Efter spjalsang - nattspring!

[Elvine]

Nar min son var 6 manader gammal genomforde vi sova-hela-natten-kuren. Bort med fem amningar per natt, bort med napp, byte till spjalsang. Och dar har han sovit gott sedan dess!

Eftersom han har trivts sa bra i spjalsangen har vi inte bytt sang forran nar han narmade sig 2,5 ar och urkrypningen ur sangen blev farlig. Nu nar han kan ga upp nar han vill gor han det han antaligen langtat efter hela livet... namligen springer in till oss. Varje natt. Ibland sa sent som vid 05 men oftast vid 02.30, nagon gang redan vid 23.00! Med andra ord - han byter sang forsta gangen han vaknar pa natten. En sak vore om han snallt la sig i var sang och vi sov vidare. Men han sover urdaligt med oss och vi sover annu samre. Han snurrar runt, runt och far ingen ro. Och vi ar vakna. Sa vi som haft varldens basta natter i tva ar kanner oss nu bade nedbrutna av somnbrist och som varlden samsta "nattare". Vi har ju ramsat tokbra all denna tid!

Vi upplever att han vissa natter ar riktigt radd, morkradd. Andra natter ar det mer att han vill sova med oss for han kan ga upp. Kanske att nyhetens behag lagger sig men det kanns inte sa. Nattlampa (om han nu var radd for morkret) i hans rum gav ingen effekt alls.

Vi har brakat och burit tillbaka men han ar tillbaka direkt. Det kanns hemskt att neka ett barn ens narhet. Men vi - vuxna och barn - maste ocksa orka. En sak vore om det bara var vi som var ovana vid samsovning men det sjuka ar att sonen inte heller sover bra!

Tacksam for all hjalp!
Elvine

[Sagalinda]

Ja, frågar du mig finns det bara en riktig sak att göra: återinföra spjälsängen!!!! Alla barn ska sova i spjälsäng tills de har kommit igenom trotsen, och din gosse har knappast kommit in i den ännu! Han kommer inte till er för att han längtat efter det hela livet och för att han vill ha närhet. Faktiskt inte alls. Han kommer upp ur sängen för att han inte riktigt vet var han hör hemma längre på natten. Han saknar sitt lilla rum. Han är alldeles för liten för en ökensäng som inbjuder till nattliga vandringar. Han kan inte ta det ansvar en öppen säng kräver ännu. Så tillbaka med spjälisen ska ni se att nattron lägger sig igen!

[matildur]

Hej på er!
Jag har inget svar, men problemet låter så likt vårt att jag hoppar in här: Vår pojke är 1 år och 10 månader och har lärt sig klättra ur spjälisen själv - det bedömde vi också som farligt och sänkte ner ena sidan av sängen. Efter detta (ca en vecka sedan) har han A) hoppat ur sängen och kommit ut till oss hela kvällen, och B) vaknat kl 5.30 och kommit upp och väckt oss. Han har sovit klockrent 8 - 8 en lägre tid, så detta känns ju verkligt trist. Hur borde vi göra? Återinföra spjälsängen? Förlåt Elvine att jag kapade din tråd!

[Sagalinda]

Hejhej!

Varför bedömer ni det som farligt att barn klättrar ur spjälsängen? Det är ju inte så att de kommer att göra det i evighet. De gör det tills ni lär dem att det inte är någon vits med det. Och de gör det om de inte får sitt klätterbehov tillfredsställt under dagen. Alla små klätterapor borde ha en repstege eller liknande som de får härja loss på dagtid, så behöver de inte göra det nattetid. Barn ska sova i spjälsäng tills trotsen är över, de är inte redo att ta ansvar för att ligga i ökensäng före det. Så är det bara.

Alla klättrare ska haffas omedelbart de är på väg över kanten. Ni måste sätta er på vakt! Hinner de upp hinner de inte ut ur rummet i alla fall. Och de ska klättra i på nytt för egen maskin.

Så ja matildur - återinför spjälsängen!

[Gäst]

Och här kommer kollegan "stick-i-stäv..." 8)

Sagalinda har helt rätt i att det kanske var tidigt med att ta bort spjälsängen. Kan ni återinföra den så gör det.

Själv kunde jag inte. Stooor gosse.

han fick "växa säng" när han fyllde tre. Det dök upp nattspring. Detta botades med en mamma som satt på en stol och läste bok precis utanför dörren och motade i grind i tre nätter. Ramsa vid tillbakaföring till sängen. Han fattade. 8) Och sover nu i sin växa-säng utan spring.