Skriker lite länge tycker vi......

[Emma Tisell]

Hej,
Det är nu 17 nätter sedan vi startade att kura vår prinsessa. Mycket har gått väldigt bra Det var/är härligt att notera alla framgångar,hur hon somnade snabbare och snabbare och vaknade mer sällan(sovit många 12h nätter).... Vid massor av tillfällen har hon somnat på 2-3 min men lika ofta tar det 8-12 min och tyvärr kan det ta över 20 vissa ggr. Det värsta är att hon inte skriker "argt" utan är verkligen "olycklig".
Vi hittar ingen logik i när det tar kort resp lång tid, ibland funkar kvällsnattningen, ibland dagsovningarna, ibland fungerar allt perfekt och ibland fungerar inget Buffa slutade vi med natt 2, vagnandet har vi oxå slutat med (hon sover de flesta dagsovningarna i vagnen).
Hur lång tid "borde" insomningen ta vid det här laget? Kommer hon på lägre sikt somna in snabbare regelbundet tro? Har vi gjort ngt fel kanske? Vi börjar känna att det är jobbigt psykiskt för oss alla att avsluta med gråt jämt (hon skrattar mkt när hon e vaken, skratt till gonatt fungerar ofta lätt ) Vill hennes bästa men kan inte själva fundera ut ngt alternativ för tillfället...bara "tragla på eller"
Vi följer schemat:
20.30-8.30 Natt
10.15-11.00 sova
13.00-14.30 sova
17.00-17.45 sova

[_lill]

Hej!

Skriv gärna i din signatur när hon är född! Lättare att hjälpa om man vet hur gammal hon är....

Känns det som att ni fått in ramsan? Att ni upprättat en kommunikation?

[_lill]

Just det...

vill också tillägga att jag inte tycker man ska stirra sig blind på hur lång tid insomnandet tar. Min tjej, kurad sen 5 månader, somnar sällan på 2-3 minuter. Oftast tar det 10-15 minuter. Det viktigaste är ju att hon är nöjd under den tiden! Men det är ju er lilla tjej uppenbarligen inte....

[Emma Tisell]

Nej, nöjd e det sista hon är tyvärr.....
Vi tycker att vi fått in ramsan, hon somnar om lätt med den de få ggr hon vaknat på natten....men har svårt att avgöra om vi fått till en "bra kommunikation"...?? Det känns verkligen inte som det eftersom hon e rätt olycklig ofta när hon ska sova.....

[TorsMamma]

Hej Emma Tisell och välkommen

Jag tar mig friheten att klippa in ett svar till er som AW gav i en liknande situration med förhoppningen om att allt kommer att lösa sig.

Tack för dina varma ord

Jag vet inte om vi har fastnat i ngt????

Hon gråter alltid när hon förstår att hon måste lägga sig. Vi skrattar och har det roligt hela dagen men när det är sovdags da måste jag räkna med minst 10-15 minuters gråt.

Där gav du svaret alldeles själv Ni har fastnat - hela lilla bunten. Du "räknar med minst 10-15 minuters gråt". På morgonen räknar du också med elände, av och till. (Och att hon vaknar gnällig är inte konstigt när hon somnar gnällig.)

Lilla mamma är alltså den som gråter när hon förstår att barnet måste lägga sig för hon vet vad som väntar och tycker det är så ledsamt och poff har lilla barnet ju lärt sig den saken. Och ett mönster har etablerats. Det "ska" vara jätteledsamt att gå och lägga sig. Och det "ska" vara jätteledsamt att vakna.

Bort det

Man kan säga att du / ni inte har kurat klart, helt enkelt. Ni har mycket riktigt fastnat på vägen och tappat bort målet, som var god, sammanhängande sömn, en sömn barnet vill ha och njuter av, en sömn för livet, en glädjekälla.

Mamma / pappa har inte lyckats sjasa ut alla vargar - en del har dröjt kvar på tröskeln och där har de byggt bo.

Små barn gör som vi lär dem. Nu tror lilla barnet att det ska vara så här, och HON kommer inte att ändra på någonting, om man säger

Så kura klart

Jaha, hur då

Du har fått fantastiska tips och goda råd här. Som jag också tackar för

Så backa bandet. Betrakta inte kuren som avslutad och barnet som "framme", för det är hon ju inte, utan fortsätt. Det får bli en liten minikur - skivan hakade upp sig, om man säger

När hon sätter igång sitt slentriangnällande, var alldeles kolossalt extra hurtig och glad själv vid läggningen, och bär dig åt som om hon vore alldeles strålande lycklig. Tjo och tjim: "Vad det ska bli SKÖNT att sova!" Som om du vore grön av avund men vansinnigt lycklig för hennes skull. Dröj inte kvar, skjut vargflocken rakt in i grytet på tröskeln och gå ut med ramsan, hurtigare och tjo-och-tjimmigare än någonsin. Ut med dig inom två minuter Helst bara en halv nu

Sätt genast på alldeles kolossalt glad och trevlig musik (dock utan sång), kanske en käck oemotståndlig Strauss? Det ska vara högt och frejdigt och oemotståndligt nog för DIG, så du faktiskt inte hör barnet - om du inte ska hänga i dörrspringan, vilket du ju inte kan, eftersom alla vargungarna inte är riktigt döda än, så pass på Jaga, jaga - du kan ju dansa under tiden; ska inte kunna låta bli Så kul ska det vara.

I Amerika finns skyltar som säger "Don't even think of parking here". Sätt upp en sådan skylt på barnets dörr. Våga inte stryka omkring där ens, än mindre parkera Tänk framåt, se framåt, kör vidare - målet hägrar och dit ska du, och du kommer INTE dit genom att stanna kvar där du var, och du kommer INTE dit genom att tro att lilla barnet ska hålla dig i handen och leda dig.

På morgonkulan vid första ljud - lyckligt eller olyckligt - ger du en enda upplysningsramsa som ska vara så klämkäck och hög och bestämd och hurtig och glad att du kräks åt dig själv, så tillgjord som du låter. Den kan vara x6 eller t o m x8 men sedan ska den följas av INGENTING som har med barnet att göra. Lär dig ett mantra. "Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott." Gör sedan någon nytta, som du kan passa på att få uträttat medan hon sover så gott Eller gå och lägg dig och sov lika gott själv.

Exakt på minuten som hon ska vakna bär du dig åt som om du aldrig sett henne förr. ÄNTLIGEN har barnet kommit Och som om hon GIVETVIS sovit hela natten som en gris, somnat lycklig och (inte hunnit än) vaknat lika lycklig, och allt är fullkomligt kanontoppenmegajättekul och underbart. Surar hon och gnäller och tror att det är synd om henne, dvs att mamma fortfarande tycker synd om henne, tar du ur henne det med om möjligt ÄNNU roligare återseende-baluns, som om hon vore solen själv. Igen

Ge den här lilla minikuren 4 kvällar och nätter / morgnar, uppför dig som (målmedvetet) folk och rapportera sedan - och minns då att det var vad DU gjorde och inte gjorde som är betydligt mer spännande och intressant än vad HON gjorde och inte gjorde.

För ledningen är din

[TorpSara]

Och jag vill tissla om att 20.30 är SENT. Jag tror att övertrötthet kan vara boven också.

[Emma Tisell]

Tack för svar! Det känns dock lättare sagt än gjort.....hur kan vi bäst "lura mig själva" att inte tänka på att hon faktiskt låter olycklig över att lägga sig ner och sova? Ska försöka tänka som du svarat, bara måste lyckas känner vi!!!

Ang nästa svar...Varför är 20.30 sent? hon sover ju till 8.30 och får ihop sina sovtimmar under resten av dagen.... Dessutom så kan denna ledsamhet vara som i morse vid 10.15 läggningen, då hade hon bara varit vaken sedan 8.30 och ändå såååå ledsen vid lurtiden Är det fastställt VILKA timmar som är bäst för ett barn att sova? i så fall ändrar vi ju självklart gärna....men vad jvi har förstått så är det antalet timmar som är viktigt och att det är en bra spridning på "vaken tiden" därimellan..... har vi tänkt fel?

[TorpSara]

Jo, sömntimmar är det viktigaste, men, på samma sätt som du inte kan ha din åtta timmars nattsömn mellan 04-12 och må bra i längden (förutom några år i tonåren kanske ), så är sen kväll sen kväll för de små.
Vi är väldigt strikt biologiskt styrda där, och den klockan låter sig inte flyttas så lätt.

Anna, och de flesta med henne som tycker något om barns sömn, brukar rekommendera natten kring 19-07. Naturligtvis med en flexibilitet åt varje håll, på kanske en timme.
Dessutom, när det ljusnar så sakteliga på mornarna nu så tycker jag att det är viktigt att barnen får allt dagsljus de kan i vårt mörka vinterland, men det är min personliga åsikt. 8)

[Humlan86]

måste bara få inflika lite där ang. den biologiska klockan så styrs den av dagsljus och de hormoner som dagsljuset hjälper oss producera. Detta börjar ju först i våra kroppar framåt 3 månader och är inte i full drift förrän flera år senare bara så man inte ställer för stora krav på de små liven '

Får våra kroppar bestämma skulle vi i norr sova betydligt mer den mörka årstiden än den ljusa - och det var också så vi levde förr (innan elektriskt ljus fanns) och det är också så t.ex. ursprungsbefolkningen på Grönland lever (de som inte lever i moderna samhällen då). Konstruktionen med 12 h per natt är alltså en som vårt moderna samhälle skapat och inte något som vår biologiska klocka styr.

Dessutom är vi både kvälls- och morgonmänniskor - det vet vi ju alla - min man studsar gärna upp 06 men är dödstrött 22 - själv nattsuddar jag gärna till midnatt (får så mycket gjort då) men vill helst inte gå upp före 9 Barn är ju också människor 8) *duckar för tårtorna* så även de är individer med olika behov och olika preferenser.

Jag måste också få dementera TorpSaras "och andrasom tycker något om sömn" - det är i princip bara Anna som förordar ett så strikt sömnschema - de flesta andra förordar betydlgitmer flexibilitet och individualitet. Bara så vi har den saken rätt.

Det här blev långt men jag vill ändå avsluta lite med några råd till TS (eftersom jag är helt emot att barn ska somna ledsna, arga eller ensamma om de inte vill det - jag är väl lite unik på detta forum med den åsikten men men)

När barnet tappat sin trygghet - i vad det än må vara - i detta fall tryggheten i att somna/gå och lägga sig måste man backa tillbaka till där barnet är tryggt och börja om där. Det gäller inte bara sömn utan alla aspekter av livet med barnen. Så mitt råd är helt enkelt till dig att backa backa backa och se var ni och ert barn hittar tryggheten igen, om det nu är att du sitter och kramar henne istället för att ramsa så må det väl vara hänt (*duckar för Annas vrede*) - därifrån kan ni sedan återigen långsamt närma er den rutin/situation n i har valt för er familj.

[miar70]

Nu är vi på AW:s forum och här pysslar vi med shn och använder oss av den metoden! Andra metoder finns på andra ställen, men inte här .

[TorpSara]

Jag måste också få dementera TorpSaras "och andra som tycker något om sömn" - det är i princip bara Anna som förordar ett så strikt sömnschema - de flesta andra förordar betydlgitmer flexibilitet och individualitet. Bara så vi har den saken rätt.

Utan att kasta mer paj så pratar jag om nattiden här. 19-07 rekommenderas av flera BVC, Growing People, Elisabeth Pantley, Torbjörn Åkerstedt etc.

[Humlan86]

Utan att kasta mer paj så pratar jag om nattiden här. 19-07 rekommenderas av flera BVC, Growing People, Elisabeth Pantley, Torbjörn Åkerstedt etc.

hmm - nja... Pantly pratar inte direk om 19-07 för så små barn men men. Vi har alla olika glasögon på oss när vi läser. eller hur?

[Jannika]

Hej igen Humlan!

Backa ut bugandes baklänges och in på Diskussionsforum istället, där passar dina funderingar bättre än här på kurforum där folk vill ha råd i Barnabokens och SHNs anda.

Välkommen till Diskussionsforum!

Jannika

[Nemita]

hmm - nja... Pantly pratar inte direk om 19-07 för så små barn men men. Vi har alla olika glasögon på oss när vi läser. eller hur?

Hej Emma Tisell och övriga!

Tänkte bara flika in att Pantley skriver att "Aim for an early bedtime. Young children respond best with a bedtime between 6:30 and 7:30 P.M." Hon skriver dessutom att barn upp till (åtminstone) 7 års ålder bör sova 11-12 timmar per natt och att de bör ha samma tid för sänggående varje kväll. Sammantaget innebär detta alltså ungefär 19-07 (+-en halvtimme). Detta står att läsa tex i http://www.pantley.com/elizabeth/links/ ... ooklet.pdf

Om du vill starta en diskussionstråd om detta Humlan kan jag lägga in denna info där för de som vill fundera vidare på detta.

Vänliga hälsningar
Ewa