Vill inte göra fel den här gången

[Kalaskakan]

Heeeej mina vänner!

Nu är hon här, vår Smula Hon kom med dunder och brak den 29 mars och den här gången vill jag inte göra fel.
Jag har läst på om SM och det är vår melodi nu. Jag förstår att vi i skrivande dag befinner oss i smekmånaden, där jag skall låta henne styra tider - vilket hon får och gör, det skall vara mat mat och ännu mera mat.

Med storebror fattade vi inte bättre och han fick alldeles för LITE mat. Amningen fungerade inte och han fick ersättning.
Smulan tar bröstet dock tar JAG det lugnt för det var så mycket ångest sist att jag inte ids annat.

Smulan får bröstet på dagen och ersättning med flaska på natten. Hon ammar i snitt 2 timmar och sover också där vid bröstet mellan varven. Tro mig när jag säger att jag försöker hålla henne vaken, det går inte, det är en trött dam.

Min fråga just idag lyder:
Hon ammas och märker vi att det inte räcker så toppar vi med ersättning efteråt. Igår fick hon så mycket att hon kräktes upp en del t.o.m. genom näsan. ehm... skall hon ha SÅ mycket? Maken säger "Ja", mitt hjärta säger "Nej"

Hon har varit toooknöjd dam men i natt började det jag befarar vara överlevnadsångesten. Då förstår jag ännu bättre att NU skall det vara mat i överflöd. Men så har vi det där med att det kommer upp igen t.o.m. genom näsan. Vad göra? Skall jag lägga henne vid bröstet vid minsta pip även fast hon kräks upp strax därpå?
-Ja ni ser, jag har lite probs med att hon spyr, kanske skall jag tänka med njurarna här och inte med mammahjärtat?

Synpunkter, inputs tas tacksamt emot, ni är ett stort stöd och jag vill verkligen inte göra fel den här gången!

Tack så länge

[Johanna w.]

Heeeej Kalaskakan Kul att ha dig här! Och GRATTIS till smulan

Jag klistrar in ett svar från AW ang en liten kräkis:

Välkommen är du Det har jag nog inte sagt förut

(Två veckor? Baby, jag fick gå över tiden allt mellan 3 och 6 - - veckor varje gång Vem bryr sig? )

SM kan du införa på stört och egentligen redan från födelsen. Det handlar om en riktlinje - 1,5 tim "mål" (med allt vad därtill hörer) och cirka 2,5 tim sömn därefter. Du har alltsammans i BB.

Små barn "kräks", dvs har uppkastningar. Det är därför alla föräldrar har mjölkfläckar på vänster axel Tänk dig att du serverar champagne i höga glas och häller på lite för ivrigt. Det svämmar över. Det som sjunker ner i glaset när skummet försvunnit är så lite att du måste fylla på mer, om du anständigtvis ska kunna bjuda dina gäster på champagne.

Man kan inte ge en nyfödd för mycket mat. Det kommer ut i endera änden.

Av någon hysteriskt märklig anledning sägs det numera att barn inte behöver rapa. Naturligtvis behöver de det. "Skummet" rinner över, tryckt av luften, precis som champagnen. Lägg upp henne mot axeln högt, inte som en slö hösäck, och rapa henne med stadiga, verkligt stadiga, buffar i lilla rumpan, nerifrån och upp. Det ska vara så effektivt att barnet INTE somnar eller dåsar utan kvicknar till och ser sig omkring. För att sedan kunna fortsätta äta. Igen, och igen

Skaffa andningslarm (det bör man ha oavsett sovställning) och lägg henne på mage. Hon är för stor för att ligga på sidan nu och har det inte bekvämt. Se till att du har plant underag med ett "draglakan" under huvudet, ett mjukt lakan som du viker i tre och stoppar om kring madrassen upptill. Där kan du alltid vika fram en ny sida om det skulle behövas och behöver inte tvätta stup i kvarten.

Srunta i koksaltlösningen - den gör ingen männsika glad. Ge mat, mycket mat, mera mat och ännu mera mat Under 1,5 timme nu, och låt nästa halvtimme (på ett ungefär) gå åt till passiv social delaktighet, dvs när du gör något som är (tycks) viktigt för DIG och som hon får vara med och titta på. Lägg henne sedan vaken och hjälp henne, om det behövs, att komma i ro, sakligt och fint, utan "tröst" eller dutt.

Ingen behöver tröst för ett liv som är gott.

Här är hela tråden:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=19375

Det ska bli kul att få följa er, njuuuuut nu av lilla livet
kram Johanna

[Elle]

Ååååh GRATTIS Kalaskakan! Har Smulan kommit och tänk Klimpen har blivit storebror! NJUT av varandra, jag ser fram emot att följa er resa.

Elle

[kiki]

Äntligen rapport, välkommen smulan

Utförlig förlossningsrapport efterlyses.

Varma kramar till er alla.
Kristina

[Stilla]

Grattis!

[Kalaskakan]

*Hormonell och mycket rörd* taaaack rarings för gratulationer !

Då så, då kommer det fler frågor. Betänk att ni snackar med en amningsnovis.

Euuuhm alltså, sen jag skrev har detta hänt:
-Amning enligt "instruktioner", hon höll sig vaken hela tiden och sög för kung och fosterland. 2 timmar med en kort social stund, hon ville inte släppa taget så jag körde på det.

-Nöjd i 30-40 minuter

-Amning i 2 timmar, där jag till slut kände en smått klaustrofobisk känsla (jag är verkligen inte van!!) och valde att toppa henne med ersättning.
Vi var klara med den sejouren 19.20.

-19.50 vill hon amma IGEN Seriously, hur mycket får de i sig?? Hon SÖG alltså, inget lyxsmutt här inte.

Gör de så, gör de på detta viset? BB säger ju mat och allt det där och jag småfnissade när Anna skrev om hur mycket mat hon gav, men alltså... jag ser verkligen ut så här:

Hur mycket kan de suga, amma, äta?

PS. Inget kräks från näsan så långt ögat nått idag.

[Kalaskakan]

*Dessutom tankspridd, är detta amningshjärna?*

TACK Johanna för ditt svar!!

[TorpSara]

Jadå, hon kan äta ihjäl sig, höll jag på att säga...
Du är inne i din första ökningsperiod. Och dessutom är de inte helt fulländade i sin ätteknik vid en veckas ålder, i allafall är få det. Det brukar ta sisådär tre-fyra veckor innan det sitter någorlunda. Lite längre innan det sitter som smäcken. Just nu jobbar hon på att få igång flödet, och du har rätt omogen mjölk ännu, och den står man sig inte skitbra på, den har andra viktiga fördelar. Den stadigare slurken kommer allt eftersom.

Så easy och cool och var rätt om bröstvårtorna!

Och hjärligaste grattis, såklart!!!

[TorsMamma]

Hej Kalaskakan och grattis till lilla knytet vill jag bara säga.

[Kalaskakan]

TorpSara, många tack :thumbsup: ! Aha min mjölk är omogen den med, ja då förklarar det hur hon kan svälja ersättningen så där gott trots en brakmåltid vid bröstet. Jag misstänkte att mjölken skulle (kunna) vara en smula vattnig.
Jahopp då är det bare' te' å' bänka' sig då.

Torsmamma taaack för gratulationer!

[Kalaskakan]

Hillo görls, ett par frågor till!

Alltså.. det här med amning, jag förstår inte, jag lyckas inte tycka att det är "rosenskimrande rosa underbart lovely rosafluff lyckan är fullständig". En vän till mig pratade sig varm om hur underbart lycklig hon var när hon ammade sitt barn. Jag förstår inte
Är det en skröna? Skall man känna en lycka förr eller senare?
Jag kan säga så mycket att det som driver mig vidare i amningsvärlden är ett hormonellt (?) genetiskt (?) behov av att ge mitt barn mat. Att lägga ner det hela nu, hur jobbigt jag än tycker att det är att amma, finns inte.

Så fråga nr.1: När kommer de ljuvliga känslorna som sägs höra amningen till? Kommer de?

The next issue då. Smulan är en sååå kelen tjej, igår på em:an och kvällen lyckades vi lägga henne i sin säng för sina 2 st lurar och hon sov som en drottning. Men natten, mon dieu, det gick inte inte inte. Damen skulle ligga tätt tätt tätt intill mig.
Jag misstänker att denna närhetstörst har sin grund i överlevnadsångesten. Då maten inte räckte så ville hon kompensera det med närhet. Nu har vi fått en bra rätsida på maten, det är så mycket mat hon får!

Fråga nr.2: Hur få henne att landa på magen i sin säng? Eller sidan då. Eller sin säng iaf.
Jag lovar, det var panikartade skrin i natt och det är inget jag utsätter 10 dagars tjejen för några längre minuter.

Tack så länge!

[Emma80]

Hej kakan! Stort GRATTIS! Vilken härlig berättelse du skrev om förlossningen! Jag hade en liten tanke om det du skrev, har ni henne i vagn inomhus? Oslagbart tycker jag för en sån liten. Vi köpte en gammal Emmaljunga på Blocket för en billig peng. Hon är ju för liten för att somna själv så det är perfekt att vagna till sömns när hon är så liten. Ingen panik att lära henne somna själv än så länge (har ingen aning om hur ni tänker, kan bara tala för mig själv som också ville göra "rätt" från början). Så inte ska hon behöva skrika.

Amningen har jag inget bra svar på....
Kram Emma

[Kalaskakan]

Halloj Emma!
Hmm bra idé där, vi har faktiskt inte ens bäddat vagnen ännu, och/ men en gammal E-ljunga kanske vi skulle jaga på Blocket.
När du säger det så diggar hon att bli rullad på i sin säng, det var så jag fick henne att somna ena gången däri igår.

Aha vad bra också att se att jag inte är (var) ensam om att önska göra rätt från början och sist men inte minst, gott att se att jag inte heller är (var) ensam om att tycka att hon är en smula för liten för att somna själv.

Danke för dina inputs

[TorpSara]

Och med amningen... Edvard var väl sådär två månader innan jag började tycka att det var lite ...trevligt... är nog ordet. Så där überunderbart tycker jag inte att det var någonsin. Men praktiskt och rätt trevligt. Typ.

Kom ihåg att Anna skriver att det inte är nån idé att lägga dem vakna innan de passerat tre-veckor/en månad. Blir oftast bara ledset. Söv henne med krubb (och kom ihåg att just det bisarra matandet avtar snart nog, bara man matar på bissart nog i början! ) . :thumbsup:

[Ewa]

Och med amningen... Edvard var väl sådär två månader innan jag började tycka att det var lite ...trevligt... är nog ordet. Så där überunderbart tycker jag inte att det var någonsin. Men praktiskt och rätt trevligt. Typ.

Kom ihåg att Anna skriver att det inte är nån idé att lägga dem vakna innan de passerat tre-veckor/en månad. Blir oftast bara ledset. Söv henne med krubb (och kom ihåg att just det bisarra matandet avtar snart nog, bara man matar på bissart nog i början! ) . :thumbsup:

Vill bara understryka allt Torpan sagt! Och maratonamningarna ger sig ju, så det där att man liksom sitter FAST i evigheter är ju bara nu i början, sedan slörpar de i sig så snabbt att man undrar om man inte kunde få sitta där i fåtöljen och glo på ingenting en LIIIIITEN stund till i alla fall Snabbare än kvickt ändrar det sig alltså. Även om det inte känns så just när man är i de där maratonpassen, alltså.

Och STOOOOOORT GRATTIS förstås \:D/ =D>