Återfall?

[rebekka4]

Hej,
Det var ett tag sen jag var här inne nu, för sömnen sitter faktiskt och har gjort det ett bra tag!

MEN - senaste veckan har vi upplevt återfall i vargtimman nästan varje dag. Vad gör jag? Backar? Det är väl svaret eller hur?

Imorse vaknade hon kvart över fem och grät. Jag ramsade och hon somnade om. Men redan klockan kvart i sex varhon igång igen. Och hon gråter och hojtar! Sällan mycket ledset, mest arg. Men alltså också ledsen. Känns uselt, tycker jag.

Enstaka mornar har vi misslyckats och tagit upp henne innan det egentligen var morgon. Förmodar att det är det vi straffas för nu. Men dessa dagar har hon verkligen varit ledsen trots ramsa och faktiskt solfjäder. Hon tystnar direkt när man kommer in och solfjädrar. Och gråter, när vi går ut. Har dock solfjädrat mycket sällan.

Men alltså - vad gör vi? Backar och använder våra verktyg?

Generelt känner jag att hon är inne i en period där hon prövar gränser. I dag la hon sig ner på golvet på magen och grät när hon inte fick som hon ville. Hon kan vekligen bli skitförbannad och skrika och kasta sig åt höger och vänster nu för tiden. Är detta försmak på trotsåldern eller?

Hur får vi till det så det inte spårar ur? Om dryg månad börjar hon på dagis och då kommer hon behöva sina krafter...

Tack
Ulrika

[annawahlgren]

Det är nog ett par vargar som smugit sig in, och de kan få näring av att hon ska börja på dagis vilket DU vet och oroar dig för, eftersom hon måste ha sina krafter. Hon känner din oro och därmed den stundande förändringen. Och "använder" sina krafter till diverse frågande protester och utbrott.

Så därför måste jag ju fråga dig - är det verkligen absolut nödvändigt med en så tidig dagisplacering

Ja, svaret är: backa. Du kan ramsa upplysningsvis, vänligt men bestämt, om och när hon vaknar för tidigt, men inte mer, förrän om och när hon blir verkligt - och ihållande - ledsen, alltså inte bara låter llite ledsen för att sedan bli arg igen. Du ska kunna höra att hon verkligen ber om hjälp. Då är hon också i stånd att ta emot den.

Och då kan solfjädern, utan prat, snabb och saklig och tveklös, någon gång vara på sin plats, men du får inte fastna med den - hon ska inte skrika när du går ut utan ligga lugnt medan ramsan ta över. Så korta ner, allt du gör, och lär dig avvakta och lyssna av, noga

[rebekka4]

Tack Anna,
Du har nog rätt. Det har varit lite oro. Men en annan anledning verkar också vara att vi har låtit henne sova tills hon vaknar av sig själv när hon sover middag. Dvs. att hon sover 1 3/4 timma eller två timmar. I går bad jag barnflickan att väcka henne efter prick 1 1/2 timma.

Detta resulterade i att hon var piggare i går kväll än hon varit på länge - Hon blev faktisk skitförbannad när vi la henne för hon var pigg som en mört.

I natt vaknade hon till vid fyra och låg och pratade lite, men somnade om. Och vaknade först när vi väckte henne på marginalkvarten vid tjugo i sju.

Så kanske hjälper detta också på rutinerna.

Och så detta med dagis... Jag tycker ju också att det är tidigt. Hon kommer vara 14 1/2 månad när hon börjar. Det var meningen att hon skulle passas hemma av vår barnflicka tom 1 mars nästa år. Men nu har barnflickan sagt upp sig från 1:a december. Så det blir inskolning på dagis från 1:a november. Hur gör jag detta bäst möjligt???????? Vet att detta ämne hör till på ett annat forum, men nu kom det liksom här

Hela november kommer hon ha mycket korta dagar och vi försöker också se till att hon efter det har tre rätt korta (ca. 5 timmar) och två långa (ca. 7 timmar) dar i veckan. Låter det katastrofalt? Vårt problem är att vi inte har nåt nätverk i form av släkt här. Och vi är rätt beroende av två inkomster. Dessutom känner jag att jag, efter jag har börjat jobba, på många sätt har mer överskott när jag är tillsammans med Rebekka. Och jag är tveksam till om jag skulle funka som hemmafru.

Men visst är det för få timmar jag har med min underbara unge... Jag jobbar 37 timmar per vecka och har bara fem minuter till jobbet och Rebekkas pappa är hemma med henne ett tag efter jag har gått på morgonen. Men endå...

Hur får man till det?

Ulrika

[annawahlgren]

Kära du, jag vet inte hur man får till det

Jag vet bara att de första tre åren är de mest tillhörighetskänsliga.

Och då menar jag absolut inte "bara" mamma hemma, eller pappa hemma. Utan hemmet tillgängligt. Hemmet med tillgänglig "flckmedlem". Går det att ordna