på resonemanget här? FÖrsök att hålla era tider även nu på uppföljningsveckan och sen när den är över så kan du laborera med marginalkvartar för att få till natruliga sömnrytmpass.
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. -
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Här kommer en tråd att läsa som pepping. AW svarar jättebra i början.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... sc&start=0
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... sc&start=0
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. Nu hänger jag inte riktigt med, om han slutar skrika när jag ramsar då lägger jag till 2 verser som bekräfele, visst? Men, oftast slutar han inte när jag ramsar (det är därför jag är så uppgiven) utan efter ett bra tag av skrik...
DÅ måste jag väl ändå bekräfta separat, så ramsan får sista ordet? Fast ofta drar han ju igång igen då. Så här ses det ofta ut: Jag lägger honom i sängen, han börjar genast gråta..Lägger tillrätta snabbt och går ut med glad hög ramsa, han skriker. Jag väntar utanför, avvaktar så länge det känns ok, ibland nån minut ibland flera (längre på natten) Påminneleramsar högt, glatt. Han skriker. Avvaktar ytterliggare. Påminner igen. Avvaktar. Påminner igen. Avvaktar, hans skrik tonar ner och blir mer gnäll..När han tystnar bekräfar jag mjukt i dörren, då börjar han skrika igen. Varpå jag avvaktar, ramsar osv.
Det brukar ta mellan 5 min och en kvart.
Måste erkänna, vi har båda svårt att avgöra om han är ledsen eller arg..
Ska vi inte använda marginalkvarten än alltså? För det har vi gjort ofta...Säg att han skulle somnat 8.45 men somnar 8.50 så brukar vi väcka 9.35 istället för 9.30. Men det är inte rätt i detta läge alltså?
Har läst länken men känner mig ändå som ett frågetecken...Känns inte som vi är på rätt väg längre, känns ju mer som 5 minuters metoden nu, han somnar inte av vår trygga ramsa utan att han "ger upp" sitt skrikande känns det som..Men visst känns det lite lättare att höra att höra att andra har upplevt samma sak
DÅ måste jag väl ändå bekräfta separat, så ramsan får sista ordet? Fast ofta drar han ju igång igen då. Så här ses det ofta ut: Jag lägger honom i sängen, han börjar genast gråta..Lägger tillrätta snabbt och går ut med glad hög ramsa, han skriker. Jag väntar utanför, avvaktar så länge det känns ok, ibland nån minut ibland flera (längre på natten) Påminneleramsar högt, glatt. Han skriker. Avvaktar ytterliggare. Påminner igen. Avvaktar. Påminner igen. Avvaktar, hans skrik tonar ner och blir mer gnäll..När han tystnar bekräfar jag mjukt i dörren, då börjar han skrika igen. Varpå jag avvaktar, ramsar osv.
Det brukar ta mellan 5 min och en kvart.
Måste erkänna, vi har båda svårt att avgöra om han är ledsen eller arg..
Ska vi inte använda marginalkvarten än alltså? För det har vi gjort ofta...Säg att han skulle somnat 8.45 men somnar 8.50 så brukar vi väcka 9.35 istället för 9.30. Men det är inte rätt i detta läge alltså?
Har läst länken men känner mig ändå som ett frågetecken...Känns inte som vi är på rätt väg längre, känns ju mer som 5 minuters metoden nu, han somnar inte av vår trygga ramsa utan att han "ger upp" sitt skrikande känns det som..Men visst känns det lite lättare att höra att höra att andra har upplevt samma sak
-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Hej, Nej jag tycker inte du behöver "separat" bekr. ramsa. MEN ramsan skall ha sista ordet. Sen om han har lite gnäll och gnöl efter sista ramsan så kan han ha det. Att separat bekr. kan kännas lite som att "jaja morsan JAG VET!!" och bara trigga igång igen som du säger. Då skulle inte jag bekr. ramsa separat, MEN jag skulle se till att ramsan hade sista ordet i en diskussion. Du behöver få till diskussionen!
Jag skall ropa på Anna och som hon kan förklara bättre än jag.
Jag skall ropa på Anna och som hon kan förklara bättre än jag.
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. Sista luren gick inte heller nåt vidare...Somnade på 10 min, sov 20 sen skrek i 20 min av och till jag ramsade ramsade men hjälpte inte. När han skulle upp fick jag invänta en lugn sekund och gå in (låtsades såklart att han sovit jättegott)...Gick aldrig in, tillrättaläggande lugnar honom inte och inte solfjäder heller och vill inte backa och behöva buffa (eller?)
Känner mig så sänkt bara, efter 6 månaders skrik...Kolik (eller överlevnadsångest?) och stora sömnproblem..
Känner igen mig mycket i det som stod i länken du skickade, men här kan vi inte skylla på nån 8 månaders ångest...Han har alltid varit gnällig och vill inte ligga själv många minuter och har såklart tänkt att det är sömnbristen...Men han får sova mycket bättre nu och är fortfarande gnällig och ledsen...Lägger man ner honom blir han tokledsen..Inte bara en gång har man funderat på om det är nåt annat som "inte stämmer" med honom..
Önskar att det bara fanns ett rätt svar, gör så här så blir det rätt..
Blir nu nervös inför varje läggning, tror inte jag förmedlar detta men kanske märks mer än jag tror. Vettetusan hur jag ska bli av med det dock, och vi kan ju inte direkt avbryta hela kuren och gå tillbaks till "helvetet" som var innan...
Känner mig så sänkt bara, efter 6 månaders skrik...Kolik (eller överlevnadsångest?) och stora sömnproblem..
Känner igen mig mycket i det som stod i länken du skickade, men här kan vi inte skylla på nån 8 månaders ångest...Han har alltid varit gnällig och vill inte ligga själv många minuter och har såklart tänkt att det är sömnbristen...Men han får sova mycket bättre nu och är fortfarande gnällig och ledsen...Lägger man ner honom blir han tokledsen..Inte bara en gång har man funderat på om det är nåt annat som "inte stämmer" med honom..
Önskar att det bara fanns ett rätt svar, gör så här så blir det rätt..
Blir nu nervös inför varje läggning, tror inte jag förmedlar detta men kanske märks mer än jag tror. Vettetusan hur jag ska bli av med det dock, och vi kan ju inte direkt avbryta hela kuren och gå tillbaks till "helvetet" som var innan...
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
ÅsaT skrev:Inte bara en gång har man funderat på om det är nåt annat som "inte stämmer" med honom..
Leta inga bekymmer där inga finns 
Börjar du leta fel, är du inne på en mycket, mycket farlig väg 
Nej, det gör ju inte det. SHN är ingen serie knapptryckningar. Du kommer aldrig rätt förrän du börjar LYSSNA och ger både barnet och dig själv TID nog att kommunicera. Du har för bråttom, och det är ett klassiskt kardinalfel. Det är en liten människa du har att göra med, och den människan KAN kommunicera, men han måste bli förstådd. Och det är en konst, men ingen oöverkomlig; och en konst du får användning för genonm hela hans uppväxt.ÅsaT skrev:Önskar att det bara fanns ett rätt svar, gör så här så blir det rätt...
Så det "blir" inte rätt. Du GÖR det rätt, och lösenordet är att lyssna. Då ska du lyssna utifrån din egen inlevelseförmåga och absoluta, lyhörda vilja till förståelse.
Ja, det gör detÅsaT skrev:Blir nu nervös inför varje läggning, tror inte jag förmedlar detta men kanske märks mer än jag tror.
Varför blir du nervös 
Du har ett litet barn i din vård, och barn föds som blad på träden. Människan har i alla tider kunnat ta hand om sin avkomma, annars gick vi knappast kvar på den här jorden (än mindre gjorde oss herre över den). Det du lider av kallas 1) överkoncentration, 2) prestationshispa.Du får vara snäll och tänka dig de andra sjutton bebisarna i rummet bredvid som verkligen måste tas om hand NU, om de inte ska stryka med på fläcken i sin nöd
Mitt bästa råd är att du läser Internationella Sova hela natten igen. Och igen. Och igen. Från början till slutÅsaT skrev:Vettetusan hur jag ska bli av med det dock, och vi kan ju inte direkt avbryta hela kuren och gå tillbaks till "helvetet" som var innan...
Det handlar om att arbeta i ditt lilla barns intresse, som faktiskt inte är så komplicerat, det är exakt identiskt med ditt eget: att k'änna överlevnadsångesten stillad och erfara SÄKERHET till liv och lem. Och så lite glädje på toppen
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej, jag har inte läst alla inlägg i din tråd.
Men hur har ni det med ensamlek på schemat? Förutom attityd av säkerhet och självklarhet hos föräldrarna är detta en stor del i hur trygga de känner sig på "egen hand" är vår erfarenhet. Ester reagerar inte om vi lämnar ett rum eller den ena av oss åker hemifrån en stund eller båda två ett par timmar (hon är då inte ensam hemma utan mormor tar oftast hand om henne hihi).
Men jag kan verkligen skriva under på AWs inlägg ovan, har själv lidit av både överkoncentration och prestationsångest. Haft ångest inför läggningarna och inte trott att det speglat av sig, att jag kunnat skådespela bort det så att säga. Men det är med barn som med djur - det handlar om energier ofta. Man måste utstråla en energi av säkerhet och att det man gör är det självklara liksom.
Som du säger, det finns liksom inget altervativ - knappast det ni hade förut. Och nu är ni ju inne på en väg som är GULD värd - så försök att få perspektiv, tänk att det är nån annans liten guldklimp som ligger där inne och ställer frågor - det kan hjälpa mig ibland. Jag sätter in mig i "observatörens" roll, och blir då mer saklig och har lättare att förstå vilka frågor jag får.
Det här grejar ni, läs igen i SHN boken, med vikt på attityd och säkerhet. Odla och peppa dig själv, andas ut det gamla, in det nya om man säger.
Men hur har ni det med ensamlek på schemat? Förutom attityd av säkerhet och självklarhet hos föräldrarna är detta en stor del i hur trygga de känner sig på "egen hand" är vår erfarenhet. Ester reagerar inte om vi lämnar ett rum eller den ena av oss åker hemifrån en stund eller båda två ett par timmar (hon är då inte ensam hemma utan mormor tar oftast hand om henne hihi).
Men jag kan verkligen skriva under på AWs inlägg ovan, har själv lidit av både överkoncentration och prestationsångest. Haft ångest inför läggningarna och inte trott att det speglat av sig, att jag kunnat skådespela bort det så att säga. Men det är med barn som med djur - det handlar om energier ofta. Man måste utstråla en energi av säkerhet och att det man gör är det självklara liksom.
Som du säger, det finns liksom inget altervativ - knappast det ni hade förut. Och nu är ni ju inne på en väg som är GULD värd - så försök att få perspektiv, tänk att det är nån annans liten guldklimp som ligger där inne och ställer frågor - det kan hjälpa mig ibland. Jag sätter in mig i "observatörens" roll, och blir då mer saklig och har lättare att förstå vilka frågor jag får.
Det här grejar ni, läs igen i SHN boken, med vikt på attityd och säkerhet. Odla och peppa dig själv, andas ut det gamla, in det nya om man säger.
//Anna
Mamma till Ester - född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09Hej,
Tack för goda råd både Annorna
Natten tog pappa och det gick inget vidare....Har alltid gått bra för honom men nu vaknade han ofta och det var svårt att få honom lugn. han gör inget annorlunda, så vi fattar inget.
Första dagsluren var han också ledsen..
Vi har lagt in all vår energi i detta och känner att det snart inte finns nån ork kvar...Blir nervös för att man äntligen såg en ljusning och så blir det bara sämre och sämre igen...Detta var liksom sista utvägen. Känns som vi är tillbaks på ruta ett...
Kan boken utan och innan, men ska läsa mer ändå. Om inte annat för att försöka få tillbaks den aha-känsla och den viljestyrka som föddes när man började läsa den.
Vet inte hur jag ska kunna övertyga honom bättre, men jobbar på..Självförtroendet dalar ju förståss när man tydligen inte kan få sin älskling att känna sig trygg..
Ensamlek, knappt nåt. Han kan ligga på golvet själv högst 10 min sedan börjar han gråta. Har aldrig gått att få till det..Några tips?
Tack för goda råd både Annorna
Natten tog pappa och det gick inget vidare....Har alltid gått bra för honom men nu vaknade han ofta och det var svårt att få honom lugn. han gör inget annorlunda, så vi fattar inget.
Första dagsluren var han också ledsen..
Vi har lagt in all vår energi i detta och känner att det snart inte finns nån ork kvar...Blir nervös för att man äntligen såg en ljusning och så blir det bara sämre och sämre igen...Detta var liksom sista utvägen. Känns som vi är tillbaks på ruta ett...
Kan boken utan och innan, men ska läsa mer ändå. Om inte annat för att försöka få tillbaks den aha-känsla och den viljestyrka som föddes när man började läsa den.
Vet inte hur jag ska kunna övertyga honom bättre, men jobbar på..Självförtroendet dalar ju förståss när man tydligen inte kan få sin älskling att känna sig trygg..
Ensamlek, knappt nåt. Han kan ligga på golvet själv högst 10 min sedan börjar han gråta. Har aldrig gått att få till det..Några tips?
Och så några konkreta frågor:
Mörkläggning dagtid?
Har fastnat lite i det här med bekräftelsen, jag fattar att om han gnölar lite efter påminnelsen så får han bara vara...men det är oftast inte fallet, utan han skriker på som bara den...till slut lugnar han sig, måste jag väl bekräfta då? Fast han ofta drar igång igen. Annars har väl inte ramsan sista ordet..?
Försöker nu att lyssna, lyssna med nya öron men det är svårt...Jag tycker han låter ledsen. Han blir ledsen så fort han närmar sig sängen nu, känns inte bra! Vi jobbar på med glada läggningar och väckningar men det går sådär..
Allt funkar som sagt bara sämre och sämre, både dagar och nätter...Försöker att inte bryta ihop..Vi är ändå på dag 10 nu så det borde ju ha skett några framsteg..Men nu får jag sluta tycka synd om mig själv
Tänkte också på det du skrev om ensamlek Anna09, han vill som sagt aldrig ligga själv...Ofta protesterar han så fort man lägger ner honom. Ibland går några minuter bra, och 10 min är absolutmax. Brukar försöka ignorera honom lite när han är gnällig för att han ska lära sig att roa sig själv lite, försöker uppmuntra, men det brukar bara eskalera till ledsenhet och så plockar vi upp honom...Tänkte också, vi har inte direkt några fasta rutiner för hur dagen ser ut utöver mat och sovtider, borde vi införa det? Kanske skulle skapa mer trygghet? Vi brukar ta en promenad på förmiddagen och så brukar han sitta i babysittern i köket medan jag diskar nångång under dagen i övrigt är det mest lek och underhållning, korta stunder själv, sen med mig och hans pappa.
Mörkläggning dagtid?
Har fastnat lite i det här med bekräftelsen, jag fattar att om han gnölar lite efter påminnelsen så får han bara vara...men det är oftast inte fallet, utan han skriker på som bara den...till slut lugnar han sig, måste jag väl bekräfta då? Fast han ofta drar igång igen. Annars har väl inte ramsan sista ordet..?
Försöker nu att lyssna, lyssna med nya öron men det är svårt...Jag tycker han låter ledsen. Han blir ledsen så fort han närmar sig sängen nu, känns inte bra! Vi jobbar på med glada läggningar och väckningar men det går sådär..
Allt funkar som sagt bara sämre och sämre, både dagar och nätter...Försöker att inte bryta ihop..Vi är ändå på dag 10 nu så det borde ju ha skett några framsteg..Men nu får jag sluta tycka synd om mig själv
Tänkte också på det du skrev om ensamlek Anna09, han vill som sagt aldrig ligga själv...Ofta protesterar han så fort man lägger ner honom. Ibland går några minuter bra, och 10 min är absolutmax. Brukar försöka ignorera honom lite när han är gnällig för att han ska lära sig att roa sig själv lite, försöker uppmuntra, men det brukar bara eskalera till ledsenhet och så plockar vi upp honom...Tänkte också, vi har inte direkt några fasta rutiner för hur dagen ser ut utöver mat och sovtider, borde vi införa det? Kanske skulle skapa mer trygghet? Vi brukar ta en promenad på förmiddagen och så brukar han sitta i babysittern i köket medan jag diskar nångång under dagen i övrigt är det mest lek och underhållning, korta stunder själv, sen med mig och hans pappa.