gråter innan hon somnar

[emb]

Hej
Jag har en underbar liten flicka som är ca 2 månader.
Hon gråter alltid innan hon skall somna dagtid. Vi följer standardmodellen med vaken 1,5-2 och sova 2,5. Vi har följt ett och samma schema en tid.
Ibland undrar jag om hon är för trött och därför gråter. Men jag vet ju inte. Hon tystnar snabbt när jag vagnar men jag har märkt att det verkar som om hon kommer fortare till ro om jag inte vagnar. För när jag vagnar (ett par ordentliga drag) tystnar hon. men då börjar hon gråta nästan genast vagnen stannar. Om jag inte vagnar gråter hon ca 20sek. sen är det tyst. sen kan hon börja gråta igen efter en kort stund ca 10 sek sen är det tyst och sen sover hon. Vill ju inte att hon skall gråta de sista hon gör innan hon somnar - men jag vill ju inte heller störa henne..

Läste just en hel del inlägg och Anna W skriver att barnet inte skall behöva gråta - läste också om att backa och ge barnet möjlighet att själv reda upp saker och ting! men hur skall jag kunna backa om barnet inte får gråta. Förstår inte detta med att barnet får fråga, vara arg osv - men inte vara ledsen eller gråta ??? Kan någon snälla förklara detta! Känner mig som en nybörjare (igen)

Vore tacksam om någon kan dela erfarenheter eller tankar.

[kissemjao]

Det kunde varit jag som skrev frågan... (Se Kurbarnens hjälpforum: Gråter sig till sömns? Fick svar av Anna minsann!) Jag tror faktiskt du själv har lösningen, och det är ju att inte vagna om han somnar bättre av det. Min son (också två månader gammal) börjar också trassla om jag vagnar... eller rättare sagt slutar. Han gnyr eller skriker en stund om jag låter bli, och slutar tvärt. Ibland upprepas proceduren några gånger. Jag tror faktiskt att det är hans sätt att vara när han är trött. (Själv blir jag också ganska vresig när jag är trött... så... )
Har provat med att lägga händerna enligt solfjädern, för att visa att jag finns och att vargen inte ska komma och ta honom. Det fungerar en aning bättre än vagning. Alternativet som funkar allra bäst är ju nappen, men jag vill helst inte att han ska ha napp... För risken är ju att man måste börja ränna fram och tillbaka och stoppa in den när han tappar den.

Blev lite konfunderad idag då jag läste i verktygslådan, om att man inte ska ramsa barn under tre månader eftersom de mest blir förvirrade och vill ha ett ansikte till rösten. Men det känns ibland som om det skulle vara mer effektivt för min son. Kan man börja tjuvträna?

[emb]

tack för ditt snabba svar.
Läste ditt inlägg - tack för tipset.
Men det är verkligen svårt att veta hur mycket frågor hon får ställa - för tjejen är minsann inte tystlåten när hon frågar utan det är med en hög röst
Dottern sover ute dagtid och på rygg så solfjädern är inget alternativ för oss dagtid. På kvällen fungerar solfjädern där hon sover i sin säng eftersom hon sover där på mage.

Borde jag bekräfta på något sätt att jag finns då när dottern slutat gråta?? Som med bekräftelseramsa men utan ramsa alltså om ni försår vad jag menar.

Det är nämligen likadant på natten. Hon vaknar ofta ca 2-tiden och 4-tiden. Om jag bara avvaktar somnar hon fortare om men då känns det ju som om jag inte bekräftar att jag finns där och jagar bort vargarna...

[kissemjao]

Hoppas verkligen nån kan svara för jag undrar också. Hur man bekräftar utan att störa?

[emb]

någon?

[emb]

[Gäst]

Hej båda två, jag igen...

Kort skak i handtaget, ingen vagning, har jag för mig att Anna sade till mig när Hugo var så liten att jag inte kunde bekräftelseramsa.

Kissemjao: Jo, man kan smygträna... om du ger din ramsa en gång varje gång då barnet ska sova eller redan sover (inte alltså ggr4, utan bara en gång) så ska den smita in bakvägen under dessa månader då era sötsaker är under 3,5 mån. Jag gjorde så, och kunde då sparka i gång aktiv användande av ramsan vid 3,5 mån. när och om det behövdes utan någon stor introduktion av den...

Lycka till!

[emb]

Hej

Tack för svar, nu ska de ges bekräftelse åt fröken

Funderar fortfarande på detta:

Läste just en hel del inlägg och Anna W skriver att barnet inte skall behöva gråta - läste också om att backa och ge barnet möjlighet att själv reda upp saker och ting! men hur skall jag kunna backa om barnet inte får gråta. Förstår inte detta med att barnet får fråga, vara arg osv - men inte vara ledsen eller gråta ??? Kan någon snälla förklara detta! Känner mig som en nybörjare (igen)

[Gäst]

Om jag har förstått det hela rätt (vilket man får hoppas) menas med detta, att barnet inte får gråta och vara ledset. Men att uttrycka ilska - exempelvis - får man, då det kan vara en sund reaktion på att man vill somna, men inte kan, eller något annat som måste ut... Sedan finns det tusen andra varianter:

Jag-är-jättetrött-och-gnölar-därför-gråt...

jag-är-inte-alls-säker-på-att-du-vet-vad-du-gör-frustration!-gråt...

jollergråt...

osv.

osv.

Men summan av kardemumman är, att ledsen är inte OK. Andra känslouttryck är tillåtna - men naturligtvis lyssnar man av dem också med medvetna öron. Vad händer nu - är det omsomning på g, eller uppvak, eller..?

Hänger ni med?

Hoppas Anna själv kan se detta och svara bättre!

[annawahlgren]

Tack, alla

Här finns dina svar, emb Läs och begrunda och ta till dig

Ett olyckligt och/eller oroligt barn ska lugnas. Det ska hjälpas i ro. Det är hela saken. Det finns alltid ett sätt. Hitta det. Lugnt och fint.

Överkoncentration och på ren svenska hispa hjälper ingen unge. Det som behövs är en lätt hand och en attityd av självklarhet. Du kan

[emb]

Tack alla för svar men jag förstår nog inte riktigt detta ännu. (Jag är kanske lite trög)

Alltså om barnet uttrycker ilska - är det ok att h*n gör det en timme i sträck?.
Jag kan fort få tyst på min tjej. Med buffning tar det inte många sekunder - men så fort jag slutar börjar hon ju "gråta" igen.. Visst kan jag avvakta men ofta leder det till att jag måste buffa igen pga hon har skrikit upp sig. Samtidigt vill jag inte bli kvar i buffandet - jag vill backa och ge tjejen möjlighet att få reagera- MEN hur mycket är ok.

Frågan kvarstår alltså.

eg. hanlar detta om följande:
På morgonnatten ca 4.45 vaknar tjejen upp. (Vi har morgon kl 6) Hon börjar med att gnöla - sen blir det gråt. Ofta gråter hon ca 20 sek och sen tystnar hon. hon är tyst några sekunder och börjar sedan om igen. Så här håller det på. Ibland när hon låter ledsen buffar eller solfjädrar jag vilket gör att hon tystnar men snabbt gråter hon igen osv... När detta hållit på en timme och vi är inom marginalkvarten tar jag upp henne. Tårarna stömmar ner för kinderna men så fort hon får syn på mej är leendet på läpparna. Vi umgås och gosar och så småningom vill hon ha mat. (Hon är alltså inte hungrig eftersom hon inte vill ha mat direkt) Hur länge kommer dessa mornar att vara såhär.,,

Tacksam för svar

[annawahlgren]

Gråter hon med tårar Då är hon eller har vait olycklig, och det kan vi inte acceptera

Hon är bara två månader, om jag förstått saken rätt. Då är man inte ilsken eller arg i en timme. Då är man förvirrad, kanske, eller just olycklig; då ska hon ha hjälp ögonblickligen.

Och du kan ju ge det. Hon låter sig betryggas. Så gör det Det fungerar ju och alla kan bli nöjda och glada. Lite mer tålamod anbefalles, alltså Din uppgift är att lugna henne när hon är orolig och det kan du ju. Pris och beröm

Gradvis drar du ner på dina gracer, så att du inte fastnar - det gäller att GÅ just i det ögonblicket man känner att "om jag bara stannar lite till, så..." Det är då man ska avsluta, med skak eller extratryck (solfjädern). Sedan kanske man får vara beredd att upprepa en minut senare. Men det får man ta, om än allt kortare för varje gång. Målet för ögonen måste du ju ha hela tiden: lilla älsklingen ska vara lugn, få svar på sina frågor och kunna sova fredad för vargen.

Det går inte att säga någon exakt tid på hur länge man ska det ena eller det andra. Man måste lyssna av barnet. Men som sagt ha för ögonen att korta ner, för varje gång Sedan måste toiden och erfarenheten göra sitt, för henne: att det faktiskt inte händer något farligt, att vargen inte kommer, att hon kan (fortsätta) sova lugnt.

Och mat proppar du i henne