Mardrömmar!

[Lenamari]

Min underbara lilla 5åriga flicka sover som en stock i egen säng - men vaknar ibland med mardrömmar, ibland förfärliga sådana som hon pratar om efteråt också. Av innehållet i dem att döma tror jag inte det handlar om något problem hon brottas med i sitt liv - men vad jag undrar över är hur jag ska hantera det hela om natten. Hon ropar högt och är jätterädd, jag går förståss genast in och säger lugnt att det bara var en dum dröm, allt är bra, hon kan sova trygg. Men hon vill att jag stannar kvar en stund, tills hon somnat om. Det tar högst ett par minuter, sedan är allt bra. Är detta OK, att jag stannar lite, eller förstärker jag hennes rädsla? Ska väl tillägga att detta kanske händer en eller 2 ggr permånad, är alltså inget större problem, men jag är lite villrådig över vad jag ska göra. Hon drömde fler mardrömmar tidigare, men då köpte vi en Drömfångare (!) och hängde över hennes säng! Trot eller ej, men den funkar! Givetvis genom henne själv, men ändå! När mardrömmarna ändå kommer, ibland, säger jag att vi glömt blåsa bort det gamla drömdammet ut drömfångaren så den inte riktigt fungerade.

[mia75]

Jag tycker du gör rätt, man vet ju själv hur det känns när man har drömt något riktigt otäckt, det tar ett tag innan drömmen släpper en. Ibland har jag själv väckt gubben för att få lite tröst..
Jag brukar gå in till Rasmus när han har drömt något läskigt, han berättar lite snabbt om drömmen och sen pratar jag lite om något annat som att vi ska åka till Mormor imorgon, eller något annat roligt. Sen säger jag till honom att tänka på det roliga och då är allt bra igen och jag går in till mig och han somnar om.

[annawahlgren]

Tack, mia75

Låt lilla älsklingen berätta. Ha inte för bråttom. Har hon verkligen haft en så läskig mardröm att hon är vaken ordenligt, måste hon få ge uttryck åt det hon upplevt. Lyssna med diverse medkännande OJ DÅ Och lyssna, igen, tills hon är klar. Tyck inte så mycket och var inte för snabb med att skuffa undan När hon är "färdig", natta sakligt och betryggande