hur ska jag göra??

[Tina-Stina]

Hej!
Går och funderar över det här med dagis...
Äldsta dottern blir 5 år i Mars och är "hemmabarn".
Nu har jag funderingar på om hon behöver komma iväg några ggr/vecka (Helst då hos dagmamma)
Här hemma har hon brorsan 3 år i Mars som hon leker bra med, samt en lillasyster 6 månader som vi har bestyr med
hon har barntimma, gympa och ridning varje vecka, samt träffar hon emellanåt hennes kompisar (som hon är själv hos) och blivande klasskompisar, samt mormor o morfar ett stenkast bort.Där är ju en del aktiviteter.. jag uppfattar det som att hon trivs med tillvaron ändå.
Andra runt omkring påpekar nu att det är dags för dagis eftersom hon annars hamnar utanför i skolan sen..och att hon måste lära sej samsas om en fröken med 23 barn Och jag vacklar , som jag inte gjort innan..
Har någon utav er haft/har 5åringar hemma? hur fungerar det? hamnat utaför i skolan? börjar när dom är 6 år här iallafall.

[ms Sophie]

Hejsan,

Nu har jag inte din erfarenhet men däremot var jag själv när jag var liten hemma med mamma. Hon var i och för sig dagmamma, men det var inga barn i min ålder utan oftast yngre.
Jag började i lekis när jag var 6 år och lärde då känna flera av de barn som jag sedan gick i skolan med.
Det var aldrig några problem för mig att komma in i klassen fastän jag varit hemma och inte på dagis!

Jag tycker spontant att det låter som att ni ska fortsätta som ni har det. Dottern verkar trivas med tillvaron och hon har ju kompisar och socialt umgänge.

//Sophie

[Ewa]

Jag har samma erfarenhet som MsSophie. Min stora har börjat sedan ett halvår, väldigt lite. Men jag tycker din lösning är alldeles strålande, så jag ser inget att ändra på. Att du är en ovanlig sort numer, gör ju att du får mycket frågor. Men för 30 år sedan så hade många, kanske en majoritet av barnen, det som du beskriver. Och det har ju blivit folk av oss. Inte sant

[Tina-Stina]

Hej!
Tack för svar!
Vi var 4 syskon hemma, och började lekis som första anhalt Tror att vi är ganska normala ändå Min inre övertygelse säjer att man klarar sej utan dagis. Syskon hemma, samt aktiviteter räcker tror jag. Men irriterande nog vacklar man lite när andra "tycker synd" om henne. Att man är av en ovanlig sort märks på andra föräldrar. Ifrågasättandet och faktiskt lite utanförskap (Har varit) Är den enda här omkring som har hemmabarn tyvärr men det känns skönt att bolla tankar med er kloka på forumet
Ska bara försöka övertyga sambon med..
Mvh Tina

[ulrikaj]

Min Jacob gick på allmänna förskolan i våras(9timmar/vecka)Där var dom 5barn sammanlagt.I höstas när han började förskolan så var det inget av dom barnen som började med honom (dom började i en annan skola)Det har inte varit några problem alls att komma in i gruppen.
Det vi gjorde i somras/höstas var att åka och hälsa på på skolan några gånger innan.fritis var öppet och han fick på så sätt träffa månaga av sina blivande klasskompsar på så sätt och lära känna dom lite bätte.
Det rekomenderar jag verkligen att göra innan skolstart.Då blir din dotter lite varm i kläderna innan själva förskolan börjar och hon lär känna miljön.

/ulrika

[SusanD]

Dagis är ju inte något slags underverk utan mer en institution med en massa barn och några pedagoger. That´s it - tycker jag. Det finns andra sätt att få barn att klara sig utan oss föräldrar, att lära sig fungera och ha roligt med andra barn i grupp.

Här har vi kyrkis där barnen får börja när de är fyra år, de träffas två halvdagar i veckan utan inblandning från oss föräldrar. Det positiva i kråksången är att de är två fröknar och fem-sex barn så tid till varje barn finns i mängder.

Sen tror jag också på att hälsa på i skolan vilket man kan göra på egen hand, man behöver inte tillhöra en dagisgrupp.

Så följ ditt hjärta och gör det som känns rätt för er.

Kram Susan

[nilam]

Hej

Jag har skrivit detta förrut men, att börja dagis behöver inte innebära att man får kompisar, men man träffar andra barn.
Min stora började vid 4,5 och hon tyckte det var jätteroligt, men hon fick inga "kompisar" det var ingen direkt i barngruppen som hon klickade med, men hon fick träffa andra barn , så jag tycker absolut att du ska fortsätta med det DU tror på och sträck på dig , det du gör är fantastiskt

Malin

ps, sen tyckte jag att mitt liv blev tråkigare när storasyster och sedan lillasyster "försvann", men det är ju mitt problem

[Tina-Stina]

Hej alla och tack för pepping!
Jag tror med att jag skulle sakna henne mycket och som skrivet..mitt problem
Jag ska försöka strunta i alla kommentarer som jag gjort sen hon var 1 år.
Om 1,5 år är det skola och slut på friheten. Hon kan ju få känna att hon är fri. Faktiskt, det första hon såg var stängslet runt utegården på ett dagis och kommenterade när vi åkte förbi. " Mamma, dom är instängda"
Fortfarande svårt att övertyga mannen dock
Tack igen för svaren.
mvh Tina