Åttamånadersångest

[Tinasson]

Tror jag minsann att vi har haft i drygt två veckor. Min son är kurad sen mitten på augusti, SS i ca en månad och mycket har gått över förväntan.

Men nu i dagarna har han både börjat sova sämre, ta längre tid på sig att somna in och vaknar mitt i lurar (inte på natten dock, då sover han 12 alt 11 och ligger och småpratar i mörkret, småsomnar om tills väckarklockan ringer, kanon!) och har börjat äta dåligt. Han har verkligen tyckt om mat, varit nyfiken på ny mat och ätit mycket, nu funkar det bäst med gröt. Han vill även amma oftare. Vanligtvis ammar jag kl 7 när vi väcker honom och innan gröten på kvällen som han får kl 18.

Schemat ser ut så här:
7 Godmorgon amma
8.30 Gröt
9.45-11.15 långlur (vi försökte länge med långluren mitt på dagen, men det funkade aldrig, däremot fick vi alltid väcka honom på förmiddagen och han var mer trött, så vi ändrade position och det har funkat bra!)
11.30 lunch
13.30-14.15 lur
14.30 fruktpuré, gärna gröt också, har försökt med "riktig mat" men gått bet
17.45 amma
18.00 Gröt ( som nattslurk, gillar inte välling)
19.00 Gonatt

Han visar verkligen tecken på åttamånadersångest: blir fruktansvärt ledsen så fort jag går ut ur rummet han är i, han har blivit mammig, vilket han aldrig varit innan (min sambo har varit hemma väldigt mycket och jag har arbetat deltid, han är även van vid farmor, farbror och faster som barnvakt och det går finfint, bara jag inte är i närheten).

Vi är ute ganska mycket (kunde så klart vara mer..) och jag har förlagt aktiviteter till hans nivå och han är med och lagar mat som förste slevhållare osv. Hela eftermiddagarna är vi nära, för då är det som värst.

Så vad är min fråga... (jag känner mig rörig...)

Ramsan verkar inte ta det minsta. Om han hör den verkar det snarare associeras med något negativt. Ska vi kura om? Har vi använt ramsan för mycket?

Varför han äter dåligt? (tandsprickning har redan skett, med fyra tänder, men kan det göra ont efteråt?)

Ibland när han äter så kan han vara nöjd och så helt plötsligt får han ett utbrott och blir jätteledsen, mitt i en tugga.

Ikväll vaknade han efter 20 minuter och var helt ledsen. Snörvelstackaren. Jag ramsade, avvaktade, ramsade, gick in och buffade, solfjädrade, gick ut, ramsade, var tyst, tyst länge, ramsade, var tyst, gick in och buffade länge, solfjädrade, gick ut... och så höll det på. Till slut vet man inte vad som är rätt och fel. Buffningen tog inte och jag vet från innan att han mycket gärna ser mig stå där hur länge som helst, så jag vill verkligen inte buffa för länge, men han slappnar aldrig av. Huvudet flyger fram och tillbaka och om jag försöker hålla fast det med lill- och ringfingret blir han väldigt arg.

Nu verkar det som han vaknar igen... Klockan är 20.50. Han var vaken mellan 19.30-20.20, han har alltså sovit en halvtimme...

What to do?

(Jag har en annan tråd i kurforumet med Rubriken Buffning funkar inte, men vi är klara med kurningen, men ska jag fortsätta där istället?)

Tack på förhand, om någon kan utröna frågorna eller bara ge lite information. Vi har både Barnaboken och SHNboken.

[Sagalinda]

Hej Tinasson och varmt välkommen till forumet

Ja visst kan det vara knepigt ibland med åttamånadersångest. Du har säkert läst om den i Barnaboken? Om du använder sökfunktionen uppe i vänstra hörnet och skriver in åttamånadersångest får du många intressanta träffar. Pröva det och läs lite om andras erfarenheter.

Vad gäller schemat reagerade jag på att middagen verkar fattas? Ni borde få in fyra mål plus nattslurk. Och då skulle jag svänga på gröten och amningen, så du ger gröt först och sedan ammar på innan läggningen. Detta kvällsmål får gärna infalla riktigt nära läggningen, ca 30 min innan så han säkert är mätt.

Hur har ni det med skrattet? Han ska kikna av skratt varje dag, alldeles särskilt innan läggningar, natt som dag. Satsa extra mycket på det nu. I övrigt gäller det att hålla fast vid rutinerna och veta vad man gör. Du får inte "prova" och "försöka", utan inta attityden av självklarhet. Det är inte synd om honom! Han måste sova och du ska ge honom förutsättningarna så han vågar somna lugnt och tryggt. Ramsan ska användas, det är endast vid absolut total kris som du får gå in. All extra trafik gör honom osäker. Så odla attityden nu, och TRO på ramsan! Den fungerar om du slutar tvivla

Lycka till!

[Tinasson]

Nu har åttamånadersångesten gått över. Sonen är 9 1/2 månad och oftast helt fantastisk! Han är ännu inte blyg för andra, utan gillar nya människor och livet.

Men... Sen vi ändrade till vintertid har han inte riktigt sovit som han ska på morgonen. Vi har lyckats förflytta sömnen en halvtimma på morgonkvisten, men han vaknar en halvtimme innan vi "ska". Han är inte ledsen, oftast, men ligger och kluckar (eller låter som en gammal ford som inte startar) och vill komma upp. Jag ramsar ca två gånger på en kvart och sen låtsas jag att klockan är 7 (fast den är 6.45) och väcker honom.

Scemat ser nuförtiden ut så här:

7.00 Vakna välling (som han äntligen gillar)
8.30 Frukost med oss (macka, pillmat)
9.30-11 sova (vaknar ofta 15 min för tidigt)
11.30 Lunch
14.30 Middag
15-15.45 Sova
17.30 Gröt
18.00 Bad, lek, nattslurk
19.00 Sova

Läggningarna går klanderfritt, men uppvaknandet sker oftare tidigare på alla sovstunder.

Sen en allmän fråga angående amning som jag inte vet om någon har något svar på och platsar kanske inte på detta forumet. Han ammar inte alls mycket nu, och jag har nästan inget kvar i brösten, men han gillar att ligga och "torramma". Han klunkar väldigt sällan så jag märker ju att det inte finns så mycket. Ska vi sluta helt eller är det en trygghetsgrej som han ska få göra? Han vill ofta amma på eftermiddagen när han är lite trött och han slappnar av i hela kroppen och efter 5 minuter tittar han upp och ler med hela ansiktet och så var det bra för den gången! Han tankar mammanärhet mer än amma tror jag...

Själv ammar jag gärna för jag har aldrig haft några problem med det eller tyckt att det varit jobbigt, men jag vill inte att han ska utveckla ett behov som blir jobbigt att avstyra. I min "planering" hade jag tänkt amma till 11-12 månader, eller så länge han vill (inom året) eftersom vi har både astma och allergi i släkten (jag har båda delarna) och somliga säger att det är bra, andra att det inte spelar någon roll. Har någon en tanke eller erfarenhet av detta?

Tack så länge,
Tina

[Sagalinda]

Hej på dig

Vad gäller de tidiga morgnarna så ska du tänka FÖRUTSÄTTNINGAR, inte nödvändigtvis SOVA. Man kan inte tvinga någon att sova. Så länge han är nöjd spelar det ju inte så stor roll. Däremot skulle jag definitivt inte ramsa mer än en gång när han vaknar för tidigt. All slags underhållning på morgonkvisten signalerar att dagen börjat, och då somnas det definitivt inte om. På sin höjd kan du ge en omedelbar upplysningsramsa genast du hör att han vaknar för tidigt, men sedan inget mer. Och om killen är nöjd ska du inte ta upp honom med marginalkvart! Han kan gott ligga och klucka till klockan 7 Har ni väckarklocka? Om inte kan den varmt rekommenderas! När och om ni inför den kan du helt skippa ramsan på morgonkvisten om han vaknar för tidigt - då förstår han av sig själv att det inte är morgon eftersom ingen klocka ringt.

Vad gäller ammandet så skulle jag nog överge det ifall det inte finns mjölk i brösten. Det är ju mjölken (inte sugandet) som förebygger astma och allergier. Det finns många andra sätt för honom att känna närhet, ni kan ju ligga och gosa i soffan i alla fall Men du ska göra som det känns bäst, och inte tror jag att det blir något problem att sluta framöver heller. Det handlar bara om att bestämma sig.

Vad gäller astma och allergier så är jag övertygad om att bröstmjölken spelar en positiv roll, men det finns många andra faktorer som spelar en avgörande roll. Den största är vaccinerna, som är en grym bov. Undviker du vacciner gör du en enorm insats för att dina barn inte ska behöva lida av astma och allergier. Och om du sedan låter bli att använda kemiska hudvårdspreparat och rengöringsmedel har du komit en bra bit på väg. Använd tvättnötter istället för vanligt tvättmedel och undvik sköljmedel.

Fast som du sa - det här hör egentligen inte hemma på SS-forumet...

Stor kram!

[Tinasson]

Hej Sagalinda och tack för ditt svar!

Jag så ditt svar först nu men har följt några "vargtimsråd" de senaste dagarna och det har genast blivit bättre. Men jag går ju så klart inte hela vägen, eftersom jag fegar ur och nu vaknar han 6.57 och då går jag genast upp och ringer i klockan (vi har alltid haft väckarklocka) Men!! då ska jag strunta i det och ringa prick sju! Har velat "väcka" honom medans han fortfarande är på gott humör. Ja ja, ursäkter ursäkter...

Nu kommer frågor och tankar som inte tillhör detta forumet, men...

Tvättnötter, vad är det? Vi använder tvättmedel rekommenderade av astma och allergiförbundet utan parfymer eller onödiga tillsatser. Hygienprodukter till sonen använder vi bara vatten, lactasyd (från apoteket), olja och bephanten om han är röd i stjärten.

Han har redan påbörgat vaccinationsprogrammet. På vilket sätt kan det orsaka astma och allergi? De han vaccineras mot är ju dödliga sjukdomar... Vi blev själva utsatta för mässlingen på förlossningsavdelningen här i Göteborg men sonen hade skydd tack vare att jag ammade. Är det värt att riskera att få en dödlig sjukdom särskilt när vi har så ändrade resvanor nu för tiden?

Hänvisa mig gärna till information, det känns dumt att använda detta forumet för dessa diskussioner!

Tack och kram!

[Sagalinda]

Hej du! Kanon att morgnarna går bättre! Jag skickar dig några länkar via PM angående de övriga frågorna så vi inte spårar ur på SS-forumet;)

[Tinasson]

Nu har vi problem med daglurarna...

Vår son har skött sig så fantastiskt under juletiden fast vi har rest och han har sovit i olika sängar i olika rum. Men sen vi kom hem igen har strulet börjat. Eller det har väl hållt på ett tag.

Under daglurarna som han haft i sin vagn, har han vaknat titt som tätt och vi har till slut blivit tvungna att vagna, annars har han gråtit sovtiden ut. Jag tycker att det problemet har eskalerat och särskilt nu, för sen vi kom hem har vi bestämt oss för att han ska sova i sin säng och den går ju inte att vagna...

Så. Dagens exempel. Vi la honom med beskedet, och ramsade oss ut, han grät och fick en pangramsa men han fortsatte så han fick en påminnelseramsa, men han fortsätter gråta och gråta. Efter 45 minuters gråt somnade han och fick en bekräftelseramsa, men så vaknade han upp efter 15 minuter och har nu gråtit i 20 minuter igen. Just nu är min sambo inne och ger honom en solfjäder, för det här fick ingen ände...

Vi har lite annorlunda tider än andra, 1,5 h på förmiddagen och 45 min på eftermiddagen. Jag har funderat på om vi ska gå ner till bara en lur à 2h (han fyller snart ett år) men han är så trött på förmiddagen efter frukost, så vi kör på med två lurar så länge.

Att det är så svårt att lägga honom på dagen i sängen har även färgat av sig på nattningarna. Han som somnade som en klocka för en vecka sen vaknar upp (efter lång gråt) både 5 och 6 gånger innan 12. I natt vaknade han även vid 2 snåret, men sen fick han sova till 7 (och vi också).

I övrigt äter han lite sämre. Vi har alltid försökt att laga mat, men just nu gillar han bara en sorts burkmat: pasta med broccoli, inte mycket näring i det både till lunch och middag kan tyckas... Annan mat får han kväljningar av! Fruktpuré till efterrätt, välling och gröt går också fint, men inget annat.

Han har precis fått en tand till, men jag tycker inte att vi har märkt någon skillnad på honom när han får tänder. De kommer som små överraskningar varje gång. Annars är han glad och snäll och med, står långa sekunder själv och vi tränar lite på att gå. Med (micki) gåvagn springer han runt i lägenheten.

Som jag ser det behöver vi lite rådgivning angående den långa läggtiden och ... nu kom sambon ut och sa att han blev tvungen att buffa honom. Nu sover han alltså efter 30 minuters gråt.. Och då ska vi väcka honom enligt schemat. Eller...?

Råd tages tacksamt emot!

Vänliga hälsningar,
Tina

[Sagalinda]

Hoppsan så tokigt det kan bli Men vi ska nog få ordning på cirkusen


För det första; ja, jag tror han är redo för en schemaförändring. Detta kan vara gossens sätt att tala om att en daglur räcker. Visst, det kan vara knepigt i början då sömntåget kommer på fm. Ni kan enkelt "överbrygga" det genom att låta honom ensamleka i sängen efter frukost. Då kan han ta sig en egenhändig tupplur om det behövs. Det brukar bli aktuellt ett par tre dagar i veckan fram tills barnet är cirka 1,5 år. Just första halvan av andra levnadsåret är lite knepig - två lurar är liksom för mycket medan en är för litet.

När ni byter schema, erbjud gossen 14 timmar sömn fortsättningsvis i cirka 10 dagar som en mjukare övergång. Har ni 12 timmar natt, så låt honom alltså sova 2 timmar mitt på dagen.

Jag vill också påtala att det är mycket vanligt med lite fnurror då barnet håller på att lära sig gå. Det är som om det pirrade i benen på dem, de verkar rastlösa och oroliga då de ska ligga ner. Men det är övergående Se till att det blir mycket utevistelse och social delaktighet bara

Aptiten brukar minska rejält vid ettårsåldern, så det ska du inte ta någon stress över. Ge honom möjlighet att smaka på annat än purén, men tvinga honom inte. Ettåringar gillar plockmat; ärter i en hög, majs i en hög, potatimos att kleta lite med och så köttbullar Han ska få äta själv, med hjälp på traven om nödvändigt, men egen sked är ett måste!

Natten tror jag kommer att lösa sig bara ni ändrar schemat. Har ni kolmörkt i rummet? Se till att ni skrattar så huset rungar innan läggdags, och att ni gör husljud sedan ni nattat honom. Förmedla total säkerhet så kommer detta att fixa sig!

Kram!