Lillebror har varit lite kvällsstökig ett tag och vi har fastnat i att ta upp honom när det går över styr. Inte enl boken men storebror blir helt förtvivlad när lillebror skriker. Ibland händer det att jag ger honom sina hörselskydd med lite bus i blicken... Han tycker att jag är jättetokig men somnar gott när han slipper störas av lillebror. Ikväll igen så blev det så där... och när inget längre hjälpte så gick jag in för att lugna lillebror. Då passar storebror på... "jag vill ha vatten..." Jag svarade "nu ska du sova, du får mer vatten imorgon bitti" (han dricker välling precis innan läggning så törstig är han inte). När det inte fungerade så kom nästa stöt... "Jag är bajsnödig!" "Jaha" svarade jag "då tycker jag att du ska gå och bajsa" och han pinnade iväg.
Jag fortsatte kämpa på med lillebror som inte helt lätt lät sig lugnas (och jag klandrar honom inte då jag är väldigt strssad och instabil för tillfället så jag lugnar nog inte så bra...). Då kommer storebror utprommenerande från toan. Jag frågade honom om han hade bajsat klart. Han hade inte bajsat men tagit av sig både blöja och hela pyjamasen. Jag bad honom att hämta den så att han kunde gå och sova, men han slog snabbt över till busEmil och kunde absolut inte hämta pyjamasen och skulle inte sova... och jag vankade omkring med lillebror på höften och kände mig stressad och fick lite panik. Ville inte skapa ngn konflikt så där på kvällen men ville inte heller släppa ned en ledsen och jättetrött lillebror på golvet för att jaga storebror.
Så här blev i alla fall resultatet:
"OK men då får du inte sova. Kom och sätt dig här i soffan istället..." TV:n stängdes av och jag gick tillbaka till tvättvikningen som jag hade påbörjat (nu hade sambon kommit hem och tagit över lillebror som genast lugnade sig när pappa kom hem). Jag såg till att han satt upp och fortsatte jobba. Han fick så lite underhållning som möjligt men heller inte ngt anklagande eller tjat. Jag gick däremot och hämtade pyjamasen och blöjan och tog på honom dem i förbifarten.
Efter ett tag så började han skruva på sig och då frågade jag om han var trött och fick ett jakande svar. Frågde då om han VILLE gå och sova och ja det vile han. "BRA" sa jag och följde honom in till sängen där han gosade ned sig och somnade snabbt. Så här efteråt undrar jag om jag agerade rätt??? Det var ju egentligen mer pyjamashämtandet som han protesterade mot än sovandet... Kändes inte helt rätt när jag var mitt uppe i det men då kunde jag ju inte gärna ångra mig. Men å andra sidan så fungerade det utmärkt och var överstökat på 10-15 min. Ni som har fått ihop allt mitt svammel... vad gjorde jag rätt och vad hade jag kunnat göra bättre???
! Se på resultatet!
Bråk och skrik - eh, varför då 
? Är det ens ett alternativ?! Har missat det i Barnaboken... 
) Det här kändes som bästa utvägen igår men när han glatt svarade JA och sprang och satte sig i soffan, när jag vände på det och sa att han inte fick sova så kände jag mig lite kluven. Resultatet talade iofs för sig själv. Han tröttnade ganska snart på att sitta där i soffan och inte få göra ngt och valde sen att gå och lägga sig.
!
Jag sökte en Bibel och fann Barnaboken.