Nu kurar vi sötnosen Amanda (5 mån) och behöver råd!

[Amandamamman]

Hej!

Är ny här på forumet och behöver råd nu när vi kurar vår lilla sötnos Amanda som blir 5 månader den 1 okt. Vi började kuren den 24 sept och har nu tredje natten framför oss. Jag tog de första två nätterna och dagarna och ikväll tog pappa över.

Schemat ser ut som följer:

Natt: 19.00-7.00
Amning: 7.00
Sova: 9.00-9.45
Amning+smakportion gröt: 10.00
Sova: 11.30-13.00
Amning+smakportion grönsakspuré: 13.00
Sova: 15.00-15.45
Amning: 16.00
Sova: 17.00-17.20
Bad och skoj: 17.30-18.30
Nattslurk+fruktpuré: 18.30
Sova natt: 19.00
Totalt 15h och 20 min sömn/dygn.

Jag har några frågor som jag hoppas kunna få svar på:

Skrattet-till-go’nattet. Vi har försökt allt (titt-ut, utklädning, flyga flygplan, hålla henne upp-å-ned-på, kittla, ”prutta” henne på magen och halsen etc.) men kan bara inte få lillan att skratta innan läggdags! På dagarna är hon ofta glad och ler jättestora leenden. Det händer att hon skrattar till när hon ligger i babygymmet, HAHA låter det då, men det är jättesvårt för oss föräldrar att framkalla detta. Nu ikväll höll jag världens humorshow, visst var hon glad, men något skratt blev det inte. Detta var dock den bästa kvällen hittills av kuren. Natten till idag så somnade hon ganska snabbt, men mellan 19.00-23.30 så vaknade hon var 30-40:e minut och skrek, ömsom arg, ömsom ledsen. Jag ramsade, gav beskedet och ramsade hela kvällen, men hon var väldigt orolig. Jag fick själv en svacka då och tänkte att kuren inte funkar på Amanda eftersom hon inte skrattar innan hon somnar. Vad säger ni – räcker det med att hon är ”bara” är glad? Tips på hur vi annars ska få henne att skratta?

Schemat. Vid 20-min-luren som vi har lagt in sent på eftermiddagen/tidigt på kvällen har Amanda ganska svårt att somna. Det har tagit 10-15 min och då är ju luren nästan över enligt schemat. Jag har dock använt marginalkvarten för att hon ändå ska sova i 20 min, vilket med andra ord innebär att jag har väckt henne 17.30 dag 1 och 17.35 dag 2. När vi sedan väcker henne är hon verkligen supertrött. Det känns verkligen taskigt att väcka henne då – hon går knappt att få liv i! Hur ska vi tolka detta? Kommer hon att successivt vänja sig och förstå att hon ska sova vid denna tidpunkt och därmed somna snabbare och kommer hon att kunna vakna av sig själv efter 20 min? Tidigare har hon mest sovit i 40-45-minuterspass av sig själv, men det har hänt att hon även har sovit i 20 min, dock ej lika ofta. En 5 månaders bebis ska enligt boken behöva 15h sömn, men eftersom hon ännu inte riktigt är 5 mån lade jag till 20 min. Längre fram tänkte jag att vi helt enkelt kan ta bort den.

Marginalkvarten. Hur ska denna användas? Kan jag använda marginalkvarten så som jag beskrev ovan? Om barnet somnar 10 min efter utsatt tid enligt schemat, kan man då väcka barnet 10 min efter den schemalagda tidpunkten som barnet ska vakna? Kan man göra detta vid alla längder på luren, 20, 45 min och 1,5h så länge barnet vaknar senast 15 min efter schemalagd tidpunkt som barnet ska vakna?

Lurarna. Under den 1.5 timmes lur som vi har schemalagt mitt på dagen så har Amanda hittills båda dagarna vaknat efter 45 min. Hon har somnat om efter buffning (första dagen) och ramsa (första och andra dagen). Om vi säger att hon somnar om efter kanske 10 min, ska jag då skjuta på väckningen de tio minuterna + den tid det tog henne att somna första gången? Risken är ju då stor att marginalkvarten inte räcker till. Åter igen är det egentligen marginalkvarten jag undrar över.

Väckningstidpunkt. I boken skriver AW att man ska väcka barnet EXAKT efter 20 eller 45 min. Men hur ska man veta exakt när barnet somnade? Kan man säga t.ex. 1 min efter att man gav bekräftelseramsan (det är så jag har höftat insomningstidpunkten)? Eller ska man räkna från den tidpunkt man lade ned barnet (vilket ju inte är den tidpunkt barnet somnar)?

Badet. Amanda har alltid tidigare tyckt att bad har varit en helt OK aktivitet, men nu har det verkligen gått utför sen vi började kura. Hon har blivit ledsen varje gång och nu ikväll blev hon jätteledsen och vi var tvungna att ta upp henne efter bara några minuter. Det tog ett bra tag att trösta henne och få henne glad igen. Timmen som badet är i enligt schema ska ju betecknas av ”skoj” så därför känns det helt bakvänt att hon är så ledsen. Nu känner vi att vi vill ta bort badet ur schemat redan imorgon men kan vi göra det utan att schemat rubbas?

Detta är de frågor jag har för stunden men jag återkommer gärna med fler längre fram!

Tacksam för råd!

Johanna

[annawahlgren]

Välkommen är du

Du skriver inte hur det hela såg ut förut, men någon anledning måste det ju ha funnits till att ni bestämde er för att kura lilla Amanda. Och i historien brukar alltid finnas detta faktum att de ömma föräldrarna, i bästa välmening, utsatt barnet för en sömndeprivation som till slut blir mer eller mindre outhärdlig för alla parter.

Då måste man förstå att lilla barnet släpar på en sömnbrist som måste få ta ut sin rätt, när hon äntligen får sova. Det betyder på enkel svenska att hon blir kanontrött, nu när hon får vila till slut. Ungefär som en hysteriskt överarbetad jobbare som åker på semester och ska vara vansinnigt aktiv och trevlig och mån om familjen (tror alla) och sedan bara sover som en gris och inte går att ha till någonting. Därför att han äntligen får vara ledig och inte MÅSTE ha piskan över sig varenda vaken minut.

Ni måste helt enkelt ha lite tålamod Lilla barnet är så trött, så trött. Ni har kurat två dygn och står inför blott tredje natten nu. Rom byggdes inte på en dag. Sova hela natten-kuren är ingen knapp att trycka på så blir allting bra, pang bom, en gång för alla. SHN är en process. Som tar sin tid - fyra dygn och en uppföljninsgvecka, lugnt och fint med det vackra målet i sikte

Schemat ser ut som följer:

Natt: 19.00-7.00
Amning: 7.00
Sova: 9.00-9.45
Amning+smakportion gröt: 10.00
Sova: 11.30-13.00
Amning+smakportion grönsakspuré: 13.00
Sova: 15.00-15.45
Amning: 16.00
Sova: 17.00-17.20
Bad och skoj: 17.30-18.30
Nattslurk+fruktpuré: 18.30
Sova natt: 19.00
Totalt 15h och 20 min sömn/dygn.

Det ser bra ut - med en reservation, se nedan. Personligen skulle jag lägga "maten" före amningen och ha amningen som måltidsdryck efteråt eller dessert, om du förstår. Men det är jag, det. Huvudsaken är att barnet äter sig proppmätt (och lite till).

Skrattet-till-go’nattet. Vi har försökt allt (titt-ut, utklädning, flyga flygplan, hålla henne upp-å-ned-på, kittla, ”prutta” henne på magen och halsen etc.) men kan bara inte få lillan att skratta innan läggdags! På dagarna är hon ofta glad och ler jättestora leenden. Det händer att hon skrattar till när hon ligger i babygymmet, HAHA låter det då, men det är jättesvårt för oss föräldrar att framkalla detta. Nu ikväll höll jag världens humorshow, visst var hon glad, men något skratt blev det inte. Detta var dock den bästa kvällen hittills av kuren.

Tålamod, tålamod. Fortsätt bara så Skrattet kommer, tro mig. Hon är för trött ännu bara.

Och lägg henne på magen med intressanta saker att försöka nå. (Och gärna en spegel att studera sig själv i - se "Flörtisen" i Barnaboken). Babygymmet är en trevlig inrättning för nyfödda och väldigt små, som utvecklar synen framför allt. Inte för gamla damer på fem månader även om hon skrattar till där ibland. Hon behöver få röra på sig

Natten till idag så somnade hon ganska snabbt, men mellan 19.00-23.30 så vaknade hon var 30-40:e minut och skrek, ömsom arg, ömsom ledsen. Jag ramsade, gav beskedet och ramsade hela kvällen, men hon var väldigt orolig. Jag fick själv en svacka då och tänkte att kuren inte funkar på Amanda eftersom hon inte skrattar innan hon somnar.

Det sambandet finns inte.

Däremot ska du inte ramsa "hela kvällen" utan försöka upprätta en dialog - det är hög tid nu. Då gäller det att lyssna och lyssna av. Verkligen lyssna, så att du kan ge de för henne tillfredsställande svaren. Det är en konst men en underbar konst. SHN är inte bara verktyg och metodik, det är mycket mer än så - en livsfilosofi, får man säga. Läs inte bara Verktygslådan och Lathunden utan läs och ta till dig på allvar och på djupet kapitlen Lugnet och Säkerheten och hela resten av boken

Det är just hennes oro du ska lägga till ro. För att kunna det, måste du förstå den och bemöta den rätt.

Schemat. Vid 20-min-luren som vi har lagt in sent på eftermiddagen/tidigt på kvällen har Amanda ganska svårt att somna. Det har tagit 10-15 min och då är ju luren nästan över enligt schemat. Jag har dock använt marginalkvarten för att hon ändå ska sova i 20 min, vilket med andra ord innebär att jag har väckt henne 17.30 dag 1 och 17.35 dag 2. När vi sedan väcker henne är hon verkligen supertrött.

Den 20-minutersluren ligger lite väl sent. Hon "tror" antagligen att hon ska sova natt, nu när hon äntligen får det. Kanske en femminuters i stället, alldeles i händelsernas centrum?

5 månaders bebis ska enligt boken behöva 15h sömn, men eftersom hon ännu inte riktigt är 5 mån lade jag till 20 min. Längre fram tänkte jag att vi helt enkelt kan ta bort den.

Se ovan. Ta bort den (eller förminska till 5 min) redan nu, tycker jag.

Marginalkvarten. Hur ska denna användas? --- Om barnet somnar 10 min efter utsatt tid enligt schemat, kan man då väcka barnet 10 min efter den schemalagda tidpunkten som barnet ska vakna? Kan man göra detta vid alla längder på luren, 20, 45 min och 1,5h så länge barnet vaknar senast 15 min efter schemalagd tidpunkt som barnet ska vakna?

45 min respektive 20 min bör man hålla exakt, och vid behov väcka barnet efter klockan. Vid de längre lurarna är det inte alls lika noga men man håller sig inom marginalkvarten. Som styrs av barnets behov. Stupar lilla ungen en kvart innan bestämd sovtid är det bara att lägga henne då. Är hon bombtrött vid väckningsdags kan man bjuda på fem, tio eller femton minuter till. Poängen med marginalkvartarna är att den flexibilitet de erbjuder inte påverkar schemat för resten av dagen /dygnet. Det gör däremot redan tjugo minuters marginal.

Undantaget är kvällen, då man kan tillåta sig så mycket som en marginalhalvtimme vid läggning om det skulle vara kris. Det märker inte barnet och det påverkar ingenting.

Lurarna. Under den 1.5 timmes lur som vi har schemalagt mitt på dagen så har Amanda hittills båda dagarna vaknat efter 45 min. Hon har somnat om efter buffning (första dagen) och ramsa (första och andra dagen). Om vi säger att hon somnar om efter kanske 10 min, ska jag då skjuta på väckningen de tio minuterna + den tid det tog henne att somna första gången? Risken är ju då stor att marginalkvarten inte räcker till. Åter igen är det egentligen marginalkvarten jag undrar över.

Se ovan. Håll dig inom marginalkvarten. Tänk inte att det är absolut nödvändigt att hon sover varje minut hon "ska". Tänk att hon ska ha förutsättningarna. Ge henne dem Och låt henne sedan i möjligaste mån vara i fred.

Väckningstidpunkt. I boken skriver AW att man ska väcka barnet EXAKT efter 20 eller 45 min. Men hur ska man veta exakt när barnet somnade?

Det får man hålla koll på. Med ena ögat i nacken. Och det andra på klockan.

Badet. Amanda har alltid tidigare tyckt att bad har varit en helt OK aktivitet, men nu har det verkligen gått utför sen vi började kura. Hon har blivit ledsen varje gång och nu ikväll blev hon jätteledsen och vi var tvungna att ta upp henne efter bara några minuter. Det tog ett bra tag att trösta henne och få henne glad igen.

"Varje gång" - du menar två gånger Se inte bakåt och gör inga jämförelser med hur det var förut. Det är NU som gäller och FRAMÅT. Återigen - hon är så trött, så trött. Det tar ut sin rätt nu. Badet kommet att bli jätteskönt tids nog - när hon orkar med allting, med de fantastiska krafter hon kommer att få

Timmen som badet är i enligt schema ska ju betecknas av ”skoj” så därför känns det helt bakvänt att hon är så ledsen. Nu känner vi att vi vill ta bort badet ur schemat ---

Det vore en mycket dålig idé. Ge henne allt längre badstunder allt eftersom hon orkar med dem och njuter dem - det kommer stor förtjusning med badet (igen)

Och missa inte den allt avgörande Attityden av Självklarhet! Det är den som fungerar betryggande för lilla Amanda i ordets sanna mening.

Oro är den största boven i all barnavård. Så skjut orosvargarna och sluta ens tänka på att bombardera BARNET med frågor, vilket ni lutar åt (redan) nu Bara skjut dem, och tänk på alla de andra sjutton bebisarna i rummet bredvid, och sedan de arton korna, som måste mjölkas... NU

O:)

[Amandamamman]

Hej!

Stort, stort TACK för dina svar! De rätade ut en hel del av mina funderingar! Det är helt sant det du skriver om oro och att vi åter igen har börjat bombardera lilla tjejen med frågor. Första dygnet var jag lugnet och säkerheten personifierad efter att ha läst, läst och läst hela SHN-boken tills ögonen blödde . Kapitlen om Lugnet, Säkerheten och Njutningen läste jag flera gånger (!), men redan under andra natten började jag likt förbaskat att darra på manschetten och tycka synd om Amanda.

Jag ska gå tillbaka ett steg och börja med bakgrunden till varför vi började kura (var så ivrig att få svar på mina frågor så jag hoppade över detta). Amanda har konstant sovit för lite ända sedan hon föddes. Vi hade problem att komma igång med amningen så de första 3 månaderna använde vi amningsnapp. Jag hade velat stanna på BB tills amningen funkade, men vi blev hemskickade eftersom platsen behövdes till andra. Jag frågade både BVC-sköterskan och barnläkaren om det gick bra att vi använde amningsnapp och de sa att det kunde jag göra och att det var likvärdigt att amma på vanligt sätt. När jag ammade somnade hon nästan alltid vid bröstet efter en kort stund. Om vi då försökte lägga ned henne i hennes säng eller barnvagnsinsats så vaknade hon på en gång eller max efter ett par minuter och var ledsen. Då tänkte vi (dumma som vi var) – jaha, hon var väl inte så trött då. Enda sättet att få henne att fortsätta att sova om hon hade somnat var att ha henne i vår famn, liggandes på mage på våra bröst. På nätterna de första veckorna sov hon t.o.m. på våra bröst på natten! Efter någon månad kunde hon somna om liggandes i vår säng bredvid mig efter att jag hade ammat henne. Vi trodde att hon var extremt närhetstörstande och trygghetssökande och därför krävde konstant närhet. När hon var vaken var hon missnöjd nästan jämt och hade väldigt nära till gråt. Hon kunde inte ligga själv eller sitta i babysittern på egen hand när hon var vaken heller, då skrek hon. Med andra ord hade vi Amanda i våra famnar konstant – både när hon var vaken och när hon sov. Våra föräldrar sa att de aldrig hade hört ett spädbarn skrika på det viset som hon gjorde – så högt och intensivt. Vi trodde att det berodde på att hon hade temperament och var viljestark (!!). Vi ägnade oss konstant åt felsökning (min man ännu mer än jag), och ”bestämde” oss för att hennes skrikande måste bero på spädbarnskolik. Jag vet inte hur många ggr min man sa ”hon måste ha ont någonstans”.

Hela denna soppa odlade som du förstår ett förhållningssätt som innebar att vi konstant bombarderade den stackars lilla kraken med en mängd oroliga frågor. Orosvargarna bokstavligen strök längs med allas våra fotknölar under dygnets alla timmar. Efter kanske två månader så slutade Amanda med att somna efter amning och då gick vi runt och ”konkade” på henne i våra famnar för att få henne att somna. Jag vet inte hur många mil vi avverkade på det viset. Hon skrek, vi konkade och till slut somnade hon väl av ren utmattning. När vi då lade ned henne kunde hon vakna efter 2 min och då var det bara att börja om igen. Vid 3 månaders ålder testade jag (igen – hade testat med ett par veckors mellanrum) att amma utan nappen och då funkade det plötsligt! På fyra dagar blev Amanda som en helt ny bebis!!! Hon knubbade till sig ordentligt (på FYRA dagar!!!) och blev mycket nöjdare och gladare! Vad jag inte fattade då var att amningsnappen gjorde att Amanda inte fick i sig den mat hon behövde. Den lilla stackaren hade varit konstant hungrig i 3 månader!!! Hur kul är det!? Inte undra på att denna lilla varit ledsen. Du kan bara ana hur dåliga föräldrar vi kände oss som när vi insåg detta. Nu började hon även med att sova vidare om vi lade ned henne efter att hon hade somnat.

Hela röran som jag beskrivit ovan leder oss fram till lilla Amandas sömnbrist. I somras kunde det gå en hel dag utan att Amanda sov. Vi gick upp vid kanske niotiden på morgonen och hela dagen gick utan att Amanda sov. Hon kunde somna först vid 23-tiden på kvällen! Vi tänkte att detta är inte normalt. BVC sa – ”barn tar själva den sömn de behöver”. Dessa långa vaken-dagar började efter att hon hade slutat med att somna vid amning. Vi lurades att tro att hon var pigg eftersom det gick att locka henne till skratt. Först efter att ha läst din SHN-bok har vi fattat att glad inte är lika med pigg. Det har redan sedan hon föddes varit svårt att få henne att somna (vilket jag i efterhand förstår berodde på att hon var hungrig). Åka barnvagn har heller aldrig varit någon favoritsysselsättning och ska hon somna i den föregås det av ett långt skrikande, vilket vi inte gärna utsätter henne för.

De senaste veckorna har vi ”vagnat” Amanda till sömns efter att vi såg några kompisar göra detta med sin son (som är enligt standardmodellen). Det har funkat bra, men efter att ha läst SHN-boken har vi förstått att vi har använt vagningen fel – den har sövt henne till sömns snarare än att hon har somnat på egen hand. Hur som helst var vi väldigt glada över att vi äntligen hittat ett sätt som fick henne att somna. Dock var det fortfarande så att hon kom upp i alldeles för få timmar sömn per dygn. Dessutom var det stor variation mellan dagarna. Jag räknade hur mycket hon sov och ena dagen var det 12 h och 15 min, nästa dag var det 14 h. Och då var Amanda bara fyra månader! Jag har även sett på hennes ögon att hon har varit trött, trött, trött. För en månad började dessutom Amanda vakna extremt tidigt på morgonen, vid 3-4-5-tiden, till synes pigg utan att kunna somna om (fram till dess hade det alltid gått att få henne att somna om m.hj.a. amning). Vi fick vackert gå upp och var uppe i 1,5-2 h innan hon blev trött och ville sova igen. Nu upplevde även vi föräldrar en mer och mer påtaglig sömnbrist. Den var egentligen startskottet för att vi började kura. Jag surfade omkring på nätet och hamnade på din AnnaWahlgren.com och började läsa. Då insåg jag – det är detta vi ska pröva för att hjälpa lilla tjejen (och oss själva) att sova! Detta blev en lååååång utläggning, men det är för att du ska förstå bakgrunden till Amandas och vår situation.

Jag postar detta inlägg och skriver vidare i ett nytt…

Än en gång TACK!



Johanna

[Amandamamman]

Måste bara meddela att tredje natten var en stor framgång! Pappa tog över och det tog visserligen hela 23 min innan Amanda somnade, dvs. kl 19.23 men sedan sov hon hela natten ända till kl 6.10!!! Helt fantastiskt! Jag kan fortfarande inte riktigt fatta det!

Idag tog vi bort 20 min-luren kl 17. Det är helt sant att hon tror att hon ska sova natt då och blir jätteförvirrad när hon plötsligt blir väckt efter en kort stund. Idag fick Amanda en 5-minuterslur istället kl 17.25 eftersom hon då var kanontrött. Det var likväl svårt att väcka henne efter bara 5 min och vi kände oss rätt grymma, men luren hade iaf effekt.

1.5 h-luren mitt på dagen strulade även idag då hon vaknar efter 40-45 min och har svårt att somna om, men det kanske blir bättre imorgon eftersom vi tar bort 20-min-luren kl 17!?

Babygymmet är en trevlig inrättning för nyfödda och väldigt små, som utvecklar synen framför allt. Inte för gamla damer på fem månader även om hon skrattar till där ibland. Hon behöver få röra på sig.

Nu har vi kastat ut babygymmet. Härdanefter är det magläge som gäller!

Vi bibehåller badet, men badar henne en kortare stund och ökar successivt om hon verkar gilla det mer och mer. Idag badade vi henne jättekort och det gick bra!

En fråga till som jag har är om Amandas fingersugande påverkar sömnen och kurandet? Amanda älskar att suga på sina fingrar och gör det innan hon somnar. Först möts vi av skrik eller gnyende efter vi har ramsat. När hon tystnar gör hon nästan alltid det pga att hon har börjat suga på sina fingrar. Betyder det att hon somnar av sugandet snarare än "av sig själv"? Det känns dock svårt att ändra på eftersom hon ju har dem med sig hela tiden.

Tack, tack än en gång för all klok input!

Johanna

[TorpSara]

Hej Amandamamman, och vad jag blir glad för Amandas skull! Vilka fantastiska och lyhörda föräldrar hon har!

Låt henne suga på fingrarna, det är ju också ett sätt att komma till ro själv. Mysigt och gosigt, som det verkar.

Daglurarna kan ofta ta en stund att få styr på, men om man gör som på natten så sätter de sig, de med. När de väl förstått hur det var tänkt!

[-Linda-]

Hej Johanna!

Måste bara titta in lite och säga hej!
Vad skönt att ni (äntligen) hittat bästa bästa Anna Wahlgren och forumet!

Jag tänker att det viktigaste för er är egentligen att hålla er till det ni har bestämt och verkligen låta Amanda ta till sig vad som gäller och att tiderna får sätta sig ordentligt. Det har varit nyckeln för oss. Sedan kanske det blir lite kringelkrokigt innan ni når dit men jag lovar att det gör ni! Is i magen har verkligen varit bra för mig... 8)

Får hon mat i massor? Så här äter Harry en dag och det hade jag verkligen aaldrig kunnat ge honom med helamning nu när han är så stor:
Frulle: Amning och sedan en stoor portion gröt (en vuxenportion) med fruktmos.
Lunch: Mat + katrinplommonpuré. Amning eller ersättning, runt 1,5 dl.
Mellis: Amning/ersättning + tex fruktmos med lite fet yogurt.
Middag: Stoor portion gröt igen. Amning/ersättning och så kanske lite avokado, banan eller vitt bröd med smör, i små bitar som han äter själv/blir matad med när vi äter middag. Idag blev det ett fikon -mums!
Nattslurk: 2dl havrevälling.

Vad gäller badet så brukar vi köra handduk på botten av badkaret och fylla upp så det täcker Harrys öron. Han ligger där på botten och skrattar och sprattlar och tycker det är dötrevligt! Sedan vänder vi lite på mage (jag håller armen under bröstet på honom) och han sprattlar lite till och kanske smakar lite på badvattnet . Idag fick han sitta upp och då skvätte han vatten så han kiknade av skratt...

Fingersugning: det är väl jättebra! Harry sög på fingrarna och efter ett tag hittade han tummen och den suger han på några minuter innan han ska somna. Toppen säger jag! Självklart somnar Amanda "av sig själv" när hon suger på tummen, tänk inte mer på det.

Tänk på målet, helheten. Jag fick vagna skarv på middagsluren i typ en vecka men så plötsligt satt tiden i Harry och han vaknar som en klocka!

Mycket tjat om Harry men jag hoppas att jag kanske gett dig något användbart tips. Det kommer gå så bra för er! :thumbsup:

[Amandamamman]

Ååå, tusen tack för era kanonbra inlägg!

Inatt igen sov Amanda jättebra! Hon har börjat böka runt som bara den i sängen och vände sig efter nattningen två gånger till ryggläge. Min man fick vända tillbaka henne två gånger eftersom hon inte riktigt ville komma till ro och somna ordentligt när hon låg på rygg. Efter sista vändingen somnade hon dock och sov så gott.

Kl 4.30 väcktes vi alla av att andingslarmet gick igång! Jag blev helt iskall, men min man gick in till lillan och upptäckte att hon hade vridit sig 90 grader och låg på mage längs med huvudändan på spjälsängen . Därmed låg hon inte längre på andingslarmssensorn. Lilla pluttan! Känns ju i och för sig bra att nu veta att larmet verkligen funkar i alla fall! Efter detta hade Amanda svårt att somna om, men hon gjorde det till slut efter ca 30 min. Därefter sov hon till 7.00 och vi fick gå in och väcka henne. Om det inte hade varit för larmincidenten tror jag bestämt att hon hade sovit hela natten. Nu har jag flyttat upp sensorn i sängen så att samma sak förhoppningsvis inte ska hända igen.

Linda - det med en handduk i botten i badbaljan är ju en kanonidé! jag tror att Amanda tycker att det är lite läskigt i badbaljan och att hon är rädd för att hamna under ytan (vilket hon aldrig har gjort). Ikväll ska vi testa med handduk!

När det gäller maten så försöker jag truga och truga för att hon verkligen ska bli proppis. Men vill hon verkligen inte ha mer efter kanske 15 minuters trugande så slutar jag (då har hon kanske ätit i 10-15 min redan). Jag ger smakportion gröt+katrinplommonpuré kl 10, smakportion potatis+katrinplommonpuré kl 13 och smakportion katrinplommonpuré kl 18.30 före amning. Frukostmålet är enbart amning och målet kl 16 likaså. Jag ger henne så mycket "riktigt" mat som hon vill ha, men det blir inte mer än max 2-3 msk. Vi har dock precis börjat med smakportioner (vi började ordentligt med detta kurens första dag) så än så länge har hon inte riktigt vant sig vid riktig mat. Linda, när började ni ge Harry smakportioner?

Kram, kram från Johanna

[Amandamamman]

Hej igen!

Jag kom på att jag hade en undran som någon kanske kan svara på.

På onsdag kväll, kurens 7:e natt, så är vi bortbjudan till några vänner på kvällen. Tycker ni att det är för tidigt att ge sig iväg och natta Amanda någon annanstans än hemma i hennes egen säng? Jag tänkte att vi kunde bada henne här hemma och köra "skojet" innan vi går dit (de bor 3 min från oss) och sedan ge henne nattslurken när vi kommer dit 18.30. Läggning får då bli i vagnen (hon sover normalt i spjälsängen hemma) med en filt över så att det blir helt mörkt. Vad tror ni om det? Är det vanskligt och bättre att stanna hemma?

Johanna

[TorpSara]

Är läggningarna stadiga så skulle jag göra det. Men Anna rekommenderar ju lugn och ro hela uppföljningsveckan. Känn efter själva, är väl bästa tipset tror jag! 8)

[Sagasmamma]

Nyfiken: hur går det för er? Det började ju kalasbra!

[Sussa]

Kikar in här jag oxå
Skönt att läsa att dagslurarna blir bättre.. Jag kämpar vid alla 3 lurarna under dagen, han vaknar ALLTID minst en gång mitt i vilandet o är det mer än en halvtimme kvar så har jag lyckats ramsa honom till att somna om, annars e jag glad om jag lyckas ramsa honom relativt tyst innan jag går in, men jag har skit (ursäkta uttrycket) svårt att veta när det e ok att gå in å då menar jag inte in för att lugna honom utan [hur lugn ska han vara innan jag "får" ta upp honom som ett vaknande ?????

Hoppas på ett eller flera svar, jag försöker ha is i magen
//Susanne

[Amandamamman]

Hej!

Jag tycker att det går ganska bra på det hela taget. Generellt så går läggningen på kvällen bättre och bättre, dvs. det tar kortare och kortare tid innan hon somnar. Natt 6 hade vi ett bakslag då Amanda vaknade redan vid 3.10. Hon bökade runt som bara den i sängen och hade till slut vridit sig 45 grader och låg på rygg inklämd vid sängens huvudända utan täcke på sig. Då började hon låta rätt så missnöjd. Och jag förstår henne – så skulle hon omöjligt ha kunnat somna om. Jag lade henne tillrätta och därefter somnade hon om, vid 4.10. Kl 5.30 vaknade hon igen och jag ramsade i ett par omgångar. Kl 6.30 vaknade hon igen. Kl 7.00 var det väckning men då var hon redan vaken.

Dagen efter så var Amanda jättetrött (och jag med) och ganska gnällig. Jag höll dock stenhårt på tiderna för hennes lurar trots att hon gärna hade sovit längre.

Inatt (natt 7) vaknade hon också i vargtimmen, dock inte lika tidigt som föregående natt. Kl 5.34 vaknade hon, men hon somnade om direkt efter att min man ramsade.

Jag tror att vi kommer att få brottas ett tag med vargtimmen. Det var ju denna som var Amandas problem innan vi började kura så det känns rätt naturligt att det är denna som fortfarande stökar till det.

På dagarna har det gått ganska bra tycker jag, men idag har det plötsligt inte funkat så bra. Hon vaknar oftast till under 1,5 h-luren mitt på dagen. Idag var jag tvungen att solfjädra henne lugn eftersom hon blev så himla ledsen och upprörd. Det funkade dock och hon somnade om efter 5 minuters solfjädring. Igår solfjädrade jag henne också på 1,5 h-luren eftersom hon inte ville komma till ro vid läggningen. Idag funkade dock inte eftermiddagsluren något bra. Hon vaknade redan efter 20 min och var då ledsen och ville inte komma till ro.

Som ni förstår så sitter inte allt riktigt än, men nätterna är betydligt bättre nu än innan vi började kura.

Vad säger ni andra som har kurat era små? När har de nya rutinerna ”suttit” säkert?

Johanna

[Amandamamman]

Hej igen!

Ytterligare en fundering jag har är hur ni andra gör med dagslurar som barnet sover i vagnen Amanda börjar bli så stor att hon snart har vuxit ur ligginsatsen. Jag skulle egentligen vilja byta till sittvagn så snart som möjligt. Hur gör ni med lur i sittvagn? Funkar det lika bra för er att barnet sover halvliggandes på rygg i sittvagn som när barnet sover lur i spjälsäng inomhus?

Jag är lite fundersam kring hur det ska gå med 1,5 h-luren vi har mitt på dagen som jag gärna vill ska vara i vagnen så att vi inte är så låsta till hemmet.

Johanna

[TorpSara]

Jag tycker att det går helt utmärkt för er!! Det är generellt jättesvårt att svra på när rutinerna sitter. Vissa ramsar vargtimme i månader, andra knappt alls, etc. Dagtiderna kan ju dessutom trassla mer eller mindre beroende på ålder och personlighet. Sök inte efter perfektionism, barn är barn och inga robotar. Ni har ju fantastiska redskap att arbeta med, så använd dem så kommer saker att falla på plats tids nog.

Vi gjorde så att vi hade kort lur i vagn och lång lur i säng. Edvard gillade inte att sova länge i vagnen när det blev svårt att stöka runt. Andra sover ju som grisar hur som helst bara de får sova ute. Du märker rätt snart!