Skrik vid uppvaknande på dagen (när det faktiskt

Patrik · Inlägg av **Patrik** » lör 23 jul 2005, 14:33

Sen tre dagar så har vår tjej på snart 20 månader skrikit massor och tröstlöst när hon vaknar upp efter sin lur mellan 12:30 och 14:00. Hon vaknar alltså inte mitt i och hon skriker inte heller på kvällen eller morgonen.
Sökte inom detta forum men hittade inget som direkt stämmde in. Har ni några tips eller dyl att komma med?

Inlägg av **annawahlgren** » lör 23 jul 2005, 18:56

"Hör" inte. Storma in med världens förtjusning och gör stort hullaballoo

Bär dig åt som om hon hade sovit urgott (vilket hon ju har) och just nu precis vaknat alldeles strålande glad

Små barn kan "fastna" i diverse konstigheter som bara vi - du - kan bryta, och ska bryta. Det ska vara fullkomligt underbart att vakna till nya trevliga skojsigheter

Det mest förbjudna här är oro (=vargen). Det näst mest förbjudna är att missa skrattet både före och efter go'nattet (eller go'dagen)

Det här går förbi. Ge henne några dagars minikur enligt ovan

Patrik · Inlägg av **Patrik** » lör 23 jul 2005, 21:32

Tackar. Antar då att du också menar att hon ska ligga kvar i sängen medan jag "hullaballooar"?
Hon håller tyvärr på ett bra tag för tillfället men jag tror med att det löser sig med tiden. Idag tog vi upp henne efter en stund och det fortsatte rätt så länge och under tiden var hon extremt mammig. Kan hon känna på sig att barn nr 2 snart är på gång (bara nån vecka kvar)?

Gäst · Inlägg av **Gäst** » lör 23 jul 2005, 22:02

8) Varför skulle hon skrika för att barn nr 2 är på gång? Av glädje i så fall

!

Mellanbarnet har gjort likadant ungefär vid samma ålder som hon gör. Jag körde såklart på med hallaballooo men det hjälpte föga. Jag testade då med att ge en liten sockerskjuts i form av en banan direkt efter hallaballooo och det funkade bra! Pröva också att ge en banan innan insomnandet för att mota Olle i grind!

Kan också vara törst! Ge vatten direkt och/eller förebygg törsten med vatten innan sovstunden.

Det var mina tips!

Patrik · Inlägg av **Patrik** » sön 24 jul 2005, 20:23

Förutom att inte höra gnäll och att själv vara extra glad så tror jag att pricken över i var att jag idag gick in och väckte henne innan hon ens påbörjat sitt uppvaknande och hon han då inte gnälla upp sig alls.
Gick kanon (lite gnäll men då som sagt lite)!

Inlägg av **annawahlgren** » mån 25 jul 2005, 06:18

Helt rätt

Bra, bra

Det allra bästa är att kunna väcka lilla barnet; då markerar man som allra tydligast (och enklast för den lilla älsklingen) att morgonen inte är någonting man skriker sig till eller tar ansvar för själv, som litet barn, utan något som kommer när den kommer - dvs när mamma, pappa, Gud, solen eller någon annan högre makt har så bestämt

Barnet ska upp direkt i famnen under klang och jubel, inte ligga kvar i sängen medan man hullaballooar

Patrik · Inlägg av **Patrik** » mån 25 jul 2005, 13:24

Tackar för svaren och tipsen, blir alltid lika imponerad då jag ser att du Anna personligen tar dig tid och svarar på saker!!!

En fundering kring detta bara: "Barnet ska upp direkt i famnen under klang och jubel, inte ligga kvar i sängen medan man hullaballooar"

Nu gick det ju bra eftersom jag gick in och väckte henne men om hon hinner vakna själv och gnälla up sig, då ska jag väl inte plocka upp henne och hullaballooa utan först försöka få henne lugn?

Inlägg av **annawahlgren** » mån 25 jul 2005, 23:26

Tack käre Patrik för varma ord

Det jag svarade på var detta: "Idag tog vi upp henne efter en stund och det fortsatte rätt så länge och under tiden var hon extremt mammig."

Klart du inte ska ta upp henne när hon gnäller utan försöka hålla åtminstone marginalkvarten. Allra helst ska hon alltså somna om så du/ni kan väcka - med hullaballoo

Och då ska hon alltså upp direkt, inte ligga kvar "en stund".

Så hon ska inte gnälla upp sig. Hon ska gnälla ner sig. Med hjälp av ramsan, musik, köksskrammel, whatever. Och så störtar man in på utsatt tid när lilla älsklingen är tyst resektive sover och låtsas att hon NATURLIGTVIS har sovit som en gris ända till nu