Mornarna kan vara väldigt envisa och krånglet långdraget. Jag tycker att det tagit flera månader och de äldsta töserna har varit uppåt året innan det satt sig helt.
Mitt bästa förslag är att du är ännu envisare och kör på den linje du valt.
Jag har pangramsat vid första uppvaknande och sen använt lite husljud vid behov. Ingen påminnelseramsa utan jag förlitar mig på att pangramsan är tydlig nog. Sen har väckarklockan ringt in morgonen och tokglad väckning på det.
Man får naturligtvis se över hela dygnets rutiner med sömntimmar, mat, delaktighet, mörkläggning etc. men ibland krånglar det ändå. Tålamod, tålamod...även om det inte är det lättaste att ha när man vid 05.30 lyssnar på sitt lilla barn...
Ett tips annars är att inte lyssna så mycket för jag tror att man sprider sin oro ända in till barnet. Inget hokus pokus utan samma fenomen som när man känner av att någon tittar på en.
Hälsningar från Nancy