snart 1 år dags för en lur eller två kortare?

[Boris]

Hej,
Lilltoffsans schema ser ut såm följer:

19:00-06:30 natt
frukost
09:00-10:30 sova
11:00 mat
14:00-15:30 sova
16:00 mat
18:00 kvällsmat

Ganska mycket sömn tydligen för nu börjar hon vakna 05:50-06:15 och är super pigg
Vi har nu tagit och förkortat em passet till 45 min i två dagar men det tar väl en vecka innan effekten kommer tänker jag. Frågan är nu då hon skall börja dagis vid 14 månaders ålder så har de ett sovpass kl 12 och man får välja hur länge de sover men de måste läggas kl 12. det är ju liksom mitt i hennes vakenpass med dagens schema och eftersom hon tydligt visar att det är dax för ändring nu hur gör man smartas så det passar senare när hon endast får en lur. Ska vi nöja oss som vi gjort och ger 1,5 +45 med samma tider eller lika bra ändra allt nu? Hon får alltid väckas på dagslurarna och fast hon alltid verkar pigg när man lägger henne så sommnar hon innan jag ens hunnit lägga tillrätta sjynket över vagnen

[chokladkaninen]

Min flicka var ca ett år när jag lade om schemat till bara en middagslur. Men i ett övergångsskede hände det rätt ofta att det fälldes in en 20-minlur där fm-luren brukade vara, det berodde lite på vad vi hade gjort på morgonen om hon var trött eller inte. Om vi t ex åkte bil (och vi bodde i USA så det gjorde vi hela tiden ) hände det ofta att hon spontant tog sig en lur på fm. Men efter ett tag satt systemet och hon vande sig vid bara en lur. Tänk på att det ska bli ca 13,5 timmar totalt sett per dygn under hela andra året.

Men om jag var du skulle jag nog börja anpassa schemat efter dagistiden direkt. Det blir nog enklare för alla parter.
Lycka till!

[miniz]

Hej

Du kan ändra schemat till att hon sover 1.5 timme kl. 12 och sedan en 45 eller 20 minutare pa eftermiddagen. Du kan ändra redan nu eller vänta till ett par veckor innan dagisstart.
Gör det som funkar bäst för er. Och det passar ju perfekt med lunchen, ät lite senare, sa blir hon klar för sängen god och mätt!

När du ska ändra schema, försök vara ute pa morgonen när det börjar närma sig lurtid, sa hon far röra pa sig och glömma att hon blir trött i kroppen. Eller gör nagot kul inne, diska eller se pa vägarbete
(vi har världens show här ute, Max 1 ar kan lätt se i 20 minuter )

Lycka till!

[Boris]

Ja hon känns lite trött ännu att orka hela morgonen så då kör vi med 20-45 min på em. Känns tryggt att ha kollat med er så vi inte gör helt galet.

[annawahlgren]

Är det alldeles, alldeles, alldeles LIVSNÖDVÄNDIGT att ni lämnar ut henne till ett dagis redan vid 14 månaders ålder

[Boris]

Ja, jobbar vi ej båda två har vi ju inte råd att köpa skor och handväskor
Skämt och sido- Självklart överlever vi om en av oss ej jobbar men då våra jobb är en del av oss blir vi ej lyckliga av ett sådant alternativ. Som ditt författarskap, skulle du ej tillåtas skriva för du endast skulle vara med ditt barn så blir man lätt efter ett tag bitter. Jag talar ju självkart bara för mig men vet att jag skulle bli en trist, grå, ev lite väl stora vinglas drickande kvinna om jag ej hade mitt jobb med som nu även råkar vara min hobby.
På den ljusa sidan så jobbar vi ej varje dag vilket innebär att lilla Toffsan beräknas vara 2-3 dagar per vecka på dagiset som inte är "vanligt" dagis. Det är en familjebarnehage där man går 3 barn per pedagog och man går hem till barnens hem, altså inte 25små 1 åringar i en lokal.
Hoppas det gör dig mindre orolig för hennes välmående tack för att du bryr dig

[annawahlgren]

Tack, nu kan jag sova lite gott:

På den ljusa sidan så jobbar vi ej varje dag vilket innebär att lilla Toffsan beräknas vara 2-3 dagar per vecka på dagiset som inte är "vanligt" dagis. Det är en familjebarnehage där man går 3 barn per pedagog och man går hem till barnens hem, alltså inte 25 små 1 åringar i en lokal.

Men detta har du gruvligen missförstått, om man nu ska bry sig:

Som ditt författarskap, skulle du ej tillåtas skriva för du endast skulle vara med ditt barn så blir man lätt efter ett tag bitter.

"Ej tillåtas skriva för du endast skulle vara med ditt barn" Jag var med SEX barn (i taget). Varje dag. Och inte bara skrev mina böcker (medan de sov middag) utan försörjde hela ungbingen med mitt skrivande. Utan att någonsin lämna bort dem eller gå min väg ifrån dem. Till dagis har ingen av dem förvisats undan sitt hem och sin tillhörighet. Någon bitterhet kan då ingen beslå mig med, tvärtom De åren - och de var många - befäste en familjesammanhållning som är fullständigt outstanding och som mina barn, alla dessa syskon, njuter vareviga dag fortfarande. Och livet ut, har jag starka skäl att tro.

Hemmet - ens plats på jorden, ens signifikanta och oerhört speciella, personliga och faktiska hemhörighet - är min själ ingenting att leka med, om man säger

Ska kanske tillägga att endast den förste av mina tre barnafäder försörjde familjen (två barn och en hemmafru). Resten av de äkta männen - fem till - försörjde JAG. På en och en halv timmes skrivande om dagen.

Ja, jag gjorde det omöjliga och har fått sanslöst mycket sk-t för det. Men du kan inte hitta en stoltare - och mindre bitter - niobarnsmorsa