Vi går bet igen

[1+2]

Hej
Nu har jag hamnat hit igen.Måste få prata av mej vet inte var jag ska börja.
Före jul hade jag schema åt flickan vår men så börja det gå som en dans och schemat försvann.
Nu är vi där igen hon fyller 6-år på torsdag så det kan ju vara det som spökar oxå.

Te.x. så hon vill ingenting ,puffar och knuffar och skuttar på knäna runt sina småbröder på 1½ år och de blir irriterade i sin tur och så är karusellen igång.
Det börjar bli från morgon till kväll.
Hur ska jag få ett slut på det här.
Hon vill oxå flytta eller vill inte vara med oss längre det är otäcka tankar.Tur att de är övergående.
För på samma dag som hon bråkar med syskonen så är hon däremellan jätte härlig storasyster som hjälper till med allt möjligt men så tar det STOPP och riktigt stopp mamma sliter nästan av sig håret som han i Ferdinand av han hon blir uppjagad då.

Snälla finns det nån som kan säga vad jag gör för fel??!!

[TorsMamma]

Hej, bästa tipset jag har. LÄS om 6 åringen i BB där står allt detta beskrivet.

Och du, inför sociala delakigheten igen. Den är LIVSNÖDVÄNDIG!

[miniz]

Hej!

Före jul hade jag schema åt flickan vår men så börja det gå som en dans och schemat försvann.

Inför schema igen! Sa gar det snart som en dans... Med lite 6 ars-kris iblandat. Nu är det jätteviktigt att hon vet att hon är behövd, att det gar sämre utan henne. Sätt er ner tillsammans, berätta att ni behöver henne hemma, ni behöver hjälp med katterna, städningen, matlagningen, dammtorkningen eller vad det matte vara. Ni kan tillsammans göra ett fint schema som hängs upp pa väggen sa blir det lätt att se vad hon har för uppgift. Var inte rädd att göra om pa schemat när uppgifterna börja kännas trakiga eller för lätta. Sedan maste detta genomföras! (Det kan vara att du maste motivera för att fa rutinen i gang eller sa bara gör hon av egen maskin.)

Annars har du en toppen trad här
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13646
som handlar om 6-aringar.

Och, som TorsMamma skriver, läs om 6-aringen i Barnaboken !

[1+2]

Hej igen och Tack

Har läst på och det är nog en hel del som falerar.
Sånt som man dagdrömmer om att det ska va men som faller bort nånstans på vägen.

Som skrattet, det skrattas allt för litet här mamma får nog köra mer teater.
Schema ska lagas och sättas upp.

Och så en sak som jag började fundera på är :
Ensamlek och ensam.
Hon har ju jämt sina brorsor runt omkring sej förutom när hon flyr in i tv tittandet.När de sover middag har vi olika saker vi ska ha gjort och så vill mamma ta en kaffekopp och sitta och just det titta tv en stund.
Kanske hon borde få en stund för sig själv?

Hur får man dem att förstå att man behver dem jag menar jag säger ju att det måste du hjälpa mej med för annars får jag det inte gjort men de är ju inte dumma 6-åringarna.Mitt i allt så står man där en dag och gör det själv för att det ska gå fort för man ska hinna med nåt annat just den dagen inte precis klokt eller hur

[blomman]

?

Som skrattet, det skrattas allt för litet här mamma får nog köra mer teater.

jag säger ju att det måste du hjälpa mej med för annars får jag det inte gjort men de är ju inte dumma 6-åringarna.

Teater? Är det inte bättre att mamman ser till att få så förbaskat roligt själv att barnen "måste" ryckas med
Livet ÄR ju ganska kul egentligen, vi vuxna måste bara tina upp lite.

Nej, 6-åringar är inte dumma, men då får du se till att det blir sant!

Vad jag menar är att om du
1. Har jättekul själv
2. Ser till att lägga upp er vardag så att det faktiskt ÄR så på RIKTIGT att det funkar sämre om inte alla hjälps åt

Så blir det sant och ingen teater behövs. Inget att genomskåda för 6-åringen m.a.o!

När vi ska ha kalas eller bara folk här på middag så äter vi långfrukost i soffan, går på promenad etc, så att vi helt enkelt har så lite tid att fixa allt på att det omöjligt hade gått om vi inte var 4 st!
Det går alltid och allt blir klart i tid, vi har dessutom vunnit en mysig start på dagen..
Vi stressar inte, men alla måste arbeta tillsammans för att all städning och bakning ska vara färdig tills gästerna kommer!
(Sen kan man diskutera den smala linjen mellan livsnjutare och bara lathet..
Men jag lever efter Anne Taintors kort "you say lazy like its a bad thing" http://www.annetaintor.com/images/37218.jpg )

Dagdrömmar kan bli en alldeles utmärkt grund för vardagen!
Tänk "vad vill jag" och "hur kommer jag dit?"
Eftersom vi bara kan ändra oss själva så är det bara att kavla upp ärmarna och hugga i . På det igen!

Och, 6-åringar ÄR såhär! Jag håller med föregående talare, läs i BB, du kommer bli förvånad över att Anna har skrivit om din dotter
Det är så klockrent, som det mesta i BB!
Kram

[1+2]

Livet ÄR ju ganska kul egentligen, vi vuxna måste bara tina upp lite.

Så rätt så rätt varför tror man att man måste bli allvarsam och perfektionist när man blir förälder
Varför inte LEVA livet det går ju inte i repris. Hela dan har jag tänkt på det du skrivat.
Det är inte LÄTT att ändra på ett beteende som man odlat i 6 år men jag hoppas det går
Tack för kloka ord blomman tur man har ni som rycker i en när man går in i dimman

[1+2]

Suck nu blev det ju helt fel med citatet

[blomman]

Men jag fattade ändå!

Jo, livet ÄR faktiskt förbannat roligt om man bara tar av sig vuxenglasögonen en stund !